Nyheter

Naturvetenskapliga skolföreningar krävs för att ta till vara på resultaten i PISA 2018

Naturvetenskapliga skolföreningar krävs för att ta till vara på resultaten i PISA 2018

I och med de nyligen släppta resultaten för PISA 2018 blir det återigen tydligt att svenska ungdomar har god kunskap inom naturvetenskap och matematik. Samtidigt minskar andelen sökande till natur- och teknikprogrammen på gymnasiet och Sverige står inför en brist på arbetskraft inom yrken i dessa ämnen. För att ta till vara på intresset och kunskapen behövs skolföreningar inom naturvetenskap, teknik och matematik som får använda skollokaler gratis utanför skoltid.

I tisdags släpptes resultaten för PISA 2018 och återigen presterar svenska 15-åringar bättre än OECD-snittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den positiva trenden från PISA 2015 fortsätter och resultatet är återigen på samma nivå som PISA 20061. Läser vi i skolverkets preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program inför läsåret 2019/20 ser vi tvärtom att andelen sökande till natur- och teknikprogrammet på gymnasieskolan för andra året i rad fortsatte sin nedåtgående trend2.

Att resultaten inom naturvetenskap och matematik i PISA fortsätter öka är såklart något väldigt positivt. Att det samtidigt är färre som väljer att söka sig till natur- och teknikprogrammen på gymnasiet är dock väldigt oroväckande. Det stödjer vad vi i Unga Forskare ser i vår verksamhet av ett högt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik bland unga, men att många saknar ett sammanhang där intresset får växa. Att det tyvärr utanför NO, teknik- eller mattelektionen är svårt för unga att få utforska sitt intresse inom dessa ämnen. Därför måste vi ge unga forum och sammanhang där de kan utveckla sitt intresse, och kunskap om hur intresset kan utvecklas till kompetens och senare yrkesbana.

För samtidigt som andelen sökande till natur- och teknikprogrammen minskar så har det länge varnats om att Sverige saknar en stor mängd arbetskraft inom sjukvården, ingenjörsyrken, programmerare och ytterligare kompetens inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrken. I arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt” från februari i år presenterades hälso- och sjukvården samt pedagogiskt arbete som de områden där det kommer saknas mest arbetskraft om fem år. De andra yrkesområdena på högskolenivå med störst avsaknad på arbetskraft förutser arbetsförmedlingen vara Data/IT samt tekniskt och naturvetenskapligt arbete. Bland de specifika yrken på högskolenivå som presenteras kräver 11 av 15 en naturvetenskaplig eller teknisk gymnasieutbildning3.

Om Sverige i framtiden ska fortsätta framstå som ett konkurrenskraftigt land i framkant inom teknisk innovation måste vi göra något nu. Om vi ska lösa den kompetensbrist vi står inför måste vi bli bättre på att uppmuntra till utbildningar inom de naturvetenskapliga ämnena tidigare och vi måste se till så att intresset som redan finns bland unga får ett sammanhang att växa i.

Här tror vi på Unga Forskare att skolföreningar är en stor del av lösningen. Skolföreningar är ett perfekt sammanhang för många unga att få utforska sitt intresse inom de naturvetenskapliga ämnena. Tyvärr så finns det idag ganska många hinder för att en intresserad elev ska starta upp en naturvetenskaplig intresseförening på sin skola. Inte minst stigmat att naturvetenskap, teknik och matematik bara är skolämnen som man inte kan ha som fritidsintresse.

Förutom stigmat som finns mot naturvetenskap som fritidsintresse är det mer eller mindre omöjligt för en elev att hitta lokaler för den här typen av aktiviteter. Till skillnad från de mängder av sportföreningar som utan större problem har möjlighet att utnyttja skollokaler (gymnastiksalar och omklädningsrum) utanför skoltid finns det för föreningar med fokus på naturvetenskap inget lätt sätt att få använda kemilabb, eller ens klassrum. Istället hänger föreningens möjlighet att överleva på att det finns extra engagerade lärare, en yrkesgrupp som redan har en extremt tung arbetsbörda.

För att möta den brist på arbetskraft inom naturvetenskapliga yrken och vända trenden av andelen sökande till natur- och teknikprogrammen måste vi ta till vara på det intresse och den kunskap vi i PISA ser eleverna har. Vi i Unga Forskare tror därför att vi i civilsamhället, staten, näringslivet och skolväsendet måste gå ihop och jobba för att elever ska få stöd i att för att driva skolföreningar inom naturvetenskap, teknik och matematik, samt att skollokaler ska vara tillgängliga för skolföreningar att använda gratis utanför skoltid.

Unga Forskares Förbundsstyrelse

2019-12-04

Figur 1: De nordiska ländernas resultat i matematik relativt OECD(36)*

Figur 2: De nordiska ländernas resultat i naturvetenskap relativt OECD(36)*

OECD(36) motsvaras av noll-linjen. Fyllda punkter anger att landets resultat är signifikant skillt från OECD(36)-genomsnittet.

*OECD(36) är genomsnittet för de 36 OECD-länder som deltagit i samtliga PISA-studier 2006–2018 i det aktuella kunskapsområdet. Österrike är det enda OECD-land som ej ingår i OECD(36).

Källor

  1. ”PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap”, Skolverket, https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap?id=5347, hämtad 2019-12-03
  2. ”Söktrycket till högskoleförberedande program ökar”, Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2019-08-22-soktrycket-till-hogskoleforberedande-program-okar, hämtad 2019-12-03
  3. ”Prognos: Var finns jobben 2019?”, Arbetsförmedlingen, https://arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-och-analyser/analyser-och-prognoser/arbetsmarknadsprognoser/riket/var-finns-jobben-2019, hämtad 2019-12-03

Figurer

  1. ”PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap”, Skolverket, sid 51, https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap?id=5347, hämtad 2019-12-03
  2. Samma som figur 1

PRESSMEDELANDE: Framtidens nobelpristagare samlas i Stockholm

– världens främsta unga forskarelit presenterar sina upptäckter under Nobelveckan

Aldrig någonsin har vi varit så uppdaterade kring världens alla globala utmaningar som idag. Ändå väljer allt färre en naturvetenskaplig linje vid gymnasievalet. I samband med Nobelveckan kommer 25 av världens främsta unga forskare till SIYSS – Stockholm International Youth Science Seminar – i hopp om att kunna inspirera cirka 1 500 svenska skolungdomar inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena.  

Parallellt med Nobelveckan arrangerar organisationen Unga Forskare SIYSS – Stockholm International Youth Science, där 25 av världens främsta unga forskare bjuds in till Stockholm för att delta i ett unikt program för naturvetenskap och teknik under Nobelveckan. Deltagarna är mellan 18–25 år och har valts ut bland annat genom internationella vetenskapsmässor och av högt rankade universitet. De unga forskarna får bland annat delta i Nobelevenemang, möta årets nobelpristagare och besöka framstående svenska vetenskap- och teknikföretag.

– Det är dagens unga forskare som kommer lösa framtidens utmaningar. Därför är det oroväckande att allt färre väljer naturvetenskaplig linje vid gymnasievalet. Det är viktigt att se till att våra ungdomar har ett intresse och kunskap för hur vår värld är uppbyggd och fungerar. Med SIYSS hoppas vi kunna inspirera fler unga att aktivt handla kring världens alla globala utmaningar, säger Anna Hedlund, generalsekreterare för Unga Forskare, som arrangerar SIYSS.

 

1 500 svenska elever bjuds på internationell toppforskning

Bland de 25 unga forskarna finns allt från brasilianska Juliana Davogilio Estradioto som hittat ett alternativ till plast genom användning av macadamianötter, till irländska Adam Kelly som använder sig av kvantmekanik för att försöka göra framtida datorer mer effektiva. De unga forskarna kommer att presentera sin forskning för cirka 1 500 svenska gymnasie- och universitetsstudenter. Under dagen kommer deltagarna även få ta del av föreläsningar, delta i paneldiskussioner och diskutera framtidens lösningar.

– Att lyssna, diskutera och låta sig inspireras under en dag i december kan vara ett startskott till att finna lösningar på den rad globala utmaningar som vi står inför idag. Att delta i seminariet är dessutom helt gratis. Det känns också kul att arrangera detta under Nobelveckan, då dessa forskare är de som aspirerar på framtidens Nobelpris, säger Anna Hedlund, generalsekreterare för Unga Forskare, som arrangerar SIYSS

 

Stockholm international Youth Science seminar 2019

Seminariet arrangeras den 9 december på Cirkus. Det är även möjligt att följa seminariet online via livestream. För mer information och anmälan till livestream, besök: www.ungaforskare.se/siyss/attend.

Var med och konstruera morgondagens robotar!

Studentprojektet Autobike – den självcyklande cykeln. Klicka på bilden för att titta på filmen! Musik: https://www.bensound.com. 

Utvecklingen inom robotik och artificiell intelligens (AI) går fort, men de största framstegen ligger fortfarande framför oss. Därför behövs ingenjörer och forskare som kan konstruera morgondagens robotar.

På civilingenjörsprogrammet i robotik, vid Mälardalens högskola (MDH), får du redan under studietiden bekanta dig med både forskningsvärlden och näringslivet, samtidigt som du får en inblick i hur arbetslivet kan se ut efter studierna. Det sista året ägnas åt det stora slutprojektet, som pågår under en hel termin, där du får designa, konstruera och programmera robotar tillsammans med forskare och företag, i verkliga projekt. I de senaste projekten har studenterna jobbat med att utveckla en självkörande cykel, en robot som ska kunna hämta och sortera sopor och en robothand som ska kunna styras med hjärnan.

 

Snabba fakta om MDH – en av Sveriges största högskolor

* Campus i Eskilstuna och Västerås. Våren 2020 flyttar högskolan i Eskilstuna in i helt nya lokaler.

* 16 000 studenter, 55 program och 1000 kurser

* Världsledande forskning inom inbyggda system

* Strategiska avtal med globala företag som ABB, Volvo och Bombardier

* Alla MDH:s utbildningar är framtagna i samverkan med näringsliv och offentlig sektor, för att säkerställa att studenterna har relevant kompetens efter examen. Samverkan ger också möjlighet till skarpa projektarbeten, praktikplatser, exjobb, gästföreläsningar och nätverksskapande under studietiden.

* Goda möjligheter till utlandsstudier på nästan alla program

* 86% av högskolans studenter är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen

* Bostadsgaranti för dig som flyttar till Eskilstuna eller Västerås

Vill du veta mer om utbildningen och om MDH?

Besök mdh.se eller kom förbi högskolans monter i mässhallen under Stockholm International Youth Science Seminar (SIYSS), den 9 december 2019.

Fångad i spindelnätet på SLU!

 

På Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, arbetar forskare med att finna lösningen på riktiga problem som samhället står inför. Det kan vara allt ifrån att bevara fiskbestånd i våra hav till att utveckla nya hållbara jordbruksmetoder.

Anna Rising pluggade veterinärmedicin på SLU och är idag Professor i Veterinärmedicinsk Biokemi vid SLU och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet. Hon forskar om framställning av konstgjord spindeltråd t.ex. för medicinskt syfte. Vi tog ett snack med henne för att höra hur hon hamnade i detta spindelnät.

 

Hej Anna! Hur kommer det sig att du började forska kring spindlar och spindeltråd?

Foto: Kerstin Nordling

Det var lite av en slump. Jag var färdigutbildad veterinär, men ville forska och letade efter projekt. Då hittade jag en doktorandplats på SLU inom Patologi (läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras, genom analys av molekyler, celler, vävnader och organ). Det var ett EU projekt som syftade till att ta fram konstgjord spindeltråd. Mitt projekt var att använda detta för ortopediska implantat; senor och ligament. Jag insåg snabbt att det saknades kunskap kring konstgjord spindeltråd och att man faktiskt aldrig förut hade lyckats ta fram konstgjord spindeltråd. Mina efterforskningar kring spindeltråd tog mig ut i vildmarken i Sydafrika där jag fångade hundra spindlar av en art som spinner den starkaste tråden och vars tråd inte drar ihop sig av vatten, något som var viktigt för ett material avsett för ortopediska implantat. DNA från dessa spindlar används fortfarande i vår forskning. I slutändan blev det inga ortopediska implantat under min doktorandtid, men vi lyckades till slut spinna konstgjord spindeltråd! Vår forskning har också visat sig användbar inom andra områden. Bland annat har vi genom att härma hur spindeln producerar sin tråd kunnat ta fram vissa typer av läkemedel på ett mer effektivt sätt, vilket bl a kan ha betydelse för nyfödda barn med andningssvårigheter.

 

Vilken är din största forskningstriumf?

Att vi lyckades! Ingen hade lyckats skapa konstgjord spindeltråd förut, detta var första gången det lyckades. Det var särskilt roligt att vi skapade detta utifrån grundvetenskapliga insikter, vi imiterade naturen. När man utforskar naturen kan man ofta hitta de mest otroliga lösningarna som man faktiskt kan använda i samhället idag. Det vi forskade om har bidragit till något konkret och användbart som är till nytta för samhället på sikt.

 

Vilka har de största utmaningarna varit forskningsmässigt?

Det hänger ihop med framgången inom detta projekt; att vi skapade något som ingen annan gjort förut. I början av projektet var jag färsk doktorand och insåg först inte omfattningen av vad som behövde göras, men så insåg jag att vi behövde börja från noll. Det var en utmaning att genomföra detta och inte ge upp. Det går att flytta gränser om man ger sig den på det!

 

Har du några goda råd till aspirerande forskare?

Gör det du tycker är kul och spännande! För mig är det lyxigt att ha min hobby som arbete, men det kräver tid och engagemang. Man får inte ge upp, bara bita i och orka göra tråkiga saker ibland. För mig har det varit 16 år av envishet!

 

 

Unga Forskares Riksstämma och Kongress 2019

Unga Forskares Riksstämma och Kongress 2019

I helgen hölls Unga Forskares Riksstämma och kongress på Karolinska gymnasiet i Örebro. Riksstämman är Unga Forskares årsmöte. I år skulle en ny styrelse väljas för mandatperioden 2020-2021 men även vilket fokustema Unga Forskare ska ha nästa år och Wifi-uppkoppling i Unga Forskares övernattningslägenhet diskuterades flitigt. Kongressen är Unga Forskares årliga utbildningsforum som i år var på temat hållbart engagemang.

Fredag

Riksstämman inleddes på fredagen med en gemensam middag, val av mötesordförande och sekreterare samt genomgång av Riksstämmans arbetsordning. Det förklarades allt från ordningsfrågor och kontrapropositionsvotering till hur påverkanstorget går till och vilka typer av yrkanden man kan göra.

Förbundsordförande Linnea Suomenniemi öppnar Riksstämman 2019

Lördag

Lördagen inleddes med föredragning av alla de beslut som var uppe för diskussion. Det var allt från verksamhetsberättelse och åsiktsprofil till propositioner och motioner. Max Vinger (vice förbundsordförande) motiverade beslutet om medlemsavgiften för nästa år med hjälp av evolutionsalgoritmer. Genom att skapa 1000 organismer med slumpade medlemsavgifter och sedan låta dem föröka sig kunde man se att medlemsavgiften gick mot 0 kr. Därför föreslog förbundsstyrelsen att fastslå medlemsavgiften för 2020 till just 0 kr.

Efter det var det dags för påverkanstorget. Tanken med påverkanstorg är att den diskussion som lätt uppstår i pauserna i korridoren vid plenumförhandlingar ska lyftas fram, och uppmuntra dialog istället för konfrontation. Det viktigaste av allt med påverkanstorg är möjligheten att muntligt på plats kunna diskutera förslagen med alla andra mötesdeltagare! Rent praktiskt består torget av ett antal skärmar med de olika frågorna och förslagen som ska behandlas. Varje skärm med tillhörande förslag kallas för inflytandepunkt. Stämman beslutar vilka inflytandepunkter som ska finnas på påverkanstorget, och därmed också vilka frågor som tas upp där.

Under fredagen hade det beslutats att följande inflytandepunkter skulle sitta uppe för diskussion.

Det gångna året 

  • Verksamhetsberättelse 2018
  • Ekonomisk berättelse 2018
  • Årsbokslut 2018
  • Revisionsberättelse 2018

Det innevarande året

  • Revisorsrapport för innevarande verksamhetsår
  • Föreningar för avregistrering

Propositioner och motioner

  • Proposition: Fokustema 2020
  • Proposition: Föreningsuppdraget 2020
  • Motion: Utreda tillsättning av halva styrelsen varje år
  • Motion: Bättre WiFi-uppkoppling på kansliet och i övernattningslägenheten

Inval

  •    Valberedningens förslag till förtroendeposter
Övrigt
  • Unga Forskares åsiktsprofil

På eftermiddagen av lördagen hölls kongressen. På riksstämman 2018 röstades fokustemat ”För att främja hållbart engagemang behöver vi jobba för ökad psykisk hälsa bland unga” fram för 2019 av våra medlemmar. Därför fokuserade årets kongress på verktyg och sätt för våra föreningar och styrelser att kunna arbeta på ett hållbart sätt i sina föreningar. Föreläsningen ”Brinna utan att brinna upp” hölls av Mikaela Wikström. Mikaela började sitt engagemang inom
barnrättsfrågor och har lång erfarenhet både som anställd och förtroendevald inom olika ideella organisationer. I sina roller har stort fokus varit på hållbart engagemang och hon har utbildat och skrivit i ämnet. Just nu är Mikaela krisstödjare i Röda Korset och verksamhetschef för Bromma KFUM.

Lördagen avslutades med en gemensam lite finare middag och en Spökvandring på Örebro Slott.

Motivering till medlemsavgiften för 2020

Diskussion på påverkanstorget

Föreläsning om hållbart engagemang på kongressen

Söndag

På söndagen var det till slut dags för årsmötet. Nu skulle alla frågor som debatterats på påverkanstorget dagen innan upp för beslut. Tack vare ett exceptionellt bra arbete från mötespresidiet flöt mötet på utan problem och strax efter lunch var mötet avslutat. Besluten i korthet var att:

  • bevilja 2018 års förbundsstyrelse ansvarsfrihet för verksamhets- och räkenskapsåret 2018.
  • avregistrera föreningarna nedan
    • Kemi- och biotekniksektionen inom TLTH
    • Mendels ärtor
    • Östra Science club
    • AstraZenecas Sommarforskarskola
  • fastställa medlemsavgiften för år 2020 till 0 kr.
  • ”Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare” som fokustema för verksamhetsåret 2020.
  • ha som gemensamt mål för Unga Forskares föreningar att: ”föreningarna samarbetar för att sprida och lyfta för sin målgrupp relevanta evenemang i UF på samtliga kanaler.”.
  • ålägga styrelsen att till Riksstämman 2020 utreda förslaget att välja halva styrelsen varje år, samt i det fall då utredningen kommer fram till att styrelsevalet bör ändras även lägga en proposition.
  • förbundsstyrelsen ansvarar för att utreda om 4G uppkoppling är ett rimligt alternativ för att förbättra hastigheten.
  • verka för att en WiFi-uppkoppling i Unga Forskares övernattningslägenhet med samma hastighet som på kansliet införskaffas till 2020-01-31.
  • välja Max Vinger till förbundsordförande för mandatperioden 2020 – 2021.
  • välja Jonathan Jilg till vice förbundsordförande för mandatperioden 2020 – 2021.
  • fastställa förbundsstyrelsens storlek under mandatperioden 2020 – 2021 till åtta (8) personer.
  • välja följande sex (6) ledamöter till förbundsstyrelsen 2020 – 2021: Astha Kaul, Eleonora Svanberg, Erik Hartman, Julia Reinius, Linnea Suomenniemi, Max Robertsson.
  • välja Emma Petersson till ordinarie ideell verksamhetsrevisor för verksamhetsåret 2020.
  • välja David Andersson till personlig suppleant till den ideella verksamhetsrevisorn för verksamhetsåret 2020.
  • välja Alexandra Polyakova och Simon Ljus till valberedning för perioden 2019 – 2020.

Det fullständiga protokollet går att läsa här: protokoll riksstämman 2019

Diskussion i plenum

Tillträdande förbundsstyrelse: Julia Reinius, Linnea Suomenniemi, Max Robertsson, Max Vinger, Erik Hartman, Jonathan Jilg (saknas på bilden), Astha Kaul (saknas på bilden) och Eleonora Svanberg (saknas på bilden)

Riksstämman avslutades med ett tal av den nyvalde Förbundsordföranden Max Vinger samt avtackning av den avgående förbundsstyrelsen, Unga Forskares kansli, riksstämmans mötespresidie och funktionär och med utdelning av förtjänstemedaljer och årets förening, som i år gick till Ung Vetenskapssport.

PRESSMEDDELANDE: Succéår för Sveriges Unga Forskningslandslag – sex priser på tre av fyra internationella tävlingar

PRESSMEDDELANDE: Succéår för Sveriges Unga Forskningslandslag – sex priser på tre av fyra internationella tävlingar

Det har varit ett succéår för Sveriges Unga Forskningslandslag. Ett tredjepris i forsknings-VM, Special Award i Forsknings-EM och en rad priser, däribland guld, på Asiens största vetenskapstävling – det är facit när Sveriges Unga Forskningslandslag avslutar tävlingsåret 2019. De svenska ungdomarna har därmed visat att de fortsatt tillhör världens allra främsta inom vetenskap.

I benhård konkurrens med flera miljoner unga från hela världen tog det svenska landslaget hem flera av de största och mest prestigefyllda priserna i tre av fyra internationella tävlingar under 2019. Bland priserna finns ett tredjepris i Forsknings-VM, Special Award i Forsknings-EM, och en rad priser, däribland guld, på Asiens största vetenskapstävling. De nio svenska ungdomar som ingår i årets landslag spelar en unik roll för att försvara Sveriges plats på världskartan som viktig kunskaps- och forskningsnation – både nu och för framtiden.

– Återigen har vi sett att svenska ungdomar levererar forskning i världsklass och har en självklar plats i världseliten. De är nyckeln till att lösa våra gemensamma utmaningar, och vi kan tillsammans ge dem förutsättningar att nå längre, säger Anna Hedlund, generalsekreterare på Unga Forskare.

Samtidigt som Sveriges Unga Forskningslandslag representerar Sverige internationellt, är de också ambassadörer för en hel generation unga som vill vara med och påverka och forma sin, Sveriges och världens framtid. De inspirerar ungdomar som idag står på tröskeln till att avsluta sina gymnasiestudier och välja framtida utbildningsväg och karriär.

– Ifall du gör något du verkligen älskar kommer du garanterat göra ett bättre arbete, men du kommer även bli bättre på något du är passionerad för. Efter att ha programmerat och läst på otroligt mycket om artificiell intelligens för mitt gymnasiearbete, kan jag med säkerhet säga att det är AI jag vill arbeta med i framtiden, säger Charles Maddock som vann guld för Sverige i Asiens största tävling, CASTIC.

Sveriges Unga Forskningslandslag utses på finalen av Forsknings-SM

Sveriges Unga Forskningslandslag, som varje år representerar Sverige i världens största vetenskapstävlingar för unga, utses på finalen av Forsknings-SM – Utställningen Unga Forskare. Tävlingen anordnas av organisationen Unga Forskare och har premierat unga talanger sedan 1963 inom naturvetenskap, teknik, matematik och ingenjörskap.

Finalen hålls nästa gång på Tekniska museet i Stockholm 31 mars–1 april 2020, och avslutas med en prisceremoni den 2 april. Tidigare prisutdelare har bland annat varit Kronprinsessan Victoria, dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och astronaut Christer Fuglesang.

Sveriges Unga Forskningslandslags priser under 2019:

  • Tredjepris i kategorin Fysik/Astronomi, ISEF. Rebecka Mähring, ”Searching for Hidden Black Holes: An Investigation of Chaotic Regimes in Non-Linearly Coupled Harmonic Oscillators
  • Guldmedalj, CASTIC. Charles Maddock, “The Development and Analysis of Cambrians”
  • Silvermedalj, CASTIC. Ellen Hammarstedt, ”Detecting Cherenkov radiation with a cellphone
  • CAST president award, CASTIC. Charles Maddock, “The Development and Analysis of Cambrians”
  • I-Fest stipendiet, CASTIC. Ellen Hammarstedt, ” Detecting Cherenkov radiation with a cellphone
  • Special award, EUCYS. Mattias Akke och Elsa Axby, “Catching the bad guys: Capturing Oligomers of the Amyloid-beta Peptides”

Kontakt:

Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare

anna.hedlund@ungaforskare.se

076 109 11 23

Ladda ner bilden

Fotograf: Ola Jacobsen

 

Utställningen Unga Forskare har arrangerats sedan 1963 och är Sveriges största tävling för gymnasister inom naturvetenskap, teknik och matematik. Varje år deltar nära 700 elever från hela landet. Deltagarna tävlar om priser till ett värde av över en halv miljon kronor, bland annat utses Sveriges Unga Forskningslandslag, Sveriges delegationer till världens största vetenskapstävlingar för unga.

Unga Forskare är en ideell organisation som finns för att ge unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, matematik och teknik. Unga Forskare grundades 1977 och består idag av ett fyrtiotal föreningar med ca 4 700 medlemmar. Med ett stort antal nationella verksamheter jobbar vi för att nyfikenheten och intresset för naturvetenskap, teknik och matematik ska ha en självklar plats i ungas liv.

PRESSMEDDELANDE: Unga Forskare går ihop med IBM och andra jättar i IT-branschen för att stärka elever i internetsäkerhet

Projektet ”Är du säker? #290 CyberSecurity” är ett nytt IT-säkerhetsinitiativ som ska nå ut till skolor i Sveriges alla 290 kommuner för att erbjuda utbildning i nätsäkerhet för lärare och elever.  Projektet är ett gemensamt initiativ av ungdomsorganisationen Unga Forskare tillsammans med IBM och flera andra stora IT-företag.  

Barn och unga spenderar en stor del av sin tid online och är särskilt utsatta för övergrepp och datastöld. Unga är därför den grupp som har störst behov av kunskap om säkert IT-användande. Syftet med projektet är att elever ska förstå hur de kan skapa sig säkra vanor på nätet. De ska också få insikt i betydelsen av IT-säkerhet för att skapa ett hållbart samhälle, då allt fler tjänster och data lagras online. Målet är att nå 10 000 elever i alla 290 kommuner inom två år.

– Vi kommer dels stärka lärare med material samt göra skolbesök för att möta och engagera eleverna på ett interaktivt sätt. Samtidigt lägger vi grunden till säkra vanor inför framtida vuxenliv. Genom att koppla digitaliseringens roll till de globala målen i lärarmaterialet kan vi bredda bilden av teknik och lyfta spännande yrkesområden, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Alla skolor från mellanstadiet till gymnasiet kan delta i projektet. Projektet är kostnadsfritt och består av lärarmaterial och en föreläsning som skolor kan boka. Föreläsningen hålls av volontärer från IT-branschen som arbetar med IT- säkerhetsfrågor och täcker ämnen som personlig integritet, digitala spår, säkra lösenord och cyberhot mot samhället. Med lärarmaterialet kan lärare själva arbeta med IT-säkerhetsfrågor i klassrummet, materialet är ämnesövergripande och kopplat till läroplanen.

–  IBM har ett stort ekosystem av affärspartners, leverantörer och kunder. Tillsammans tar vi ett ansvar för hur de produkter och tjänster vi levererar påverkar samhället. Vi vill därför stärka elever och skolor med kunskap om cybersäkerhet, säger Evelina Pärnerud, CSR-ansvarig på IBM.

Bl.a. engagerar sig Atea, Advania, Nixu och RG19/Load i projektet genom att deras säkerhetsexperter utbildas som föreläsare och gör skolbesök. Företag som vill stötta detta viktiga projekt är välkomna att gå med i initiativet.

– För oss på ATEA är det en självklarhet att ställa upp för att hjälpa till att stötta skolorna i dessa frågor. Många av oss är ju dessutom själva föräldrar. – Anders Strand, ATEA

Information & kontakt

Skolor: www.ungaforskare.se/for-larare

Företag: 290cybersecurity.se

Ladda ner pressmeddelandet och bilden ((c) Gustav Gräll).

Unga Forskare

Judith Maiers, projektutvecklare

judith.maiers@ungaforskare.se

073 66 06 067  

Om Unga Forskare Unga Forskare är en ideell organisation som finns för att ge unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, matematik och teknik. Unga Forskare grundades 1977 och består idag av ett fyrtiotal föreningar med ca 4700 medlemmar. Med ett stort antal nationella verksamheter jobbar vi för att nyfikenheten och intresset för naturvetenskap, teknik och matematik ska ha en självklar plats i ungas liv.

Om IBM IBM är ett globalt företag med verksamhet i över 170 länder. Med innovation som en central del av strategin levererar IBM branschanpassade lösningar främst inom digital transformation, kognitiv teknik, molnbaserade lösningar, dataanalys, it-säkerhet, mobilitet och samverkan. IBM vidgar kontinuerligt ramarna för vad som är teknologiskt möjligt och satsar mycket på forskning. Därför är IBM det företag i världen som uppnår flest nya patent inom teknologi varje år. Huvuduppgiften är densamma som vid starten för över 100 år sedan, att hjälpa företag och organisationer att utveckla sin affärsverksamhet med hjälp av teknik. Tillsammans med partners leder IBM verksamheter in i en ny spännande era, i Sverige, och runt om i världen.

Nobelpriset i kemi

En stor del av vårt moderna samhälle präglas av laddningsbar teknologi. Du bär säkert med dig din mobiltelefon hela dagen och använder den för att skriva meddelanden, prata med någon, lyssna på musik, hålla dig uppdaterad… Många av oss har också en bärbar dator så att vi kan jobba eller plugga vart vi än är. Med tanke på klimathotet kanske vi väljer att använda nya teknologier såsom elbilar och elcyklar, eller att välja sol- eller vindkraft för att försörja våra hem med energi. För en person med en pacemaker betyder det otroligt mycket för livskvaliteten att deras hjärtslag håller rätt takt.

Inget av detta hade varit möjligt utan batterier, mer specifikt litiumjonbatterier. Därför tilldelas årets Nobelpris i kemi till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för deras bidrag till utvecklingen av litiumjonbatterier och vår laddningsbara värld.

 

Många av oss tar säkert batterier för givet och inser inte vilken stor utmaning det faktiskt är att tillverka ett batteri som är effektivt, laddningsbart och dessutom säkert att använda. För att förstå utmaningarna behöver vi först förstå grundprincipen för hur ett batteri fungerar (Figur 1). Två elektroder, en anod (negativ) och en katod (positiv) separeras av en elektrolyt – en lösning genom vilken joner (laddade partiklar) kan färdas fritt. Mellan elektroderna uppstår en elektrisk potential – vi kan beskriva det som att katoden väldigt gärna vill lämna över elektroner till anoden. Vi utnyttjar den elektriska potentialen genom att koppla ihop anoden och katoden i en elektrisk krets, så att det uppstår ett flöde av elektroner, det vill säga en elektrisk ström. Om man istället utsätter batteriet för ström och tvingar elektronerna att färdas tillbaka till anoden kan man ladda upp och återanvända batteriet.

Figur 1. Grundprincipen för ett batteri. Elektroner (e)flödar genom den elektriska kretsen från den negativa till den positiva elektroden. Bild hämtad från https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/advanced-chemistryprize2019.pdf

Men vad är då så speciellt med just litiumjonbatterier? Litium är den lättaste metallen som finns i periodiska systemet. Det betyder att man skulle kunna packa många litiumatomer i ett litet batteri utan att det väger tungt. En annan attraktiv egenskap hos litium är dess elektronstruktur (Figur 2).

Figur 2. Litiums elektronstruktur. Elektronen i det yttersta skalet kan lätt avlämnas och litiumatomen blir en positivt laddad litium jon. Bild hämtad från https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2019/press-release/

 

Den yttersta elektronen är svagt bunden och kan lämnas ifrån väldigt lätt. Det betyder att det finns möjlighet att skapa en stor elektrisk potential i ett batteri. Problemet med litium är att det är väldigt, väldigt reaktivt (titta på en demonstration här: https://www.youtube.com/watch?v=Vxqe_ZOwsHs men pröva INTE detta hemma!). Årets Nobelpristagare lyckades trots allt tämja litiums reaktivitet och uppfann material för att inkorporera det i effektiva och laddningsbara batterier.

 

Stanley Whittingham visade att titanium disulfid har egenskaper som gör det till ett passande material som katod till en anod av litiummetall (Figur 3). Titanium disulfid har en hög elektrisk potential på ca 2 V gentemot litiummetall och dess struktur består av lager (tänk något i stil med lasagne) mellan vilka det kan ta upp litiumjoner som färdas genom elektrolyten. Dock uppstod problem när den reaktiva litiummetallen efter några uppladdningar bröt sig igenom barriären mellan elektroderna och kortslöt batteriet.

Figur 3. Batteri med titanium disulfid som katod och litiummetall som anod. Bild hämtad från https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2019/press-release/

 

John B. Goodenough försökte utveckla ett bättre katodmaterial som hade samma lagerstruktur som Whittinghams titanium disulfid. Han föreslog att någon slags metalloxid som katodmaterial skulle vara ännu bättre på att ta upp litiumjoner och ge en ännu högre potential. Det visade sig att hans hade rätt, då ett batteri med koboltoxid som katod gav en potential på hela 4 V (Figur 4)!

Figur 4. Batteri med koboltoxid som katod och litiummetall som anod. Bild hämtad från https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2019/press-release/

 

Det återstod fortfarande att hitta ett alternativ till litiummetall som anodmaterial. Ett förslag var att helt ta bort metalliskt litium och bara låta litiumjoner röra sig mellan två material som båda hade en lagerstruktur för att ta upp jonerna. Följdfrågan är då vilket material som har en sådan lagerstruktur och kan användas som katod utan att tappa elektrisk potential. Genombrottet kom när Akira Yoshino visade att ett batteri med petroleumkoks, en biprodukt från raffinaderi av oljeraffinaderi, tillsammans med Goodenoughs koboltoxid, gav en elektrisk potential på 4 V och dessutom var stabilt även efter många uppladdningar (Figur 5).

Figur 5. Modernt litiumjonbatteri med koboltoxid som katod, petroleumkoks som anod och litiumjoner som rör sig mellan dessa. Bild hämtad från https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2019/press-release/

 

Batteriteknologi har utan tvivel varit revolutionerande för vårt samhälle, men det betyder inte att det inte finns möjlighet till förbättring. Kobolt är en dyr och sällsynt metall vars utvinning präglas av politisk och etisk problematik. För att elbilar, sol- och vindkraft ska bli ännu mer konkurrenskraftiga mot fossila bränslen behöver vi ännu bättre batterier som kan lagra energin. I vår strävan efter ett hållbart samhälle behöver vi (unga!) forskare som fortsätter tänja på gränserna för vad batteriteknologi kan åstadkomma.

En mer utförlig populärvetenskaplig artikel finns att läsa här:

https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/popular-chemistryprize2019.pdf

Vill du göra en ordentlig djupdykning finns också den avancerade vetenskapliga bakgrunden:

https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/advanced-chemistryprize2019.pdf

Alexandra Polyakova, medlem i Unga Forskare

Nobelpriset i fysik

Årets Nobelpris i fysik går till banbrytande upptäckter om vårt universum. Den ena hälften av priset går till James Peebles för hans teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi. Han transformerade vetenskapsfältet från spekulationer till en vetenskap som kan bekräftas experimentellt med hög noggrannhet. Den andra hälften delas lika mellan Michel Mayor och Didier Queloz som 1995 var först med att upptäcka en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Universum är allt som finns, allt som någonsin funnits och allt som någonsin kommer att finnas. Det finns mycket som vi inte vet om universum och som vi sedan urminnestider har försökt besvara. Var kommer vi ifrån? Vart är vi på väg? Finns det liv på andra planeter eller är vi ensamma? Vi vet nu att vårt unga universum var oerhört varmt och tätt under period som kallas Big Bang, vi vet även att universum expanderar och att den expansionen sker snabbare och snabbare. Ungefär 400 000 år efter Big Bang blev universum tillräckligt kallt för att bilda de första atomerna vilket också gjorde universum genomskinligt för strålning. Denna strålning kallas för den kosmiska bakgrundsstrålningen och tillåter forskare att titta bakåt i tiden till just denna tidsperiod i universum.

Vi vet även att vanlig materia inte ensamt kan förklara varför universum expanderar och det kan inte heller förklara varför galaxer bildas. Det måste alltså finnas beståndsdelar som vi inte ser. Mörk materia kallas det som håller ihop våra galaxer och mörk energi kallas det som får universum att expandera snabbare. Observationer visar även att 69 % av universum består av mörk energi, 26 % mörk materia och vanlig materia en ynka 5 %.

På presskonferensen förklarade Ulf Danielsson, ledamot i Nobelkommittén i fysik, att universum är som en kopp kaffe med en skvätt mjölk och lite socker. Kaffet i koppen är den mörka energin, skvätten mjölk är mörk materia och sockret representerar den vanliga materian som vi ser omkring oss (The sweet stuff enligt Ulf Danielsson). Det finns många möjliga förklaringar till vad dessa mörka beståndsdelar är för något. Kanske finns det en inbyggd vakuumenergi i universum som expanderar universum? Kanske finns det oupptäckta massiva partiklar som interagerar väldigt svagt med vanlig materia? Vi vet helt enkelt inte.

James Peebles upptäckter har varit några av de mest betydelsefulla i fysikalisk kosmologi och hans teoretiska modeller och beräkningar har förutsagt formen av universum och även mängden energi och massa den innehåller. Förutsägningar som senare även överensstämt med mätningar. Samma år som upptäckten av kosmiska bakgrundsstrålningen kunde Peebles förutsäga strålningens energiinnehåll och anisotropi, det vill säga ojämnheter i energiinnehållet beroende på varifrån strålningen kommer ifrån. Strålningen har för det mesta samma energiinnehåll i alla riktningar men det finns små skillnader där energin är högre och mindre. Vidare studerade han hur galaxer bildas och kunde visa att detta är omöjligt utan så kallad kall mörk materia – mörk materia som färdas långt under ljusets hastighet.

Figur. Bakgrundsstrålningen förklarad. Figur hämtad från: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2019. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2019. Tis. 8 okt 2019. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2019/61693-press-release-swedish/

Förutom mörk materia och mörk energi finns det mycket mer som vi inte vet. Hur ser andra solsystem ut? Finns det andra planeter som jorden? Hur många? Länge har uppfattningen varit att vårt solsystem är som vilket solsystem som helst och att andra solsystem liknar vårt. Men 1995 riktades världens ögon mot Michel Mayor och Didier Queloz för deras extraordinära upptäckt av exoplaneten Pegasus 51b. Med planetens jupiterliknande storlek och samtidigt så nära omloppsbana liknade det ingenting forskare tidigare hade sett.

Figur. Radialhatighetsmetoden förklarad. Figur hämtad från: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2019. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2019. Tis. 8 okt 2019. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2019/61693-press-release-swedish/

Deras upptäckt byggde på att stjärnans rörelse påverkas av gravitationskraften från planeten. Sett från jorden ser det ut som att stjärnan gungar fram och tillbaka med en hastighet som kan bestämmas av Dopplereffekten. Det är precis som ljudet från en ambulans som förändras när den åker förbi; ljusstrålar från stjärnan förändrar färg beroende på om stjärnan rör sig mot oss eller ifrån oss. Det är en subtil skillnad men den är uppmätbar med tillräckligt noggranna detektorer, vilket var det Michel Mayor och Didier Queloz gjorde 1995. Efter deras upptäckt har närmare 4000 exoplaneter hittats med en stor variation av former, storlekar och banor. Vi hade alltså fel – alla solsystem ser inte ut som vårt.

Dessa upptäckter av James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz har för evigt förändrat vår bild av universum och visat att den är mycket märkligare och mer nyanserad än vad vi har kunnat föreställa oss. Men som James Peebles påpekade under presskonferensen, det finns många fler frågor att ställa och fler gåtor att lösa innan vi vet var vi kommer ifrån, vart vi är på väg och om det finns liv på andra planeter. Det är där som nästa generations forskare kommer in i bilden.

Läs mer om nobelpriset i fysik 2019 här och här.

Jonathan Jilg, medlem i Unga Forskare

Nobelpris i medicin eller fysiologi

Idag, den 7:de oktober 2019, blev listan av Nobelpristagare i fysiologi eller medicin tre namn längre. William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza delar priset ”för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång”, en viktig pusselbit i vår förståelse av cellers maskineri.

Utan syre hade livet vi känner till på jorden inte funnits. Vi och våra celler har formats efter det faktum att denna gas utgör 20 procent av vår atmosfär, och våra cellers maskineri är beroende av den. Efter vi har tagit ett djupt andetag transporteras syret i luften genom speciella fack i våra lungor in i våra röda blodkroppar. I de röda blodkropparna finns ett protein som heter hemoglobin som ansvarar för att transportera syret runt till kroppens alla celler. I cellen används syre till åtskilliga processer, men speciellt viktigt är syre i en organell som heter mitokondrien. Där omvandlas mat och näring till användbar energi genom en reaktion som hade varit omöjlig utan syre. Under det senaste århundradet har forskare börjat förstå hur kroppen anpassar sig till höga respektive låga syrenivåer (låga syrenivåer kallas hypoxi). Exempelvis upptäckte Corneille Heymans hur ett organ, Karotiskroppen, kan läsa av blodets syrenivåer och öka eller sänka vår andningsfrekvens beroende på syrehalten. För sin upptäckt fick Heymans Nobelpriset 1938. Med tanke på hur viktigt syre är i våra celler är det betydelsefullt att undersöka hur cellerna anpassar sig till olika syrenivåer, vilket är just vad våra tre nyblivna Nobelpristagare gjorde.

Gregg Semenza och Sir Peter Ratcliffe studerade en gen som kallas EPO-genen. En gen är en bit av vår arvsmassa som fungerar som ett recept för ett visst protein. EPO-genen är ett recept för hormonet erytropoiein (EPO) som i sig bidrar till att fler röda blodkroppar bildas. Det har länge varit känt att det finns mer EPO vid låga syrenivåer, men Semenza och Ratcliffe ville veta varför låga syrenivåer leder till en ökad produktion av EPO. De upptäckte ett stort proteinkomplex som binder till EPO-genen och ökar produktionen av EPO. Komplexet fick namnet hypxoia-inducible factor (HIF). HIF är som sagt ett komplex och består i sig av två proteiner: HIF-1α och ARNT. De första pusselbitarna är hittade!

Nu visste man alltså att HIF-1α och ARNT står för den ökade produktionen av EPO, men varför finns det mer HIF-1α vid låga syrenivåer? Svaret kom från cancerforskaren William Kaelin, Jr. Kaelin studerade ett genetiskt syndrom som kallas von Hippel-Lindaus sjukdom (VHL) och som leder till förhöjd cancerrisk. Han bevisade att VHL-genen är kopplad till gener som är viktiga för cellens svar på låga syrenivåer. Genombrottet kom då Ratcliffe använde sig av Kaelins upptäckter för att bevisa att VHL behövs för att HIF-1α ska brytas ner vid normala syrenivåer (normoxi). Nu börjar vi förstå hur cellen fungerar för att anpassa sig till olika syrenivåer!

Men hur samverkar syre, VHL och HIF-1α för att HIF-1α endast ska brytas ned under normoxi? Svaret kom från både Kaelin och Ratcliffe i publikationer 2001. De visade att då cellens syrenivåer är normala fäster syreatomer till HIF-1α vilket gör att VHL känner igen och binder till det. Alltså leder normala syrenivåer till att HIF-1α bryts ned. Pusslet är lagt!

​Figur hämtad från: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2019. Mon. 7 Oct 2019. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2019/60410-press-release-swedish/

Figur: Vi ser två förhållanden: normoxi (normala syrehalter, överst) och hypoxi (låga syrehalter, underst). Överst: vid normoxi binder syre till HIF-1α. VHL känner nu igen HIF-1α och binder till det, vilket leder till nedbrytning av VHL-HIF-1α-komplexet. Underst: vid hypoxi binder inget syre till HIF-1α och det fäster sig istället till gener som betecknas HRE (hypoxi-reglerande gener) där bland annat EPO-genen sitter.

Är inte naturen vacker? Det biologiska pusslet som Kaelin, Ratcliffe och Semenza studerat är väldigt komplicerat och finslipat. Fundera över faktumet att denna mekanism pågår i din kropp just nu, snabbare än du kan tänka dig och i mikroskopisk skala i alla dina celler. Hos mig väcker det förundran, fascination och djup respekt för våra nyblivna nobelpristagare. Deras upptäckter kan användas för att behandla flera sjukdomar där syreregleringen spelar en central roll, exempelvis cancer, men de kommer också bana vägen för nya upptäckter. Ett välförtjänt grattis till William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza.

Läs mer om nobelpriset i medicin 2019 här

Erik Hartman, medlem i Unga Forskare

Arkiv