Gymnasieprogramsekvationen går inte ihop

I Sverige kommer det inom snar framtid att saknas en stor mängd arbetskraft inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrkesområden, men samtidigt minskar andelen sökande till de gymnasieprogram som leder till dessa yrken. För att motverka detta växande problem måste vi skapa strukturer som ger barn och unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.

Skolverket släppte nyligen sin preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program inför läsåret 2019/20. Samtidigt som andelen sökande till de högskoleförberedande programmen ökar, och därmed vänder trenden över de senaste åren, så minskar för andra året i rad andelen sökande till naturprogrammet. Även teknikprogrammet och de humanistiska programmen fortsätter sin nedåtgående trend, medan ekonomi, estetiska program och samhällsvetenskap ökar. (Källa: Skolverket)

Samtidigt så har det länge varnats om att Sverige saknar en stor mängd arbetskraft inom sjukvården, ingenjörsyrken, programmerare och ytterligare kompetens inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrken. I arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt” från februari i år presenterades hälso- och sjukvården samt pedagogiskt arbete som de områden där det kommer saknas mest arbetskraft om fem år. De andra yrkesområdena på högskolenivå med störst avsaknad på arbetskraft förutser arbetsförmedlingen vara Data/IT samt tekniskt och naturvetenskapligt arbete. Bland de specifika yrken på högskolenivå som presenteras kräver 11 av 15 en naturvetenskaplig eller teknisk gymnasieutbildning. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Ekvationen går inte ihop. Om Sverige i framtiden ska fortsätta framstå som ett konkurrenskraftigt land i framkant inom teknisk innovation måste vi göra något nu. Om vi ska lösa den kompetensbrist vi står inför måste vi bli bättre på att uppmuntra till utbildningar inom de naturvetenskapliga ämnena tidigare.

Vi i Unga Forskare är övertygade om att unga inspireras bäst av andra unga. Det är därför som vi låter unga inspirera och öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland andra barn och unga. Hela vår existens grundar sig i att det inte saknas ett tidigt intresse för de här ämnena. Att unga inte söker sig till utbildningar i ämnena i samma takt som behovet ökar beror inte heller på att det finns för få ungdomar som skulle kunna göra det. Så var ligger då problemet? Vi tror att det grundar sig i att det inte finns ett tillräckligt stort sammanhang för intresset att få växa i. Att det utanför NO-, teknik- eller mattelektionen är för svårt att få utforska sitt intresse inom dessa ämnen. Barn och unga måste få en möjlighet att utveckla sitt intresse och få kunskap om hur intresset kan utvecklas till kompetens och senare karriär från tidig ålder.

Idag är det skolan som är tvungen att göra hela jobbet, och även fast lärarna gör ett fantastiskt jobb med att inspirera unga så räcker det inte. Att lägga hela ansvaret på skolan är inte en hållbar lösning. Civilsamhället och näringslivet måste hjälpa till att bära ansvaret, men då måste det också finnas samhällsstrukturer som gör det möjligt för oss att hjälpa till. Vi i Unga Forskare genomför redan många olika aktiviteter för att bemöta problemet men vi klarar det inte heller själva. Fler behöver lyfta fram unga förebilder inom de naturvetenskapliga ämnena, och stödja skolan genom att låta elever utveckla sitt intresse och driva föreningar utanför skoltid. Tillsammans kan vi vända trenden. 

Om vi ska kunna möta efterfrågan på arbetskraft som finns är det dags att göra något nu. Annars kommer ekvationen aldrig att gå ihop.

/Unga Forskares Förbundsstyrelse