Nyheter

Nobelspecial med Alexandra Polyakova: Så funkar enzymer och fagdisplay

Källa: Nobel Media AB 2018.

 

Igår annonserades årets Nobelpris i kemi. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om enzymer och fagdisplay har vi tagit hjälp av vår medlem Alexandra Polyakova, som pluggar kemi vid Göteborgs universitet och är engagerad inom vår verksamhet Stockholm International Youth Science Seminar (SIYSS). Alexandra är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i kemi, så att vi alla hänger med i svängarna.

Text: Alexandra Polyakova

 

I onsdags var det äntligen dags för Nobelpriset i kemi! Årets pristagare blev Frances H. Arnold (som dessutom blir femte kvinnan att få Nobelpris i kemi), George P. Smith och Sir Gregory P. Winter.

Frances H. Arnold får ena halvan av priset för riktad evolution av enzymer. Enzymer är proteiner som agerar som kroppens katalysatorer. En katalysator är ett ämne som snabbar upp en kemisk reaktion som annars skulle gå mycket långsamt eller inte alls. I princip alla biokemiska reaktioner som får din kropp att fungera styrs av enzymer. Exempelvis bryter de ner näringsämnena i maten du äter och kopierar din arvsmassa när cellerna ska dela sig.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde använda naturens verktyg till vår fördel? För enzymerna i kroppen har det tagit miljontals år av naturlig evolution för att utvecklas till de effektiva katalysatorer de är idag … men Frances Arnold har listat ut hur det kan göras på några dagar i laboratoriet – genom riktad evolution.

Metoden härmar naturlig evolution – man utgår från en grupp enzymer, framkallar en uppsjö mutationer, väljer ut dem som fått förbättrade egenskaper av mutationerna och upprepar cykeln tills man utvecklat ett enzym med en ny funktion. På så sätt har man tillverkat effektiva och miljövänliga katalysatorer för bland annat tillverkning av biobränslen och läkemedel. Till vardags kanske du använder tvättmedel som innehåller enzymer?

Figur 1. Riktad evolution av enzymer. Illustration: Alexandra Polyakova

 

Den andra halvan av priset tilldelas George P. Smith, och Sir Gregory P. Winter för fagdisplay av peptider och antikroppar.

Fagdisplay? En bakteriofag (förkortat ”fag”) är ett virus, bestående av en DNA inuti en proteinkapsel, som infekterar bakterieceller. Infekterade bakterien styrs av virusets DNA och tillverkar nya kopior av viruset. George Smith insåg att detta kan användas för att ta reda på den okända genetiska koden för peptider (små proteiner helt enkelt). Genom att infektera bakterieceller med modifierat fag-DNA, innehållande olika genetiska koder, kan man tillverka en blandning av fager med olika peptider (motsvarande den genetiska koden) på ytan. Därefter använder man antikroppar som binder till peptiden man är intresserad av för att ”fiska ut” de rätta fagerna från blandningen. I deras arvsmassa kan man avläsa koden för peptiden.

Antikroppar används av immunförsvaret för att känna igen inkräktare i kroppen – bakterier, virus eller parasiter. Gregory Winter ville tillverka läkemedel som liknar antikroppar och använde därför en variant av fagdisplay. Man utgår från en blandning av fager med varierande antikroppar på ytan. Den molekyl (ofta protein) som läkemedlet ska verka på används för att fiska ut de bästa antikropparna. Därefter modifieras blandningen och urvalscykeln upprepas tills man tillverkat ett verksamt läkemedel. Idag används antikroppar bland annat som medicin mot reumatoid artrit (ledinflammation),  psoriasis (autoimmun sjukdom som ger utslag på kroppen) och metastas (cancer som sprider sig till flera organ).

Figur 2. Fagdisplay av peptider och antikroppar. Illustration: Alexandra Polyakova

 

Årets Nobelpris visar på en av anledningarna till att jag är så förtjust i kemi – det är så mångsidigt! Vi kan studera den fantastiska biokemin i levande organismer och härma den för att utveckla sinnrika uppfinningar. Kemi kan ge oss bättre läkemedel som räddar liv, bränslen som bidrar till att vårt samhälle blir mer hållbart eller till och med underlätta tvätten av våra kläder i vardagen.

Alexandra Polyakova. Bilden är från en laboration på Göteborgs universitet. 

 

Nobelspecial med Linnea Suomenniemi: Så funkar laserfysik

Källa: Nobel Media AB 2018.

 

Igår annonserades årets Nobelpris i fysik. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om laserfysik har vi tagit hjälp av vår förbundsordförande Linnea Suomenniemi, som pluggar till civilingenjör inom nanoteknik. Linnea är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i fysik, så att vi alla hänger med i svängarna. 

Text: Linnea Suomenniemi

 

Pincetten. Ett vardagligt verktyg som du säkert själv använt för att dra ut en sticka ur fingret eller för att få tag på något som varit lite för svårt för att greppa med bara händerna. Men pincetten är också ett verktyg som länge varit viktigt inom forskningen eftersom den har gett oss möjlighet att greppa små saker med stor precision. Men den traditionella pincetten har också den sina begränsningar. När man vill se och få tag i riktigt små partiklar blir det genast mycket svårare. När vi rör oss ned från millimeterstora objekt till mikrometer och nanometer behövs det en annan teknik för att kunna hålla fast objekt eftersom det helt enkelt blir för svårt att bygga traditionella pincetter med tillräckligt små gripdon.

En del av årets Nobelpris i fysik går just till en sådan här pincett som har banat väg till att hålla fast små objekt på ett nytt sätt. Arthur Ashkin har varit del i upptäckten av metoden att använda ljus för detta ändamål i vad som kallas en optisk pincett.

Men att använda ljus för att hålla fast partiklar tänker ni kanske, hur fungerar egentligen det? Kan man verkligen gripa tag i något med enbart ljus?

För att bättre förstå hur detta går till borde vi snabbt bara repetera lite om ljus. Ljus är som du nog redan vet en våg och beroende på hur stor våglängden är så får vi olika färger som motsvarar olika energier. Vitt ljus såsom den från solen består av ljus i alla olika våglängder men det är även möjligt att välja ut en färg på ljuset, en våglängd, och i en laser förstärka den så att man får en stråle ut som enbart består av en färg.

En optisk pincett är just en laserstråle som man riktar genom ett mikroskop och för nära partikeln man vill hålla fast. Men till skillnad från en vanlig pincett utnyttjar man ljusets strålningstryck, alltså en kraft som drar partikeln till laserstrålen. Det gör det då möjligt att hålla fast partiklar för att till exempel studera dem under mikroskop eller flytta dem till en annan plats. De är även möjligt att flytta på levande materia såsom bakterier helt utan att skada dem, vilket Ashkin visade 1987 och det är någonting som verkligen revolutionerat den medicinska forskningen eftersom det underlättat studier av biologiska system.

Den andra delen av Nobelpriset gick till Gerard Mourou och Donna Strickland för att de banat väg för en metod att få fram väldigt korta och intensiva laserpulser som kallas CPA eller chirped pulse amplification. En laser består av en viss våglängd av ljus som man förstärker och likriktar. Men för att kunna få riktigt intensiva lasrar behöver man ”packa ihop” ljuset till korta pulser och sända dem kort efter varandra. Eftersom man trycker ihop ljuset till korta pulser gör det också att man trycker ihop energin hos pulserna och kan sända många pulser efter varandra. Tänk dig ungefär som att du har ett grillspett där du vill få plats med så många marshmallows som möjligt. Låt oss säga att du får plats med 10 st om du låter dem sitta på ett avstånd där de precis nuddar varandra. Du kan såklart skära av delar av varje bit för att få plats med fler, men då förlorar du samtidigt en del av varje marshmallow. Men om du istället pressar ihop varje marshmallow så mycket du kan och sedan trär på dem kommer du märka att du får plats med många fler, och ändå har du kvar alla bitarna hela.

Precis så är det med laserpulserna i CPA. Man har funnit ett sätt att behålla hela pulsen men har tryckt ihop den så att det får plats många fler pulser efter varandra och på så sätt kan man leverera mer energi (fler pulser) än vad man hade kunnat göra om man inte hade tryckt ihop dem. Det har funnits sätt att göra korta pulser innan CPA, men problemet med de metoderna var att man skadade materialet man använde för att förstärka pulsen eftersom den redan var väldigt kort och energirik. Men med Morous och Stricklands metod började man med att istället dra ut pulserna och göra dem längre för att minska toppenergin, sedan lät man dem gå igenom ett förstärkarmaterial som ökade intensiteten för att till sist trycka ihop pulsen.

 

Figur 1. Tillvägagångssättet för att förstärka pulser enligt CPA-metoden. En puls dras ut för att sedan förstärkas och till sist tryckas ihop igen. I andra metoder försöker man förstärka pulsen direkt som den är, vilket leder till att man förstör förstärkarmaterialet. (Källa llustration: Johan Jarnestad. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2018)

 

Denna typ av metod har blivit standard bland höghastighetslasrar och har öppnat upp för nya många tillämpningar, i allt från att bygga kompakta partikelacceleratorer, till att möjliggöra synkorrigerande ögonoperationer för att rätta till till exempel närsynthet eller översynthet.

Under min utbildning till civilingenjör inom nanoteknik har jag många gånger befunnit mig omkring lasrar. Jag har gjort alltifrån hologram, undersökt hur man kan skapa lasrar där man kan byta våglängd, försökt förstå mig på interferens med små ofarliga lasrar där det räcker med att man har en blinkreflex för att undvika skador vid kontakt med ögonen. Men jag har också stått i labbet med energirika pulslasrar där man var tvungna att ha speciella skyddsglasögon och där det var strikt förbjudet att hamna i ögonhöjd med lasern, inte ens för att ta upp pennan man tappat på golvet. Att skapa en koherent och energirik laser är inte det enklaste och kräver ofta hela rum med utrustning. Det är otroligt avancerat och jag har stor respekt för alla tre Nobelpristagare i fysik 2018 som redan under 1980-talet kunde komma fram till avancerade metoder med lasrar som vi använder oss av än idag och som framöver fortsatt kommer vara av stor betydelse. 

Linnea Suomenniemi, förbundsordförande, Unga Forskare.

 

Nobelspecial med Erik Hartman: Så funkar cancerbehandling och immunförsvar

 

Källa: Nobel Media AB 2018. 

 

Tidigare idag annonserades årets Nobelpris i medicin. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om cancerbehandling har vi tagit hjälp av vår medlem Erik Hartman som vann resestipendium till Intel ISEF 2018 och belönades med pris för ett projekt inom biomedicin. Erik är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i medicin, så att vi alla hänger med i svängarna. 

Text: Erik Hartman

 

Idag blev James P. Allison och Tasuku Honjo två av de historiska 214 som fått Nobelpris i medicin. De tilldelades priset ”för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer”, en banbrytande upptäckt i kampen mot cancer.

Men vad är egentligen cancer? Cancer är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika sjukdomar och är ett resultat av ohämmad celldelning. För att vår kropp ska överleva under många cellers livscykler krävs det att cellerna ständigt skapar kopior av sig själva. Detta kallas att cellerna replikeras. Celldelning sker konstant i vår kropp utan större problem. I varje cell finns det ungefär 20 000 gener vars uppgift är att programmera cellen till att utföra sina uppgifter. Vissa av dessa gener kontrollerar celldelningen. I en perfekt värld hade cellerna delat sig utan förhinder eller komplikationer, men kroppen fungerar inte felfritt. Vid varje delning finns en liten chans att något blir fel i ”programmeringen” och gener kan slumpvis förändras, detta kallas mutation. Om generna som reglerar celldelningen muteras, kan cellen börja dela sig ohämmat och därmed skapa stora cellklumpar s.k. tumörer. Dessa celler kan spridas i kroppen och tillslut skada kroppens organ.

I nuläget finns det flera olika behandlingsmetoder för olika typer av cancer, men inte en enda metod fungerar optimalt. Bieffekterna vid cancerbehandling är ofta skadliga och behandlingarna är inte tillräckligt effektiva. Detta gör att flera miljoner människor avlider varje år på grund av cancer. Forskare runt om i hela världen letar därför frenetiskt efter bättre behandlingsmetoder.

James P. Allison studerade ett sedan tidigare känt protein vars funktion är att fungera som en broms för immunsystemet. Proteinet sitter på vita blodkroppars yta (s.k. T-celler) och har fått namnet CTLA-4. CTLA-4 gör att vårt immunförsvar inte angriper våra egna celler. Allison insåg att genom att ”släppa på bromsen” kan vi använda vårt eget immunförsvar för att bekämpa cancer. Denna idé har länge legat i bakhuvudet på forskare, men det är inte förrän nu som konceptet har realiserats på ett bra sätt. Allison fann att blockeringen av CTLA-4 proteinet gjorde att vårt immunförsvar faktiskt dödade cancerceller, precis som han förutspått!

Redan innan Allison hade gjort sin upptäckt studerade Tasuku Honjo ett annat protein. Proteinet kallas PD-1 och även det finns på T-cellers yta. Honjo fann att PD-1 hade ungefär samma effekt som CTLA-4, nämligen att fungera som immunförsvarets ”bromspedaler”. Däremot fungerade PD-1 med hjälp av en annan mekanism. Detta gjorde att Honjos och Allisons upptäckter kring de olika proteinerna kunde användas tillsammans för en effektiv cancerbehandling! Denna behandling kallas ”checkpoint-terapi” och har gett lovande resultat i behandlingen mot cancer.

Figur hämtad från: MLA style: The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2018. Mon. 1 Oct 2018. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/summary/

Figur: Överst till vänster ser vi en T-cell som ännu inte är aktiverad, även om det finns cancerceller i närheten. Nedanför ser vi hur antikroppar fäster i den gula CTLA-4 proteinet och T-cellen angriper den närliggande cancercellen. Överst till höger ser vi på samma sätt hur T-cellen inte angriper cancercellen medan i bilden nederst till höger fäster antikroppar till PD-1 proteinet och cancercellen angrips.

 

2017 studerade jag hur man kunde använda kroppens egna försvarsmekanismer för att minska infektionsrisken vid operationer. Jag använde naturliga ämnen, som du kan hitta i din egna kropp, för att byta ut syntetiskt framställda antibiotika. Allison och Honjo har också siktat in sig på att använda något som redan existerar naturligt för att bota en dödlig sjukdom. Något som jag tror är både hållbart och effektivt. Denna upptäckt betyder en ny era i cancerbehandling, men den borde också motivera flera forskare att leta efter redan befintliga lösningar i naturen. En välförtjänt utmärkelse för både James P. Allison och Tasuko Honjo.

 

Erik Hartman, bild från prisutdelningen på Intel ISEF 2018. 

 

Läs mer om Nobelpriset i medicin 2018 här: www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/summary

Presskontakt: Anna Hedlund, generalsekreterare, anna.hedlund@ungaforskare.se eller 0761 09 11 23

 

EUCYS 2018 – möten med juryn och andra deltagare

 

Pontus Johansson, Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén vann stipendiet till EU Contest for Young Scientists (EUCYS) på finalen av Utställningen Unga Forskare 2018. Då blev de även en del av Sveriges unga forskningslandslag. Nu har de varit i Dublin (Irland) för tävla med deras två projekt. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin, Gustaf Sidén och Anna Wallgren

Foto: Karl Larsson (Unga Forskares reseledare)

 

Hälsningar från Gustaf, Alex och Marve

På lördagen gick stapeln för EUCYS 2018 av. Invigningsceremonin bjöd på ett tal från Irlands president, irländsk trumslagning och många inspirerande ord från tävlingens arrangörer. Sedan var det dags för att presentera projektet för vår första domare. Detta var tämligen nervöst men vi skötte oss bra. Domaren, en italiensk fysiker, var väldigt vänlig och kom med värdefull feedback. På kvällen bjöds det på en mäktig invigningsmiddag. En irländsk dansgrupp stod för underhållningen och deras framförande var minst sagt imponerande.

De andra utställarna har ytterst ambitiösa projekt och när vi inte presenterar vårt projekt för nyfikna besökare eller domare går vi runt i utställningshallen och lär oss om allt från ytbehandling av päron till neurala nätverk som metod för att hitta elementarpartiklar. Vi fascineras av hur stor kunskap de andra tävlande har inom sina områden och av hur mycket tid och ansträngning de har lagt ner på sina projekt.

När utställningen är slut för dagen tar de fantastiska arrangörerna ofta med oss på någon aktivitet. På måndagen åkte vi till Microsofts kontor i Dublin – en arkitekturmässigt storslagen byggnad – för att äta pizza och bygga torn av plastmuggar. Efter en intressant föreläsning om Microsofts projekt Micro Bit åkte vi tillbaka till hotellet.

De irländska ungdomarna som hjälper till att organisera tävlingen är väldigt trevliga och gör ett fantastiskt jobb. Vi pratar mycket med dem och lär oss på så sätt om livet i Irland. Många av de spelar sporter som hurling och gaelic football och vi har förgäves försökt lära oss reglerna. Hurling är nästan som en variant av innebandy och har utövats i flera tusen år på Irland och gaelic football kan beskrivas som en blandning mellan rugby och vanlig fotboll.

Dagarna flyger förbi och det är beklagligt att vi snart måste lämna denna fantastiska ö. Snart är det dags för prisutdelning och även om alla vi som tagit oss till EUCYS är vinnare så hoppas vi såklart att vi vinner något pris.

 

 

Om EUCYS 2018

Tävlingen arrangeras i Dublin (Irland) 14-19 september och förutom tävlingsdagar och möten med juryn får deltagarna även ta del av ett spännande program med både studiebesök och sociala aktiviteter tillsammans med de andra tävlingsdeltagarna. I EUCYS 2018 tävlar 88 projekt och 135 unga deltagare från 39 olika länder.

Officiella sidan för EUCYS 2018: www.eucys2018.com

Vill du veta mer om projekten som deltar i EUCYS 2018? Kolla in denna sida: www.eucys2018.com/projects 

Här kan du även läsa katalogen med info om tävlingen och projekten: http://ec.europa.eu/research/eucys/pdf/btwl0818_eucys2018_catalog.pdf

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

EUCYS 2018 – den överraskande vägen till Dublin

Pontus Johansson, Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén vann stipendiet till EU Contest for Young Scientists (EUCYS) på finalen av Utställningen Unga Forskare 2018. Då blev de även en del av Sveriges unga forskningslandslag. Nu är de på plats i Dublin (Irland) för tävla med deras två projekt. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin, Gustaf Sidén och Anna Wallgren

Foto: Karl Larsson (Unga Forskares reseledare)

 

Här kommer hälsningar från tre av Sveriges fyra deltagare i EU Contest for Young Scientists 2018. Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén har tillsammans gjort ett projekt och tävlar i grupp, precis som de gjorde på Utställningen Unga Forskare.

 

Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén vid montern på EUCYS 2018.

 

Hälsningar från Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén

Hur påverkar ytjämnhet en Flettner-rotors prestanda? Kunde frågan vi ställde oss själva ha lytt när påbörjade vårt gymnasiearbete förra hösten. Men, så gick det inte riktigt till. Istället inleddes arbetet med att spendera pinsamt många timmar på YouTube, där vi tittade på videoklipp som berörde häftiga fysikrelaterade experiment och fenomen medan deadlinen tickade allt närmre och närmre. Vi – Alex, Gustaf och Marve, tre gymnasieelever på Viktor Rydbergs Gymnasium vid Odenplan – hade då inte den blekaste aning om att denna nyfikenhet och beslutsamhet att hitta det perfekta gymnasiearbetet skulle ta oss ända till EU Competition for Young Scientists (EUCYS) 2018 i Dublin.

Vägen hit har minst sagt bestått av överraskning på överraskning. När endast de prestigefyllda resestipendierna återstod att utdelas vid Utställningen Unga Forskares prisceremoni i våras hade vi i princip gett upp hoppet; Alex hade till och med knäppt upp byxorna och tagit av sig kavajen där vi satt längst bak i föreläsningssalen. Men att vägen hit endast bestått av överraskningar är dock inte hela sanningen, då den även inneburit en hel del motgångar och hinder som vi varit tvungna att övervinna. Läxorna som vi tog med oss den dagen var att det lönar sig att fortsätta kämpa, även när målet känns omöjligt avlägset; att våga tro på sig själv, även om det känns som att du är den dummaste personen i rummet; och att vänta med att knäppa upp byxorna tills efter prisceremonin är avslutad.

Resan till EUCYS 2018 i Dublin började för oss med en obehagligt tidig och kylig morgon. När vi landade i Dublin trodde vi först att vi kommit till Midgård – skyltningen, som förstås var på Irländska, var slående likt den påhittade Alviskan från J.R.R. Tolkiens ”Sagan om Ringen”. Vi möttes på flygplatsen av en delegation från EUCYS utställningsgrupp, som hänvisade oss till en plats där vi fick vänta på transfer till hotellet tillsammans med några andra deltagare. Väl på hotellet fick vi i oss en mycket behövlig och påkostad lunch där vi roade oss med att försöka gissa vilka länder de olika deltagarna kom från utifrån deras bordskonversationer.

Efter en kort vila på hotellrummen började vi röra oss mot utställningslokalen för att förbereda våra projektmontrar. Där passade vi på att socialisera med våra montergrannar, som alla tillhörde deras respektive nationers främsta unga forskningstalanger, och översköljdes återigen av känslan att vara de dummaste personerna i rummet. Monterarbetet följdes av ett besök till Every Person Is Connected: The Irish Emigration Museum, samt en trerättersmiddag på en irländsk pub. Intrycket av att stiga in genom dörren till puben är svår att beskriva utan ännu en Sagan om Ringen-referens, så om den säger vi endast detta: The Prancing Pony. En snabb promenad i området runt hotellet senare återvände vi till våra rum, fullständigt utmattade efter en dag av färgsprakande intryck och upplevelser. Vi var dock noga med att inte låta den temporära tröttheten hindra oss från att vara taggade till topp inför den kommande veckans händelser.

 

 

Om EUCYS 2018

Tävlingen arrangeras i Dublin (Irland) 14-19 september och förutom tävlingsdagar och möten med juryn får deltagarna även ta del av ett spännande program med både studiebesök och sociala aktiviteter tillsammans med de andra tävlingsdeltagarna. I EUCYS 2018 tävlar 88 projekt och 135 unga deltagare från 39 olika länder.

Officiella sidan för EUCYS 2018: www.eucys2018.com

Vill du veta mer om projekten som deltar i EUCYS 2018? Kolla in denna sida: www.eucys2018.com/projects 

Här kan du även läsa katalogen med info om tävlingen och projekten: http://ec.europa.eu/research/eucys/pdf/btwl0818_eucys2018_catalog.pdf

 

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

EUCYS 2018 – nu börjar äventyret

 

Pontus Johansson, Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén vann stipendiet till EU Contest for Young Scientists (EUCYS) på finalen av Utställningen Unga Forskare 2018. Då blev de även en del av Sveriges unga forskningslandslag. Nu är de på plats i Dublin (Irland) för tävla med deras två projekt. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Anna Wallgren

Foto: Karl Larsson (Unga Forskares reseledare)

 

Äventyret börjar (fredag)

I fredags reste våra stipendiater till Dublin (Irland) för att delta i EU Contest for Young Scientists (EUCYS) som arrangeras 14-19 september. I EUCYS 2018 tävlar 88 projekt och 135 unga deltagare från 39 olika länder. Reseledare Karl Larsson skickade hälsningar från Arlanda tidigt på morgonen när det var dags att kliva ombord på planet: ”Alla glada, alla med!”

Stipendiaterna på väg till flygplanet på Arlanda. 

 

Framme i Dublin (fredag)

Dublin välkomnade stipendiaterna med regn, men det gjorde ingenting eftersom dagen ägnades åt att bygga upp projektens två montrar och det fanns även tid att bekanta sig lite med montergrannarna.

Pontus Johansson tävlar själv med projektet “Changes in the internal structure of Copper-gallium alloy with Increased Concentrations of Gallium Metal” och Alex Hamben, Marve Grönlund Vesterin och Gustaf Sidén tävlar i grupp med projektet ”Ytjämnhetens inverkan på Magnuseffekten”.

 

Stipendiaterna utanför utställningshallen på EUCYS 2018.

 

 

 

Om EUCYS 2018

Tävlingen arrangeras i Dublin (Irland) 14-19 september och förutom tävlingsdagar och möten med juryn får deltagarna även ta del av ett spännande program med både studiebesök och sociala aktiviteter tillsammans med de andra tävlingsdeltagarna. I EUCYS 2018 tävlar 88 projekt och 135 unga deltagare från 39 olika länder.

Officiella sidan för EUCYS 2018: www.eucys2018.com

Vill du veta mer om projekten som deltar i EUCYS 2018? Kolla in denna sida: www.eucys2018.com/projects 

Här kan du även läsa katalogen med info om tävlingen och projekten: http://ec.europa.eu/research/eucys/pdf/btwl0818_eucys2018_catalog.pdf

 

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

 

SJWP 2018 – tack för i år

 

Noa Vikman ingår i Sveriges unga forskningslandslag och deltog i den internationella tävlingen Stockholm Junior Water Prixe (SJWP) som arrangerades i Stockholm 25-30 augusti. Noas projekt handlar om guldnanopartiklar som potentiellt verktyg för att upptäcka och mäta halter av arsenik i vatten. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Marina Peltonen, Noa Vikman och Anna Wallgren

Foto: Marina Peltonen (Unga Forskares reseledare)

 

SJWP onsdag 29/8 och torsdag 30/8

Onsdagen är den sista dagen som avslutar veckan för deltagarna. På förmiddagen fanns möjlighet för deltagarna och reseledarna att besöka den vetenskapliga konferensen för 2018 års vattenprisvinnare på Stockholm City Conference Center, som hålls i närvaro av beskyddaren av priset; kung Carl XVI Gustaf.

För oss reseledare fanns även möjlighet att gå på en workshop och diskutera hållbarhets- och vattenrelaterade frågor i samband med utbildning och skolväsendet. Det fanns även tid för att diskutera andra frågor som rör samhället och hur vi idag kan göra för att förhålla oss till en mer hållbar värld.

På eftermiddagen väntade förberedelser inför Stockholms Vattenprisceremoni i Stadshuset och den efterföljande kungliga banketten. Detta evenemang var endast för deltagarna, som ett avslut på veckan och en chans att säga adjö till de nyfunna vännerna. Hela torsdagen ägnades åt att säga adjö och förbereda inför resan hem.
Efter en intensiv, lite skrämmande, men lärorik vecka så skiljs deltagarna åt för att återvända hem till sina respektive länder. För mig och Noa blir resan kort, men vi hinner båda reflektera över det vi har varit med om under veckan. Många reser nog hem med vetskapen om att de gjort något värdefullt för den framtid vi ställts inför. Även om veckan varit lättsam och präglats utav nöjen så har det alltid funnits en seriös tanke bakom tävlingen. Många kanske inte hunnit reflektera över den skrämmande tanken, men som jag känt närvaro av under hela veckan, att våra naturnära resurser håller på att bli eller är förorenade och otillgängliga för väldigt många människor runt om i världen. Att det råder vattenbrist på flera håll i världen är inte en nyhet, men det är svårt att sätta perspektiv på vad vi i samhället gör för att förändra situationen i dagsläget. Därför har World Water Week och Svenska Juniorvattenpriset visat mig, Noa och säkerligen många andra hur globala organisationer gemensamt kämpar för människors lika rätt till vatten och hur unga talanger gemensamt samlas för att utbyta idéer och lärdomar inför framtidens potentiella lösning till den rådande globala, nationella eller regionala problematiken kring vatten. Att vara en del av detta otroliga kunskapsspektrumet har gjort mig hoppfull inför framtiden och den värld som vi alla gemensamt strävar efter.

Personligen vill jag lyfta en stor eloge till Noa, som representerat Sverige under denna vecka och aktivt deltagit i diskussioner för att vidga perspektivet på nanoteknik och dess breda potential. Många har varit imponerade över den kunskap som Noa besitter kring detta ämnesområde. Jag vill dessutom tacka Unga Forskare för att jag fått vara delaktig som reseledare, något som fått mig att vidga vyerna och tillsammans fått ge utlopp för mina egna intressen rörande vatten och hållbarhetsfrågor, samt till alla finansiärer som gjort denna resa möjlig för både mig och Noa. Svenska Juniorvattenpriset är en viktig tillställning för alla framtida unga forskare i världen och en chans för ungdomar att finna livslång vänskap genom kunskap och ett brinnande intresse för vatten- och hållbarhetsfrågor.

Tack för i år!

/Marina, reseledare för SJWP 2018

Hälsningar från Noa

Dagen efter prisceremonin var det dags för Vattenprisets fantastiska bankett i Stadshuset, med middag och underhållning i husets förträffliga salar. Nu är tävlingen slut och tyvärr vann jag inte något pris (Grattis till Singapore, de förtjänar allt!). Däremot har jag fått en annan sorts rikedom: goda vänner från hela världen. Vi i tävlingsgänget har fått en sådan fantastisk sammanhållning efter veckan, och jag är säker på att jag kommer hålla kontakten med många! Vi har till och med skapat en gruppchatt som de senaste dagarna har fyllts med långa farväl fyllda med kärlek.

 

Om SJWP

Stockholm Junior Water Prize (SJWP) arrangeras 25-30 augusti och samlar fantasifulla unga sinnen från hela världen i syfte att uppmuntrar unga talangers fortsatta intresse för vatten- och hållbarhetsfrågor. Tävlingen lockar fler än 10 000 personer från över 30 länder. Priset delas ut av kronprinsessan Victoria som även är protektor av priset.

De nationella och internationella tävlingarna är öppna för ungdomar mellan 15 och 20 år som har genomfört vattenrelaterade projekt av bevisad miljö, vetenskaplig, social eller teknisk betydelse. Projekten sträcker sig från lokala eller regionala till nationella eller globala ämnen. I år har 35 nationella finaler genomförts runt om i hela världen och 32 länder anländer till Stockholm på den internationella finalen.

Vinnaren av Stockholm Junior Water Prize mottar en pris på 15 000 USD, en blå kristallprisskulptur, ett diplom samt vistelsen i Stockholm. Vinnarskolan får ett diplom och 5000 USD. Vidare tilldelas ett Diplom of Excellence tillsammans med 3000 USD.

Här kan du läsa finalkatalogen med alla projekt som deltar i SJWP 2018.

Läs mer om SJWP på den officiella webbsidan: www.siwi.org/prizes/stockholmjuniorwaterprize

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

SJWP 2018 – äventyret fortsätter i Stockholm

 

Noa Vikman ingår i Sveriges unga forskningslandslag och deltog i den internationella tävlingen Stockholm Junior Water Prixe (SJWP) som arrangerades i Stockholm 25-30 augusti. Noas projekt handlar om guldnanopartiklar som potentiellt verktyg för att upptäcka och mäta halter av arsenik i vatten. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Marina Peltonen, Noa Vikman och Anna Wallgren

Foto: Marina Peltonen (Unga Forskares reseledare)

 

SJWP måndag 27/8

Det är måndag morgon och åter dags för jurybedömning för den andra halvan av deltagarna. För de som presenterade i söndags, däribland Noa, väntar nu en guidad stadstur i Gamla Stan. Klockan är runt 11:00 och gruppen, som är blandad av både deltagare, mentorer och arrangörer, spatserar omkring bland gatorna i Gamla Stan. Visste ni t.ex. att den smalaste gatan i Gamla Stan finns på adressen Mårten Trotzigs gränd 1 och är idag den enda bevarade smala trappgränden i Gamla Stan? Gruppen har hört namn såsom Birger Jarl och epoker såsom medeltiden och stormaktstiden som kan sammankopplas med denna gamla stadsdel av Stockholms innerstad.
Mårtens Trotzigs gränd, den smalaste gränden i Gamla stan (Stockholm).
Efter den guidade turen finns nu tillfälle för fritid. För de deltagare som aldrig varit i Stockholm tidigare är detta en ypperlig chans för dem att få lära känna staden lite mer. Det finns även tid för att besöka resten av World Water Week arrangemanget, ta del av seminarier, sightseeing eller shopping. Många uppskattar det luftiga schemat, speciellt de deltagare som redan genomfört sina jurypresentationer.På World Water Week hålls en hel del seminarier som alla som registrerat sig kan gå på. Det pågår workshops, möten och andra interaktiva aktiviteter. I Folkets Hus finns flera våningar fyllda med montrar där experter, utövare, beslutsfattare, innovationsföretagare och unga yrkesverksamma inom en rad sektorer och länder finns. Många av dessa kommer till Stockholm för att nätverka, utbyta idéer, främja nytt tänkande och utveckla lösningar för dagens mest pressande vattenrelaterade utmaningar. Det är väldigt lärorikt och det finns en hel del saker som man kan ta del av.

På kvällen var det dags för en efterlängtad aktivitet som Noa nämnde i sitt tidigare blogginlägg – Burgers and Bowling. Deltagarna träffas på hotellet och tar sig sedan till middagen för att umgås och utmana varandra i en omgång av bowling. För några är det nog första gången, men är av all förmodan en aktivitet som bryter av det seriösa temat för veckan och ger utrymme för deltagarna att lära känna varandra ytterligare.

Tisdag 28/8 – en dag att se fram emot!
Tisdagen är den dag som många deltagare med stor förmodan har sett framemot allra mest. Dagen för prisceremonin är här och alla deltagare kommer att få möjlighet att hälsa på kronprinsessan Victoria av Sverige. Men innan det är dags för det iviga mötet så ska deltagarna på studiebesök på Xylem. Xylem är ett företag med sikte på innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Företaget är även med och instiftar Stockholm Water Prize, ett pris som kan efterlikna Nobelpriset fast som riktar sig mot hållbarhetsfrågor i samband med vatten. Priset kan ges till både enskilda personer och organisationer och delas ut av kung Karl XVI Gustaf, till skillnad från Stockholm Junior Water Prize som delas ut av kronprinsessan Victoria.Efter studiebesöket börjar förberedelserna inför prisceremonin. Detta är en formellare tillställning och deltagarna får tid att göra sig i ordning inför eventet. Det är många gäster som är inbjudna till evenemanget och omkring klockan 17:45 börjar kvällen med lite mingel på Berns Salonger vid Östermalmstorg. Innan prisceremonin börjar finns möjlighet till lite mingel vid lokalens källarvåning. Vid mingelytan står alla deltagare redo med sina fysiska posters, som beskriver deras projekt utifrån ett mer populärvetenskapligt resonemang. Gästerna består av såväl ministrar som vattenpristagare, även offentliga personer ur globala vattensektorer samt andra inflytelserika personer. Man hör hela tiden ett myller av intensiva diskussioner mellan deltagarna och en imponerad publik.

Runt klockan 18:45 börjar publiken röra sig mot salongen där prisceremonin samt middagen ska hållas. Lokalen är mycket dekorativ med stora ljuskronor i taket, spegelväggar och förbryllande inredning av välkända arkitekter. Det är första gången som prisceremonin hålls på Berns Salonger.
Entré till Berns salonger (Stockholm).
Noa presenterar sitt projekt för inbjudna gäster på Berns salonger.
Kvällen inleds med den traditionella flaggceremonin, där deltagarna samlas på scen tillsammans med kronprinsessan Victoria och sedan bär sina respektive flaggor genom en mindre parad.Under kvällen serveras en trerättersmiddag samtidigt som det bjuds på tal och underhållning från scenen. Värd för kvällen är Tilde de Paula Eby som leder publiken genom kvällens program. Vi får bland annat höra tal från Peter Forssman, ordförande i SIWI-styrelsen, Patrick Decker, president och verkställande direktör på Xylem, samt professorerna Bruce E. Rittmann och Mark van Loosdrecht, mottagare av 2018 års Water Prize. Underhållningen består av både musik och dans, bland annat från Saie Saie, Penetoz och Members of Street Mentality.

När det är dags för ögonblicket som alla har väntat på sveper genast en seriös stämning över publiken. Efter Patrick Deckers tal har deltagarna redan hyllats för sina imponerande insatser och vad de redan lyckats åstadkomma med sina projekt. Trots det finns såklart en stark vilja av att komma längre med sitt projekt.

Årets pristagare blev Japan (Diploma of Excellence) samt Singapore (Juniorvattenpriset), som enligt juryn tydligt urskilde sig för sina forskningsinsatser. Även om det inte blev en svensk seger så träffar jag en lycklig Noa som efter Penetoz uppträdande ska avsluta prisceremonin med sina nyfunna vänner på en ”efterfest”, endast för finalisterna.

 

Årets vinnare avslöjas och priset delas ut av kronprinsessan Victoria.
Vacker och högtidlig dukning på Berns salonger. 

Hälsningar från Noa

Nu har det gått några dagar och hittills har vi presenterat våra projekt samt gått på studiebesök hos Xylem. Projektpresentationen under bedömningsdagen bestod av tre intervjutillfällen med tre jurygrupper. Varje intervju tog 15 min och vi hade alla intervjuer på samma dag, vilket innebar att det fanns mycket fritid mellan intervjuerna och man hade gått om tid att förbereda sig. Intervjuerna var roliga och utmanande. Deras genomtänkta frågor visade verkligen att juryn hade läst och tänkt på ens projekt. Jag är nöjd med min prestation och det känns bra.

På Xylem fick vi gå runt till olika stationer där vi fick se olika delar av deras verksamhet. En favorit var ”Virtual Reality” rummet där man bland annat kunde se alla deras projekt i en virtuell värld, samt spela spel. Annars var det mycket intressant att se deras labb samt få reda på hur de arbetar inom vattenfrågor runtom hela världen.

På kvällen var det dags för SJWP’s prisceremoni Berns Salonger. I Berns fick vi först presentera våra projekt för allmänheten. Senare fick alla hälsa på Kronprinsessan Victoria som är stamhedersgäst på SJWP – det var lite pirrigt. Efter det var det middag och prisutdelning! Japan fick ett ”Diploma of Excellence” och Singapore tog hem det stora priset.

.
.

Om SJWP

Stockholm Junior Water Prize (SJWP) arrangeras 25-30 augusti och samlar fantasifulla unga sinnen från hela världen i syfte att uppmuntrar unga talangers fortsatta intresse för vatten- och hållbarhetsfrågor. Tävlingen lockar fler än 10 000 personer från över 30 länder. Priset delas ut av kronprinsessan Victoria som även är protektor av priset.

De nationella och internationella tävlingarna är öppna för ungdomar mellan 15 och 20 år som har genomfört vattenrelaterade projekt av bevisad miljö, vetenskaplig, social eller teknisk betydelse. Projekten sträcker sig från lokala eller regionala till nationella eller globala ämnen. I år har 35 nationella finaler genomförts runt om i hela världen och 32 länder anländer till Stockholm på den internationella finalen.

Vinnaren av Stockholm Junior Water Prize mottar en pris på 15 000 USD, en blå kristallprisskulptur, ett diplom samt vistelsen i Stockholm. Vinnarskolan får ett diplom och 5000 USD. Vidare tilldelas ett Diplom of Excellence tillsammans med 3000 USD.

Här kan du läsa finalkatalogen med alla projekt som deltar i SJWP 2018.

Läs mer om SJWP på den officiella webbsidan: www.siwi.org/prizes/stockholmjuniorwaterprize

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

SJWP 2018 – nu börjar äventyret

 

Noa Vikman ingår i Sveriges unga forskningslandslag och deltar i den internationella tävlingen Stockholm Junior Water Prixe (SJWP) som arrangeras i Stockholm 25-30 augusti. Noas projekt handlar om guldnanopartiklar som potentiellt verktyg för att upptäcka och mäta halter av arsenik i vatten. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Marina Peltonen, Noa Vikman och Anna Wallgren

Foto: Marina Peltonen (Unga Forskares reseledare)

 

Invigning av SJWP 2018 (lördag)

I lördags samlades deltagare från 32 länder för att ta del av den 22:a upplagan av Stockholm Junior Water Prize (SJWP) och fem spännande dagar i Stockholm. Förutom själva tävlingen får deltagarna en unik möjlighet att träffa ledare av globala vattenmyndigheter och inleda livslånga relationer med likasinnade ungdomar som delar visionen om en framtida värld utan vattenrelaterade förhinder.

Efter välkomnande och genomgång av veckans schema fick deltagarna möjlighet att testa sina så kallade iPosters på Folkets hus på Stockholm City Conference Center (SCCC), inför mötet med juryn. Många är nervösa inför mötet med juryn men samtidigt råder en lugn och avslappnad stämning bland deltagarna.

Kvällen avrundades med en mindre formell middag på Scandic Klara Hotell, där deltagare, mentorer och arrangörer av SJWP samlades för att gemensamt avnjuta en god välkomstmiddag. Man hör skratt och glada toner från alla bord, inte minst från alla deltagare som nu börjar lära känna varandra. Stämningen är god och det tycks inte finnas någon nervositet i atmosfären ännu.

 

Hälsningar från Sveriges representant i SJWP 2018

Hej! Mitt namn är Noa Vikman, jag är 18 år gammal och tidigare har jag varit elev på Kungsholmens Gymnasium. 

I mitt projekt har jag utvecklat en sensor för arsenik i dricksvatten som består av ytmodifierade guldnanopartiklar. Kort sagt har jag tillverkat partiklarna, satt en molekyl som heter L-Cysteine på ytan av dem, och sen har jag mätt vad för effekt olika koncentrationer av arsenik har på partiklarnas optiska spektrum. Resultaten visade att partiklarna var känsliga mot arsenik; högre koncentrationer av arsenik gjorde att lösningen med nanopartiklarna blir mer genomskinlig.

Om det finns något jag är säker på är det att jag har haft den minst smärtsamma färdvägen av alla tävlande på SJWP. Jag bor i Stockholm och resan tog mig runt 30 min. Vi bor på Scandic Klara Hotell, vilket är ett supercentralt hotell nära Hötorget och T-Centralen. Hotellet ligger i gångdistans till presentationshallen och de andra aktiviteter som vi kommer att göra, vilket känns skönt.

I rummen har arrangörerna spridit upp grupperna så att vi kan lära känna varandra, jag bor med ett par personer från Mexiko och en person från Ungern. Alla här är väldigt schyssta och jag känner mig välkommen av arrangörerna som har hand om SJWP.

Schemat för veckan är avslappnat med mycket fritid och roliga aktiviteter. Mest ser jag fram emot ”Burgers and Bowling” och banketten i stadshuset.

 

Möte med internationella juryn (söndag)

På söndag morgon inleds veckan och den ena halvan av deltagarna – däribland Noa – ska få möta den internationella juryn. Dagen startar vid kl. 10.00 på Folkets Hus och deltagarna samlas för att gemensamt gå igenom dagens spektakel. När jurymedlemmarna väl kliver in står alla deltagare snyggt uppradade på en trappa med fokus mot juryn. Alla i jurygruppen presenterar sig själva och ser framemot att få träffa alla ambitiösa deltagare.

Det är ett tajt schema: 5 minuter presentation för juryn som efterföljs av 10 min frågor. Juryn har läst alla projekt i förhand och är på så sätt bekanta med alla deltagarnas projekt.

Juryn är uppdelad i tre grupper om ca 2-3 personer per grupp. De cirkulerar enligt ett detaljerat schema och varje deltagare kommer att få totalt tre sessioner av jurybesök. Tillskillnad från föregående upplagor av SJWP har man numera digitaliserat alla posters och gjort en digital utställning med iPosters. Alla affischer finns samlade på stora touchskärmar som tillåter deltagarna att infoga rörliga bilder och ljudfiler till sin presentation. Dock får inga videoklipp spelas upp vid jurybesök p.g.a. tidsrestriktioner. När man inte har besök av en jury finns möjlighet att få presentera sitt projekt för en intresserad allmänhet.

Tävlingen äger rum i samband med World Water Week (WWW), som är den årliga kontaktpunkten för jordens vattenproblem, där över 3 300 individer och cirka 380 sammankallande organisationer från 135 länder deltar i veckan, organiserat av Stockholm International Water Institute (SIWI).

Ett myller av glada konferensgäster fyller Folkets Hus och man märker tydligt hur intresset för hållbarhetsfrågor binder samman människor från hela världen. Inte minst vad gäller deltagarna själva från SJWP, som efter en intensiv dag återvänder till hotellet för lite middagsförberedelser. Noa har nu fått presentera sitt projekt för en imponerad jury och fått ta del av en händelserik dag som han sent kommer att glömma.

Noa berättar om projektet vid hans iPoster.
Nia berättar om projektet för delar av den internationella juryn. 

 

Om SJWP

Stockholm Junior Water Prize (SJWP) arrangeras 25-30 augusti och samlar fantasifulla unga sinnen från hela världen i syfte att uppmuntrar unga talangers fortsatta intresse för vatten- och hållbarhetsfrågor. Tävlingen lockar fler än 10 000 personer från över 30 länder. Priset delas ut av kronprinsessan Victoria som även är protektor av priset.

De nationella och internationella tävlingarna är öppna för ungdomar mellan 15 och 20 år som har genomfört vattenrelaterade projekt av bevisad miljö, vetenskaplig, social eller teknisk betydelse. Projekten sträcker sig från lokala eller regionala till nationella eller globala ämnen. I år har 35 nationella finaler genomförts runt om i hela världen och 32 länder anländer till Stockholm på den internationella finalen.

Vinnaren av Stockholm Junior Water Prize mottar en pris på 15 000 USD, en blå kristallprisskulptur, ett diplom samt vistelsen i Stockholm. Vinnarskolan får ett diplom och 5000 USD. Vidare tilldelas ett Diplom of Excellence tillsammans med 3000 USD.

Här kan du läsa finalkatalogen med alla projekt som deltar i SJWP 2018.

Läs mer om SJWP på den officiella webbsidan: www.siwi.org/prizes/stockholmjuniorwaterprize

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

 

CASTIC 2018 – hemresan och tack för i år

 

David Hambraeus och Noa Vikman vann stipendiet till CASTIC, Asiens största vetenskapstävling för unga, på finalen av Utställningen Unga Forskare 2018. Då blev de även en del av Sveriges unga forskningslandslag. Följ äventyret här på bloggen och i våra sociala kanaler! 

Text: Max Vinger och Anna Wallgren

Foto: Max Vinger (Unga Forskares reseledare)

 

Hemresan (måndag)

Nu är CASTIC slut för i år och vi återvänder hem till Sverige och skolan. Flygresan hem gick smidigt och efter ungefär 15 timmars resa (med en mellanlandning i Beijing) så var vi tillbaka i kyliga 22-gradiga Sverige. Även om vi såklart kommer sakna Kina, och framför allt alla nya vänner vi fått under resan, ska det bli väldigt skönt att kunna dricka vatten direkt ifrån kranen, äta yoghurt till frukost och att faktiskt kunna vara utomhus mitt på dagen.

Att få åka på CASTIC har varit en otrolig upplevelse för oss alla tre, det har vidgat våra vyer och gett oss nya vänner över hela världen. Att ha fått den här möjligheten är något som vi vill visa stor tacksamhet för. Så tack till Unga Forskare, tack till CASTIC och alla finansiärer som gjort den här resan möjlig! Personligen skulle jag även vilja tacka Noa och David för hela resan. Ni har definitivt gjort Sverige, Unga Forskare och mig stolta. Inte bara för att ni vann pris men också för hur bra ni har representerat Sverige under resan.

Tack för i år!

/Max Vinger, reseledare till CASTIC 2018

 

 

Om CASTIC 

Tävlingen arrangeras i Chongqing (Kina) 14-20 augusti och förutom tävlingsdagar och möten med juryn får deltagarna även ta del av ett spännande program med både studiebesök och sociala aktiviteter tillsammans med de ca 200 tävlingsdeltagarna från 46 länder.

 

Presskontakt

Anna Wallgren, verksamhetsutvecklare

anna.wallgren@ungaforskare.se

0738 53 47 47

 

Arkiv