Nu är det snart dags för Riksstämman och i förra veckan kom alla handlingarna ut. Det ligger ett förslag på proposition om tvåårsmandatperioder. Det betyder helt enkelt att vi vill att Unga Forskares styrelse ska sitta i två år. Det kommer att börja gälla från år 2015, så styrelsen kommer alltså att väljas på Riksstämmans 2014 och valberedningen som tar fram denna styrelse väjs i år. Det ska också vara så att en styrelse väljs på två år och sedan väljs en ny styrelse på två år.


Så varför denna förändring? Jo, det handlar om framför allt om att det passar in att arbeta under två år om man arbetar strategiskt. Det är lättare att få till ett långsiktigt arbete i organisationen om inte det hela tiden byts ut personer i styrelsen. De tankar och idéer som byggs upp stannar kvar längre och även den erfarenhet man får av uppdraget stannar också kvar längre. Styrelsens arbete handlar mycket om att förstå Unga Forskare som helhet och utifrån det försöka hitta en riktning och långsiktigt följa upp den. Detta är ofta något som tar mer än ett år att göra och därför är det lämpligt att styrelsens mandat ligger på två år. Man hinner som styrelse knappt komma igång med sitt arbete innan det är dags att börja lämna över. Flera av de som satt i styrelsen både denna och den förra mandatperioden (som var nästan två år eftersom att Riksstämman flyttades) som upplevde en stor skillnad i hur mycket man hann diskutera och ändra.


Så klart finns det också många risker med förändringen. Framför allt finns det två risker som styrelsen såg när man tog fram beslutsunderlaget. Den första är att eftersom att Unga Forskare är en ungdomsorganisation och unga idag kan ha svårt att lova bort något på två år. Man vet ibland inte vad man kommer att göra, hur man kommer att bo och vad som kommer att hända två år framöver. Då kan det kännas svårt att lova något på två år. Styrelsen har vägt det här fram och tillbaka och tror ändå att det går att lösa så att det ska kunna kännas som att det ska gå att lova. Idag arbetar styrelsen med att hitta en jämnare arbetsbelastning. Uppdraget ska inte behöva ta mer än ungefär 8 helger och ett par timmar i veckan för att genomföra på ett år. Lägger man ut mandatperioden blir det nog ännu färre möten per år (15 möten på en mandatperiod). Skulle man resa bort några månader går det alltid att lösa. Därför tror vi att det skulle kunna gå att känna att man kan lova två år utan att man behöver offra allt.


Det andra viktiga argumentet emot som vi har sett är att det idag har varit svårt att hitta personer som vill sitta i styrelsen under ett år, då kanske det är ännu svårare att hitta personer som vill sitta i två år. Att sitta i styrelsen är jättekul och även om det innebär ett stort ansvar så innebär det också helt nya erfarenheter som är svåra att få annars. Det har till och från tagit ganska mycket tid att sitta i styrelsen. Styrelsen har under året arbetat för att dra ner på tiden det tar att sitta i styrelsen. Vi hoppas att det här ska leda till att fler känner att de vill sitta i styrelsen. Det finns idag många andra ungdomsorganisationer där man har tvåårsmandatperioder där det fungerar bra. Det borde också gå att överföra till Unga Forskare.

Det finns en del svårigheter med att ha tvåårsmandatperioder. Samtidigt tror vi att fördelarna överväger nackdelarna. Det allra viktigaste en förbundsstyrelse gör är att hitta en riktning och följer den, att man står för långsiktigheten. Man kan göra mycket för att lämna över frågor som styrelsen har diskuterat under året och vi har ju självklart också en strategi som gäller över fem år. Men hur man än arbetar med överlämning kommer det alltid vara så att en ny styrelse kommer att tänka nytt, och det här i grund och botten väldigt bra, men som strategisk styrelse är det också viktigt att man har samma inriktning under en längre period. Därför vore det bra om styrelsen också var mer kontinuerlig för det strategiska uppdraget.