• Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn

Källa: Nobel Media AB 2018. 

 

Tidigare idag annonserades årets Nobelpris i medicin. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om cancerbehandling har vi tagit hjälp av vår medlem Erik Hartman som vann resestipendium till Intel ISEF 2018 och belönades med pris för ett projekt inom biomedicin. Erik är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i medicin, så att vi alla hänger med i svängarna. 

Text: Erik Hartman

 

Idag blev James P. Allison och Tasuku Honjo två av de historiska 214 som fått Nobelpris i medicin. De tilldelades priset ”för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer”, en banbrytande upptäckt i kampen mot cancer.

Men vad är egentligen cancer? Cancer är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika sjukdomar och är ett resultat av ohämmad celldelning. För att vår kropp ska överleva under många cellers livscykler krävs det att cellerna ständigt skapar kopior av sig själva. Detta kallas att cellerna replikeras. Celldelning sker konstant i vår kropp utan större problem. I varje cell finns det ungefär 20 000 gener vars uppgift är att programmera cellen till att utföra sina uppgifter. Vissa av dessa gener kontrollerar celldelningen. I en perfekt värld hade cellerna delat sig utan förhinder eller komplikationer, men kroppen fungerar inte felfritt. Vid varje delning finns en liten chans att något blir fel i ”programmeringen” och gener kan slumpvis förändras, detta kallas mutation. Om generna som reglerar celldelningen muteras, kan cellen börja dela sig ohämmat och därmed skapa stora cellklumpar s.k. tumörer. Dessa celler kan spridas i kroppen och tillslut skada kroppens organ.

I nuläget finns det flera olika behandlingsmetoder för olika typer av cancer, men inte en enda metod fungerar optimalt. Bieffekterna vid cancerbehandling är ofta skadliga och behandlingarna är inte tillräckligt effektiva. Detta gör att flera miljoner människor avlider varje år på grund av cancer. Forskare runt om i hela världen letar därför frenetiskt efter bättre behandlingsmetoder.

James P. Allison studerade ett sedan tidigare känt protein vars funktion är att fungera som en broms för immunsystemet. Proteinet sitter på vita blodkroppars yta (s.k. T-celler) och har fått namnet CTLA-4. CTLA-4 gör att vårt immunförsvar inte angriper våra egna celler. Allison insåg att genom att ”släppa på bromsen” kan vi använda vårt eget immunförsvar för att bekämpa cancer. Denna idé har länge legat i bakhuvudet på forskare, men det är inte förrän nu som konceptet har realiserats på ett bra sätt. Allison fann att blockeringen av CTLA-4 proteinet gjorde att vårt immunförsvar faktiskt dödade cancerceller, precis som han förutspått!

Redan innan Allison hade gjort sin upptäckt studerade Tasuku Honjo ett annat protein. Proteinet kallas PD-1 och även det finns på T-cellers yta. Honjo fann att PD-1 hade ungefär samma effekt som CTLA-4, nämligen att fungera som immunförsvarets ”bromspedaler”. Däremot fungerade PD-1 med hjälp av en annan mekanism. Detta gjorde att Honjos och Allisons upptäckter kring de olika proteinerna kunde användas tillsammans för en effektiv cancerbehandling! Denna behandling kallas ”checkpoint-terapi” och har gett lovande resultat i behandlingen mot cancer.

  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn

Figur hämtad från: MLA style: The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2018. Mon. 1 Oct 2018. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/summary/

Figur: Överst till vänster ser vi en T-cell som ännu inte är aktiverad, även om det finns cancerceller i närheten. Nedanför ser vi hur antikroppar fäster i den gula CTLA-4 proteinet och T-cellen angriper den närliggande cancercellen. Överst till höger ser vi på samma sätt hur T-cellen inte angriper cancercellen medan i bilden nederst till höger fäster antikroppar till PD-1 proteinet och cancercellen angrips.

 

2017 studerade jag hur man kunde använda kroppens egna försvarsmekanismer för att minska infektionsrisken vid operationer. Jag använde naturliga ämnen, som du kan hitta i din egna kropp, för att byta ut syntetiskt framställda antibiotika. Allison och Honjo har också siktat in sig på att använda något som redan existerar naturligt för att bota en dödlig sjukdom. Något som jag tror är både hållbart och effektivt. Denna upptäckt betyder en ny era i cancerbehandling, men den borde också motivera flera forskare att leta efter redan befintliga lösningar i naturen. En välförtjänt utmärkelse för både James P. Allison och Tasuko Honjo.

 

  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn

Erik Hartman, bild från prisutdelningen på Intel ISEF 2018. 

 

Läs mer om Nobelpriset i medicin 2018 här: www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/summary

Presskontakt: Anna Hedlund, generalsekreterare, anna.hedlund@ungaforskare.se eller 0761 09 11 23