I och med de nyligen släppta resultaten för PISA 2018 blir det återigen tydligt att svenska ungdomar har god kunskap inom naturvetenskap och matematik. Samtidigt minskar andelen sökande till natur- och teknikprogrammen på gymnasiet och Sverige står inför en brist på arbetskraft inom yrken i dessa ämnen. För att ta till vara på intresset och kunskapen behövs skolföreningar inom naturvetenskap, teknik och matematik som får använda skollokaler gratis utanför skoltid.
I tisdags släpptes resultaten för PISA 2018 och återigen presterar svenska 15-åringar bättre än OECD-snittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den positiva trenden från PISA 2015 fortsätter och resultatet är återigen på samma nivå som PISA 20061. Läser vi i skolverkets preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program inför läsåret 2019/20 ser vi tvärtom att andelen sökande till natur- och teknikprogrammet på gymnasieskolan för andra året i rad fortsatte sin nedåtgående trend2.
Att resultaten inom naturvetenskap och matematik i PISA fortsätter öka är såklart något väldigt positivt. Att det samtidigt är färre som väljer att söka sig till natur- och teknikprogrammen på gymnasiet är dock väldigt oroväckande. Det stödjer vad vi i Unga Forskare ser i vår verksamhet av ett högt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik bland unga, men att många saknar ett sammanhang där intresset får växa. Att det tyvärr utanför NO, teknik- eller mattelektionen är svårt för unga att få utforska sitt intresse inom dessa ämnen. Därför måste vi ge unga forum och sammanhang där de kan utveckla sitt intresse, och kunskap om hur intresset kan utvecklas till kompetens och senare yrkesbana.
För samtidigt som andelen sökande till natur- och teknikprogrammen minskar så har det länge varnats om att Sverige saknar en stor mängd arbetskraft inom sjukvården, ingenjörsyrken, programmerare och ytterligare kompetens inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrken. I arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt” från februari i år presenterades hälso- och sjukvården samt pedagogiskt arbete som de områden där det kommer saknas mest arbetskraft om fem år. De andra yrkesområdena på högskolenivå med störst avsaknad på arbetskraft förutser arbetsförmedlingen vara Data/IT samt tekniskt och naturvetenskapligt arbete. Bland de specifika yrken på högskolenivå som presenteras kräver 11 av 15 en naturvetenskaplig eller teknisk gymnasieutbildning3.
Om Sverige i framtiden ska fortsätta framstå som ett konkurrenskraftigt land i framkant inom teknisk innovation måste vi göra något nu. Om vi ska lösa den kompetensbrist vi står inför måste vi bli bättre på att uppmuntra till utbildningar inom de naturvetenskapliga ämnena tidigare och vi måste se till så att intresset som redan finns bland unga får ett sammanhang att växa i.
Här tror vi på Unga Forskare att skolföreningar är en stor del av lösningen. Skolföreningar är ett perfekt sammanhang för många unga att få utforska sitt intresse inom de naturvetenskapliga ämnena. Tyvärr så finns det idag ganska många hinder för att en intresserad elev ska starta upp en naturvetenskaplig intresseförening på sin skola. Inte minst stigmat att naturvetenskap, teknik och matematik bara är skolämnen som man inte kan ha som fritidsintresse.
Förutom stigmat som finns mot naturvetenskap som fritidsintresse är det mer eller mindre omöjligt för en elev att hitta lokaler för den här typen av aktiviteter. Till skillnad från de mängder av sportföreningar som utan större problem har möjlighet att utnyttja skollokaler (gymnastiksalar och omklädningsrum) utanför skoltid finns det för föreningar med fokus på naturvetenskap inget lätt sätt att få använda kemilabb, eller ens klassrum. Istället hänger föreningens möjlighet att överleva på att det finns extra engagerade lärare, en yrkesgrupp som redan har en extremt tung arbetsbörda.
För att möta den brist på arbetskraft inom naturvetenskapliga yrken och vända trenden av andelen sökande till natur- och teknikprogrammen måste vi ta till vara på det intresse och den kunskap vi i PISA ser eleverna har. Vi i Unga Forskare tror därför att vi i civilsamhället, staten, näringslivet och skolväsendet måste gå ihop och jobba för att elever ska få stöd i att för att driva skolföreningar inom naturvetenskap, teknik och matematik, samt att skollokaler ska vara tillgängliga för skolföreningar att använda gratis utanför skoltid.
Unga Forskares Förbundsstyrelse
2019-12-04
Figur 1: De nordiska ländernas resultat i matematik relativt OECD(36)*
Figur 2: De nordiska ländernas resultat i naturvetenskap relativt OECD(36)*
OECD(36) motsvaras av noll-linjen. Fyllda punkter anger att landets resultat är signifikant skillt från OECD(36)-genomsnittet.
*OECD(36) är genomsnittet för de 36 OECD-länder som deltagit i samtliga PISA-studier 2006–2018 i det aktuella kunskapsområdet. Österrike är det enda OECD-land som ej ingår i OECD(36).
Källor
- ”PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap”, Skolverket, https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap?id=5347, hämtad 2019-12-03
- ”Söktrycket till högskoleförberedande program ökar”, Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2019-08-22-soktrycket-till-hogskoleforberedande-program-okar, hämtad 2019-12-03
- ”Prognos: Var finns jobben 2019?”, Arbetsförmedlingen, https://arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-och-analyser/analyser-och-prognoser/arbetsmarknadsprognoser/riket/var-finns-jobben-2019, hämtad 2019-12-03
Figurer
- ”PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap”, Skolverket, sid 51, https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap?id=5347, hämtad 2019-12-03
- Samma som figur 1