Det här är inlägg nummer tre i vårt fördjupande material kring den strategi som förbundsstyrelsen har tagit fram till Riksstämman 2012. Här kan man hitta det första och andra inlägget, och själva strategin hittar du här.
Du är förstås varmt välkommen att kommentera och diskutera det vi skriver. Det kan du till exempel göra med kommentarsfunktionen här, i forumet eller genom att kontakta någon av oss i förbundsstyrelsen.
Av de trender som vi gick igenom tidigare, så är det särskilt en som sticker ut och oroar extra mycket. Det minskande föreningslivet (som t ex redogörs i den här rapporten från ungdomsstyrelsen på sidan 236 – 238) är något vi inte kan blunda för. En egen förening på gymnasieskolan, med årsmöten, stadgar, organisationsnummer, bankkonto och allt vad det innebär är ett koncept som i allmänhet är på tillbakagång i samhället.
Flera av oss i styrelsen har själva börjat sitt engagemang i en egen förening, men även om det går att hitta motexempel, så är vår slutsats att den klassiska föreningsidén överlag inte har särskilt stor slagkraft i Sverige 2012. Vi tror att den här motvinden är så stark att vi som organisation inte kan vända den, och att vi istället helt enkelt behöver anpassa oss till de här förutsättningarna. Det är därför strategin fokuserar på verksamhetsprojekt som vi själva stöttar och utvecklar i vår inkubator.
Det här är egentligen inga nyheter, och det var liknande tankar som låg bakom idén med projektgrupper när de lanserades för några år sedan; en engagemangsform där de klassiska föreningsbitarna drogs ned till ett minimum. Projektgruppen har blivit en populär medlemsform i förbundet, och även andra organisationer använder sig framgångsrikt av liknande upplägg. Ett exempel är Ung Företagsamhet, där gymnasieelever startar upp ett företag och driver det endast inom ramen för gymnasiearbetskursen.
En annan viktig trend i samhället och bland dagens unga är att individen sätts i centrum. Ideella engagemang blir, utöver något som är kul att göra på fritiden, också en allt viktigare grund för en framtida karriär och personlig utveckling för många. En ungdomsorganisation som vill växa och göra skillnad behöver förstås engagerade unga. För att duktiga unga ska hitta till oss även i fortsättningen och göra verksamhet är det viktigt att kunna erbjuda bra möjligheter till personlig utveckling, vilket vi tror att strategin kommer att ge många goda möjligheter till.
En tredje anledning till strategins utformning är att den underlättar för ekonomiska samarbeten med andra. Som vi skrev i det första inlägget så vet vi inte riktigt hur statsbidraget kommer att utveckla sig, och framförallt att företag ställer allt högre krav på projekt som finansieras. Strategin tar tillvara på det här eftersom projektformen gör det möjligt för verksamheten att smidigt utformas för att finansieras från andra håll.
Det centrala är dock förstås vårt syfte, att utveckla ungas intresse för naturvetenskap och teknik, så bra det bara går. Vi, Förbundet Unga Forskare, ska göra så stor skillnad i samhället som vi bara kan. Så många som möjligt av Sveriges unga ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik, och vi är övertygade om att de som når bäst ut och gör bäst verksamhet för unga är unga själva. Vår uppgift är att genom inkubatorn förverkliga deras egna idéer på verksamhet, och att vidare stödja projektens utveckling.
Med strategin vill vi lägga fokus på att hjälpa unga med idéer att göra riktig verksamhet av dem, som i sin tur når ut till ännu fler unga som är intresserade av naturvetenskap och teknik. Det här är en liten bakgrund till varför strategin ser ut som den gör, och vi kommer i nästa inlägg kommer att gå igenom vad den egentligen innebär för organisationen.
Här kan du läsa den fjärde och avslutande delen i bloggserien.