Nyheter

Klart: De tar plats i Sveriges Unga Forskningslandslag 2019

Idag utsågs Sveriges Unga Forskningslandslag 2019 vid den nationella prisutdelningen av Utställningen Unga Forskare. Landslaget består av Sveriges skarpaste unga talanger inom vetenskap och kommer att representera Sverige i världens största vetenskapstävlingar för unga. Dessutom utsågs vinnare i ytterligare tio stipendiekategorier.

Utställningen Unga Forskare är Sveriges största vetenskapsmässa och tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. På prisutdelningen av den nationella finalen utsågs Sveriges Unga Forskningslandslag, som nu kommer att få tävla vidare internationellt. Landslaget består av Sveriges skarpaste unga talanger inom vetenskap. Prisutdelare var Therése Treutiger, vice VD, marknads- och operativ chef för Microsoft i Sverige.

En av landslagets forskare är Ellen Hammarstedt, 19 år från Göteborg. Hon vann till och med två priser och ska nu tävla i USA och Kina. Ellen undersökte möjligheten att detektera Cherenkov-strålning, som är en viktig komponent i letandet efter nya kosmiska partiklar och i flera medicinska applikationer, medels en mobiltelefon. Hennes nya metod möjliggör nu praktisk undervisning inom partikelfysik för gymnasieelever. Hon hoppas på större intresse och ökad förståelse som kan leda till en snabbare utveckling i sökandet efter nya partiklar och behandlingar mot svårbotade sjukdomar.

– Att jag vann de här priserna betyder så otroligt mycket för mig. Jag har jobbat stenhårt och det är jättekul att mitt arbete uppmärksammas och kul att få en belöning för det. Nu ser jag fram emot resorna och hoppas ha lika roligt som jag hade under Utställningen och att jag kommer träffa andra inspirerande unga forskare, berättar Ellen efter prisutdelningen.

Rebecka Mähring, som nu ska tävla i USA, har forskat om kaosteori med målet att undersöka hur kaos kan användas för att hitta svarta hål i högre dimensioner. Hon är elev på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan i Stockholm och kunde knappt tro att hon vann priset.

– Jag har inga andra ord än: ofattbart!, sa glada Rebecka.

Elsa Axby och Matthias Akke från Lund utvecklade en metod för att framställa proteinet som orsaka Alzheimers. Syftet var att underlätta forskningar för andra grupper och i förlängningen kunna bota Alzheimers. Nu ska de ställa ut internationellt på EU-contesten i Sofia, Bulgarien.

– Vi ser fram emot att träffa massa roliga människor och knyta nya kontakter på EU contesten, sa de efter prisutdelningen.

– Vinnarna idag tillhör de som kommer att gå i bräschen för att lösa framtidens stora samhällsutmaningar. Vi vill ge dem förutsättningar att lyfta sitt vetenskapliga intresse till nästa nivå, nu när de står på tröskeln till sitt framtida karriärval. Vi önskar dem stort lycka till på vägen, säger Anna Hedlund, generalsekreterare på Unga Forskare.

Utställningen Unga Forskares huvudfinansiär är Kjell och Märta Beijers stiftelse.

– Stödet till Unga Forskare är en av stiftelsens viktigaste insatser. Att ungdomar intresserar sig för naturvetenskap och väljer att satsa på en karriär inom forskning är avgörande för Sveriges framtid som tekniknation, säger styrelsens ordförande Anders Wall.

Sveriges Unga Forskningslandslag representerar Sverige i följande tävlingar under 2019:

Intel ISEF, världens största vetenskapstävling för unga med 1,7 miljoner deltagare i uttagningstävlingarna världen över och 1 700 i finalen. Phoenix, USA, 12-17 maj

CASTIC, Asiens största vetenskapstävling för unga med deltagare från hela världen. Macao, Kina, 20-26 juli

Stockholm Junior Water Prize, tävling inom vatten och hållbarhet. Stockholm 24-29 augusti

EU Contest for Young Scientists, tävling för EU-länderna. Sofia, Bulgarien (datum är inte släppt än).

Pressmeddelandet och lista på samtliga stipendiater finns här.

Matematik för matematikens egen skull

Få utbildningar kan öppna så många karriärmöjligheter som kandidatprogrammet i matematik. Men det var inget Kajsa Wahl funderade på när hon klev in genom portarna på Göteborgs universitet första dagen. Det som drog henne hit var istället en livslång kärlek till matematiken. Som aldrig riktigt ville försvinna.

Kajsa Wahl läser tredje året på matematikprogrammet. Siktet är inställt på en masterutbildning som heter Matematik och lärande. Med den i bagaget får hon både en masterexamen i matematik och möjlighet att undervisa på gymnasiet. Men så såg inte planen ut när hon började för snart tre år sedan. Om det ens fanns en plan.

– Efter gymnasiet tog jag ledigt från pluggandet och gjorde massor av spännande saker. Jag åkte skidor i Norge, tågluffade i Europa och vikarierade som lärare. Men en dag insåg jag att jag saknade matematiken. Jag saknade sättet du pluggar matte på. Det är så otroligt väldefinierat och tydligt. Vad som är rätt och fel. Det fascinerade mig då och fascinerar mig än idag.

Fascinationen för matematiken går långt tillbaka och är något hon delar med sin mamma och sina bröder. Det var också matten som var roligast på gymnasiet. Ändå blev det en stor omställning att börja plugga på universitetet. Tempot var högt, uppgifterna svåra och Kajsa och hennes kurskamrater fick redan första veckan lära sig att tänka matematik på ett nytt sätt.

– Den matematik du studerar här jämfört med gymnasiet är som två skilda världar. Du får lära dig att matematik inte bara handlar om siffror utan är en helt egen vetenskap, grundad på axiom, på vilka man sedan bygger vidare med definitioner och satser. Och allt bevisas och motiveras in i minsta detalj.

Utbildning i samarbete

I Göteborg finns ett nära samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers, särskilt inom ämnet matematik. Det innebär att lärosätena delar lokaler och att studenterna även läser en del av kurserna tillsammans. Dessutom får de utbildning av lärare både från Göteborgs universitet och från Chalmers.

– Vi är en liten matteenklav här på Chalmersområdet som kanske inte passar in direkt eftersom vi har olika betygssystem och inte umgås med Chalmersstudenterna hela tiden. Fast jag tycker det fungerar perfekt och att vi får ta del av det bästa från två lärosäten.

Den rena matematiken

Till skillnad från många av sina kurskamrater, vilka satsat på statistik eller tillämpad matematik, har Kajsa inriktat sig på ren matematik. En matematik som utvecklas och studeras för sin egen skull. Inte för något uttalat användningsområde. I det perspektivet är matematiken ett språk byggt på logik som kräver ett nytt, mer abstrakt tänkande för att förstås fullt ut.

– Just den rena matematiken känner jag mest för. Den har utvecklat mitt sätt att tänka i en mer abstrakt riktning och den påverkar mig också på ett djupare plan. Både i mina studier och privat. Antagligen är det därför jag lockas av att bli lärare. Då kan jag fortsätta utforska den rena matematiken och samtidigt dela med mig av min passion.

Många möjligheter efter studierna

Studenterna som läser ren matematik siktar vanligtvis mot att forska eller som Kajsa mot en lärarroll. Eller både och. Men eftersom matematik är en grundläggande vetenskap, för såväl naturvetare som ekonomer och programmerare, är valmöjligheterna stora efter utbildningen. Inför tredje året väljer eleverna inriktning för att förbereda sig för yrkeslivet. Det kan vara att de vill syssla med finansiell matematik för att jobba som analytiker inom bank- och finansvärlden eller statistisk analys om de siktar på en karriär som marknads- och opinionsanalytiker. Många som läst matematik jobbar också med utveckling av nya läkemedel eller för kommunala och statliga organisationer inom miljö, trafik och ekonomi.

– Jag började läsa matematik utan någon direkt plan. Men ganska snart såg jag läraryrket som en spännande väg att gå, och då i första hand gymnasielärare. Skulle jag sedan vilja föreläsa på en högre nivå får jag återvända hit till Göteborgs universitet och doktorera. Och det är kanske inte hel fel det heller, säger Kajsa med ett leende.

MDH-studenter utvecklar självkörande cykel

Syftet med projektet Autobike är att utveckla en självkörande cykel som ska användas i testmiljöer för autonoma bilar. Innan autonoma bilar lanseras på marknaden testas de i testmiljöer för att säkerställa att de fungerar som de ska och till exempel kan väja för en cyklist som dyker upp helt oväntat. 

– I dagens testmiljöer används cyklar som dras med hjälp av linor. Men i detta projekt ska vi utveckla en cykel som är självkörande och beter sig som en cyklist, säger Mikael Ekström, docent i robotik och ansvarig för kursen. 

Projektet sker i samverkan mellan MDH, Chalmers, AstaZero, Cycleurope och Volvo Cars. Under hösten har studenterna arbetat med alltifrån val av cykel och utvecklingen av elektroniken, mjukvaran, programmeringen och mekaniken, till implementering av kontrollsystemet och testning av cykeln. 

– Vi ansvarar för själva byggandet av cykeln och designen av ett kontrollsystem som ska göra att cykeln kan vara helt självkörande och självbalanserande, säger Therèse Eriksson, som arbetat med projektet Autobike. 

Under projektets gång har studenterna haft en hel del fokus på att få cykeln att balansera. För att lyckas har de använt sig av en simulering i datorn. 

– Vi använder oss av simuleringen för att testa balanseringen i datorn innan vi testar på den verkliga cykeln. Simuleringen fungerar som en indikator, så när balanseringen fungerar i simuleringen, testar vi balanseringen på den  verkliga cykeln, säger Therèse Eriksson. 

Bildtext: Studenter som jobbat med utvecklingen av Autobike. Från vänster; Tom Andersson, Mohamed Mahmoud, Niklas Persson, Therése Eriksson och Gustav Karlstedt. 

Anmäl dig till sommarforskarskolorna nu!

Nu öppnar anmälan till årets sommarforskarskolor!

Vill du utforska molekyler och celler, lära dig mer om fysikens lagar, lösa matematiska problem och programera på sommarlovet? Anmäl dig då till årets sommarforskarskolor. Anmälan är öppen v 11-13 och platserna lottas ut bland de anmälda.

Sommarforskaskolorna 2019:

AstraZenecas Sommarforskarskola i Stockholm på KTH v 25-26. För anmälan och mer information se Ungaforskare.se/astrazeneca/ansokan

Boralis Sommarforskarskola i Göteborg på Göteborgs universitet v 30. För anmälan och mer information se Ungaforskare.se/borealis/ansokan

AstraZenecas Sommarforskarskola i Göteborg på Göteborgs universitet v 31-32. För anmälan och mer information se Ungaforskare.se/astrazeneca/ansokan

Microsoft prisar ungdomar på Utställningen Unga Forskare

Den 29 mars utses Sveriges mest lovande unga talanger inom forskning och vetenskap på Utställningen Unga Forskare. Årets prisutdelare är Therése Treutiger, vice VD, marknads- och operativ chef för Microsoft i Sverige.

Utställningen Unga Forskare är Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Här samlas Sveriges framtid inom forskning och vetenskap, och uppmuntras till en karriär som specialist inom akademi och näringsliv.

Finalen, där eleverna presenterar sina projekt och tävlar om priser för över en halv miljon kronor, hålls på Tekniska museet i Stockholm den 27 och 28 mars. På prisutdelningen den 29 mars utses bl a Sveriges Unga Forskningslandslag, som representerar Sverige i världens största vetenskapstävlingar för unga.

  • Vi är oerhört glada att Microsoft vill uppmärksamma ungdomarna i Utställningen Unga Forskare. Therése har en lång karriär inom IT- och telekombranschen bakom sig och tillsammans kan vi visa på vikten av att lyfta fram unga talanger för att lösa framtidens utmaningar, såväl inom teknikutveckling som andra områden, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Therése Treutiger är vice VD, marknads- och operativ chef på Microsoft Sverige samt ingår i den svenska ledningsgruppen. Hon är ansvarig för Microsofts strategi, affärsområden, marknadsföring och operativa verksamhet. Hon började på Microsoft 2015 och var tidigare hos Telia Company-koncernen i över 18 år där hon hade ett flertal ledande positioner. Mobilitet och företagsmarknaden har varit Theréses ledstjärnor under sina mer än 20 år i IT- och telekombranschen.

  • Microsoft Sverige har under flera år uppmärksammat yngre talanger inom IT och teknik, i synnerhet unga tjejer som vi i snart två decennier hyllat med utmärkelsen Årets IT-tjej. Utställningen Unga Forskare är inget undantag. Priserna är viktiga då det ger oss en möjlighet att uppmärksamma unga som på olika sätt bidrar till forskning och vetenskap genom kreativa projekt och med spännande infallsvinklar, säger Therése Treutiger, vice VD för Microsoft i Sverige.

 

 

 

 

 

 

 

Therése Treutiger

 

Kontakt

Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare: 076-109 11 23, anna.hedlund@ungaforskare.se

Om Utställningen Unga Forskare

Utställningen Unga Forskare har arrangerats sedan 1963 och är Sveriges största rikstäckande tävling för gymnasister inom naturvetenskap, teknik och matematik. I år tävlar 667 elever i en digital uttagning samt åtta semifinaler runt om i Sverige. Finalen hålls på Tekniska museet i Stockholm den 27-29 mars. Utöver deltagarna besöker ett stort antal skolklasser Utställningen varje år för att inspireras, få kunskaper och egna projektidéer. Deltagarna tävlar om priser till ett värde av över en halv miljon kronor, bland annat utses Sveriges Unga Forskningslandslag; Sveriges representanter i världens största vetenskapstävlingar för unga. Utställningen Unga Forskare drivs av den ideella organisationen Unga Forskare som arbetar för att utveckla ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.

Om Unga Forskare

Unga Forskare är Sveriges största ideella ungdomsorganisation med syfte att ge unga mellan 6 och 25 år förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Förbundet, som grundades 1977, består av 40 medlemsföreningar som organiserar 4 300 medlemmar. Unga Forskare driver ett stort antal nationella verksamheter som samlar, belyser och uppmuntrar unga i Sverige med intresse för forskning och utforskning inom naturvetenskap, teknik och matematik.

 

Ladda ned pressmeddelandet här.

Alla datum för Utställningen Unga Forskare 2019

Vi är glada över att presentera alla datum och våra medarrangörer av Utställningen Unga Forskare 2019. Sveriges största vetenskapstävling för unga genomförs med en digital anmälan, semifinaler i åtta städer och final på Tekniska museet i Stockholm. Vi delar ut priser till ett värde av över 500 000 kr och utser Sveriges unga forskningslandslag som representerar Sverige i internationella tävlingar. Gymnasieelever är välkomna att vara med i tävlingen och alla är välkomna att besöka våra utställningar!  

Anmälan

Bestäm dig redan nu. Klart du ska vara med! Utställningen Unga Forskare välkomnar gymnasieelever som har gjort projekt inom naturvetenskap, teknik och matematik.

Du kan anmäla ditt projekt 7 januari – 7 februari 2019. Anmälan görs via vår hemsida och du väljer själv om du vill lämna in en färdig projektrapport eller en sammanfattning av rapporten där du beskriver hur långt ni har kommit med arbetet. Det är helt gratis att vara med och varje projekt kan bestå av 1-4 personer. Om ni är fler än 4 som gjort ett projekt går det bra att anmäla projektet, men max 4 personer från projektgruppen kan delta i tävlingen.

Läs mer om anmälan och tävlingsreglerna 2019.

Semifinal 2018. 

Finalen 2018.

 

Semifinaler 

En jury med forskare och experter läser alla anmälda projekt och väljer ut vilka som går vidare till våra semifinaler. Utställningen Unga Forskare har åtta semifinaler som arrangeras från norr till söder, i samarbete med universitet, högskolor och science center. Här finns massor med inspiration för skolklasser som ska skriva gymnasiearbetet!

Projekten som går vidare till semifinal får vara med på en spännande dag med utställning, möte med jury och roliga aktiviteter. Varje projekt får en egen monter och visar upp sitt arbete genom att till exempel göra egna affischer, visa bilder och ta med prylar som används till projektet.

 

Finalen 2018.

 

Finalen 

Från semifinalerna går 55 projekt vidare till finalen, där vi utser Sveriges unga forskningslandslag 2019 och delar ut priser till ett värde av över 500 000 kr. Finalen arrangeras i samarbete med Tekniska museet i Stockholm. Det är två utställningsdagar 27-28 mars och prisutdelning 29 mars.

Det är fri entré för alla som föranmäler sig och förutom utställningen med alla finalprojekt har vi även inspirerande föreläsningar med forskare och tips på hur du lyckas med ditt gymnasiearbete.

Läs mer om finalen och alla priser.

 

Sveriges unga forskningslandslag 2018.

 

Kontakta oss!

Har du några frågor? Hör av dig till projektledare Jonathan Jilg: jonathan.jilg@ungaforskare.se

 

 

Copyright – översta bilden med alla datum för semifinalerna
Bild av Luleå: ”Luleå University of Technology 2011”, Lars Falkdalen Lindahl, Wikimedia Commons, CC BY 3.0
Bild av Göteborg: ”Göteborg in moon light”, Amjad Sheikh, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Bild av Karlshamn: ”20090809 Karlshamn, Rathaus und Springbrunnen”, Klugschnacker, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Bild av Malmö: ”Stortorget in Malmö, Sweden”, Christian Beiwinkel, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
Bild av Stockholm: ”Riddarholmen from Stockholm City Hall tower”, Benoît Derrier, Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0
Bild av Lund: ”Lund University library”, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Bild av Borlänge: ”Dalarna University library”, Lsj, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

 

Internationella unga forskare inspirerar gymnasieelever under Nobelveckan

Pressmeddelande 30 november 2018

 

Parallellt med Nobelveckan pågår Stockholm International Youth Science Seminar 2018 (SIYSS), som årligen arrangeras av Unga Forskare. I år har 25 unga forskare i åldrarna 18-25 år blivit uttagna till SIYSS-seminariet genom vetenskapstävlingar och topprankade universitet. De unga forskarna kommer från 18 länder och är i Stockholm för att inspirera 1500 gymnasieelever och dela med sig av sin forskning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden.

 

Den 6 december klockan 08:30 öppnas dörrarna till Cirkus i Stockholm och de 25 unga forskarna intar scenen. Under SIYSS-seminariet får vi ta del av personliga berättelser och forskningsprojekt från hela världen. Projekten handlar om allt från maskininlärning och demensforskning till mörk materia och grön infrastruktur. Cirkus fylls med 1500 nyfikna gymnasieelever och hela arrangemanget livestreamas. Gymnasieeleverna får även möjlighet att ställa frågor och mingla med forskarna i mässhallen. Dessutom blir det fysikshow och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, är inbjuden som årets gästföreläsare.

 

En av de unga forskarna som deltar i SIYSS-seminariet är Dr Alpha Lee, vars projekt handlar om hur man kan hitta nya mediciner med hjälp av maskininlärning. Han ser kemiska reaktioner som översättning från ett språk till ett annat. Genom att lära sig att tolka språket genom maskininlärning kan han därmed förutsäga vilka molekyler som med hög sannolikhet har en specifik bioaktiv egenskap. Resultatet blev en algoritm som med dess förutsägelser kan hjälpa kemister att på ett effektivt sätt leta efter nya läkemedel.

 

– Jag tror att det viktigaste för den tekniska utvecklingen är nyfikenhet och att vi delar med oss av våra kunskaper och intressen med andra människor. Det tror jag kan göra världen till en bättre plats. Det får besökarna och deltagarna på SIYSS vara en del av vilket känns häftigt, säger Marika Mourujärvi, projektledare för SIYSS 2018, för att beskriva sina känslor inför seminariet.

 

– Kunskaper inom och intresse för naturvetenskap, teknik och matematik bland unga är viktigt för Sveriges framtid. Det är dagens unga som kommer lösa framtidens stora utmaningar. Genom att lyfta förebilder vill vi bidra till att öka intresset, nyfikenheten och förståelsen för ämnenas betydelse i samhället”, säger generalsekreterare Anna Hedlund när hon blir tillfrågad om det kommande SIYSS-seminariet.

 

Om SIYSS-seminariet 2018

Datum: Torsdag 6 december

Tid: Kl. 8:30-15:00

Plats: Cirkus, Djurgårdsslätten 43-45, Stockholm

Fri entré! Anmälan via länk senast 5 december: https://ungaforskare.se/siyss/attend/

 

Om SIYSS och Unga Forskare

SIYSS är ett årligt arrangemang där 25 av världens främsta unga forskare bjuds in till Stockholm för att ta del av ett unikt program under Nobelveckan. Det anses idag vara ett av vetenskapsvärldens mest prestigefyllda arrangemang för unga forskare mellan 18-25 år och alla deltagare har blivit utvalda för sin framstående forskning på internationella vetenskapstävlingar eller av topprankade universitet. SIYSS är en del av Unga Forskare som är en rikstäckande ideell ungdomsorganisation som engagerar 7000 unga som gillar naturvetenskap, teknik och matematik. Unga Forskare erbjuder en mängd plattformar som utvecklar, inspirerar och förenar ungdomar. Verksamheterna drivs av unga, för unga.

 

Hemsida: https://ungaforskare.se/siyss/

Facebook: https://www.facebook.com/StockholmInternationalYouthScienceSeminar

 

 

För frågor och mer information vänligen kontakta:

 

Marika Mourujärvi

Projektledare

SIYSS

073 0584249

marika.mourujarvi@ungaforskare.se

 

Anna Hedlund

Generalsekreterare

Unga forskare

076 1091123

anna.hedlund@ungaforskare.se

Bild. SIYSS-deltagaren Dr Alpha Lee från University of Cambridge ska presentera sin forskning som handlar om hur man kan använda maskininlärning för att hitta nya mediciner.

 

 

 

Riksstämman 2018 och Kongressen 2018

Under helgen 16-18 november samlades våra medlemsföreningar i Lund för att fatta beslut om Unga Forskares framtid. Unga Forskare är en demokratiskt styrd medlemsorganisation och det är på Riksstämman som alla stora beslut fattas. Förutom årsmöte och diskussioner fanns även tid för sociala aktiviteter och att lära känna varandra. Det spelades en hel del sällskapsspel och på lördagskvällen körde vi 3-kamp med shuffleboard, basket och dart. 

 

Fredag 16 november

Deltagarna anlände till Lund under eftermiddagen och helgen inleddes med Riksstämmans öppnande. Under kvällen diskuterades mötestekniska frågor och det fattades beslut om arbetsordningen för Riksstämman. Tobias Nilsson valdes till mötesordförande och Moa Larsson valdes till mötessekreterare.

Moa Larsson (mötessekreterare) och Tobias Nilsson (mötesordförande). 

 

På fredagskvällen hade deltagarna spelkväll på vandrarhemmet och det fanns tid att lära känna varandra. Deltagarna kommer medlemsföreningar från hela landet. Några går på gymnasiet, några pluggar på universitetet och några jobbar. Gemensamt för oss alla inom Unga Forskare är att vi brinner för naturvetenskap, teknik och matematik!

 

Lördag 17 november

Under förmiddagen diskuterades alla viktiga beslut på ett påverkanstorg. Där fanns möteshandlingarna tillgängliga på vikväggar och en person från styrelsen eller kansliet bemannade varje station. Deltagarna fick chans att ställa frågor och prata med varandra. De kunde även tycka till om förslag och skriva egna nya förslag på post it-lappar. Genom att diskutera på påverkanstorget och sondera terrängen för om det finns stöd (majoritet) för förslag så blir själva mötet effektivt och fler får chans att delta i diskussionerna, jämfört med att ta alla diskussioner direkt under mötet.

 

Påverkanstorg på Riksstämman 2018.

Påverkanstorg på Riksstämman 2018.

Påverkanstorg på Riksstämman 2018.

 

På eftermiddagen var det dags för Kongress, vårt årliga utbildningsforum, och vi tog oss från Pohlhemskolan till kåraulan hos Teknologkåren vid LTH. Årets kongresstema var ”INKLUDERA – när olika människor trivs ihop!” och vi fick lyssna till tre inspirerande föreläsningar som gav oss insikter och verktyg för att lyckas med inkludering och likabehandling. Dagens arrangerades i samarbete mellan Unga Forskare och Teknologkåren vid LTH.

  • ”Massive Enterainment – en spelutvecklingsstudio framgångsrika i inkluderingsarbete!” Magdalena Schultze, HR manager på Massive Entertainment
  • ”Vad kan du och din förening göra?” Pär Viktorsson Harrby, grundare Karlsson & Wiktorsson
  • ”Måste jag älska varenda jävel?” Charlotte Signahl, företagare och föreläsare

 

”Massive Enterainment – en spelutvecklingsstudio framgångsrika i inkluderingsarbete!” Magdalena Schultze, HR manager på Massive Entertainment

”Vad kan du och din förening göra?” Pär Viktorsson Harrby, grundare Karlsson & Wiktorsson

”Måste jag älska varenda jävel?” Charlotte Signahl, företagare och föreläsare

 

Söndag 18 november 

På söndagsmorgonen öppnades Riksstämman igen och det var dags att fatta beslut om Unga Forskares framtid. Riksstämman har bland annat:

  • Valt fokustema för 2019: Hållbart engagemang och främja psykisk hälsa bland unga
  • Antagit en ny åsiktsprofil med fem prioriterade frågor
  • Beslutat att Riksstämman ska välja förbundets vice ordförande i framtiden (tidigare har styrelsen valt vice ordförande)
  • Beviljat ansvarsfrihet för styrelsen 2017
  • Valt tre personer till valberedningen (omval)
  • Valt tre nya ledamöter till förbundsstyrelsen: Therese de Neergaard, Jacob Karlsson och Max Robertsson

 

Förbundsstyrelsen har fått tre nya ledamöter: Therese pluggar till läkare och doktorerar i Lund. Jacob pluggar på LTH i Lund och brinner för programmering. Max går på gymnasiet i Karlskrona och tycker att biologi är det roligaste ämnet i skolan.

Riksstämman 2018.

Nya ledamöter i förbundsstyrelsen: Therese de Neergaard, Jacob Karlsson och Max Robertsson.

Förbundsstyrelsen: Neda Farhand, Jacob Karlsson, Therese de Neergaard, Max Robertsson, Linnea Suomenniemi (förbundsordförande), Mats Hallström (vice förbundsordförande) och Ellinor Lindqvist. Saknas på bilden: Max Vinger och Måns Holmberg. 

 

Efter Riksstämmans avslutande var det dags för festligheter med fina utmärkelser!

  • Årets förening 2018 Girls in STEM
  • Årets medlem 2018 Eleonora Svanberg
  • Förtjänstmedaljer William Laius Lundgren, Jonathan Jilg, Marina Peltonen, Fredrik Ottenfeldt, Jonna Halonen, Karin Cederberg och Ellinor Lindqvist
  • Tack till helgens funktionär! Moa Nowakowski
  • Tack till mötesordförande och mötessekreterare! Tobias Nilsson och Moa Larsson
  • Avtackning! Vice ordförande Mats Hallström

 

Årets förening 2018: Girl in STEM.

Årets medlem 2018: Eleonora Svanberg.

Förtjänstmedaljer: William Laius Lundgren, Jonathan Jilg, Marina Peltonen, Fredrik Ottenfeldt, Jonna Halonen, Karin Cederberg och Ellinor Lindqvist.

Tack till helgens funktionär: Moa Nowakowski. 

Mats Hellström (avgående vice förbundsordförande) och Linnea Suomenniemi (förbundsordförande).

 

Nobelspecial med Alexandra Polyakova: Så funkar enzymer och fagdisplay

Källa: Nobel Media AB 2018.

 

Igår annonserades årets Nobelpris i kemi. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om enzymer och fagdisplay har vi tagit hjälp av vår medlem Alexandra Polyakova, som pluggar kemi vid Göteborgs universitet och är engagerad inom vår verksamhet Stockholm International Youth Science Seminar (SIYSS). Alexandra är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i kemi, så att vi alla hänger med i svängarna.

Text: Alexandra Polyakova

 

I onsdags var det äntligen dags för Nobelpriset i kemi! Årets pristagare blev Frances H. Arnold (som dessutom blir femte kvinnan att få Nobelpris i kemi), George P. Smith och Sir Gregory P. Winter.

Frances H. Arnold får ena halvan av priset för riktad evolution av enzymer. Enzymer är proteiner som agerar som kroppens katalysatorer. En katalysator är ett ämne som snabbar upp en kemisk reaktion som annars skulle gå mycket långsamt eller inte alls. I princip alla biokemiska reaktioner som får din kropp att fungera styrs av enzymer. Exempelvis bryter de ner näringsämnena i maten du äter och kopierar din arvsmassa när cellerna ska dela sig.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde använda naturens verktyg till vår fördel? För enzymerna i kroppen har det tagit miljontals år av naturlig evolution för att utvecklas till de effektiva katalysatorer de är idag … men Frances Arnold har listat ut hur det kan göras på några dagar i laboratoriet – genom riktad evolution.

Metoden härmar naturlig evolution – man utgår från en grupp enzymer, framkallar en uppsjö mutationer, väljer ut dem som fått förbättrade egenskaper av mutationerna och upprepar cykeln tills man utvecklat ett enzym med en ny funktion. På så sätt har man tillverkat effektiva och miljövänliga katalysatorer för bland annat tillverkning av biobränslen och läkemedel. Till vardags kanske du använder tvättmedel som innehåller enzymer?

Figur 1. Riktad evolution av enzymer. Illustration: Alexandra Polyakova

 

Den andra halvan av priset tilldelas George P. Smith, och Sir Gregory P. Winter för fagdisplay av peptider och antikroppar.

Fagdisplay? En bakteriofag (förkortat ”fag”) är ett virus, bestående av en DNA inuti en proteinkapsel, som infekterar bakterieceller. Infekterade bakterien styrs av virusets DNA och tillverkar nya kopior av viruset. George Smith insåg att detta kan användas för att ta reda på den okända genetiska koden för peptider (små proteiner helt enkelt). Genom att infektera bakterieceller med modifierat fag-DNA, innehållande olika genetiska koder, kan man tillverka en blandning av fager med olika peptider (motsvarande den genetiska koden) på ytan. Därefter använder man antikroppar som binder till peptiden man är intresserad av för att ”fiska ut” de rätta fagerna från blandningen. I deras arvsmassa kan man avläsa koden för peptiden.

Antikroppar används av immunförsvaret för att känna igen inkräktare i kroppen – bakterier, virus eller parasiter. Gregory Winter ville tillverka läkemedel som liknar antikroppar och använde därför en variant av fagdisplay. Man utgår från en blandning av fager med varierande antikroppar på ytan. Den molekyl (ofta protein) som läkemedlet ska verka på används för att fiska ut de bästa antikropparna. Därefter modifieras blandningen och urvalscykeln upprepas tills man tillverkat ett verksamt läkemedel. Idag används antikroppar bland annat som medicin mot reumatoid artrit (ledinflammation),  psoriasis (autoimmun sjukdom som ger utslag på kroppen) och metastas (cancer som sprider sig till flera organ).

Figur 2. Fagdisplay av peptider och antikroppar. Illustration: Alexandra Polyakova

 

Årets Nobelpris visar på en av anledningarna till att jag är så förtjust i kemi – det är så mångsidigt! Vi kan studera den fantastiska biokemin i levande organismer och härma den för att utveckla sinnrika uppfinningar. Kemi kan ge oss bättre läkemedel som räddar liv, bränslen som bidrar till att vårt samhälle blir mer hållbart eller till och med underlätta tvätten av våra kläder i vardagen.

Alexandra Polyakova. Bilden är från en laboration på Göteborgs universitet. 

 

Nobelspecial med Linnea Suomenniemi: Så funkar laserfysik

Källa: Nobel Media AB 2018.

 

Igår annonserades årets Nobelpris i fysik. Jättespännande tycker vi på Unga Forskare! För att bena ut begreppen och lära oss mer om laserfysik har vi tagit hjälp av vår förbundsordförande Linnea Suomenniemi, som pluggar till civilingenjör inom nanoteknik. Linnea är alltså helt rätt person för att berätta om årets Nobelpris i fysik, så att vi alla hänger med i svängarna. 

Text: Linnea Suomenniemi

 

Pincetten. Ett vardagligt verktyg som du säkert själv använt för att dra ut en sticka ur fingret eller för att få tag på något som varit lite för svårt för att greppa med bara händerna. Men pincetten är också ett verktyg som länge varit viktigt inom forskningen eftersom den har gett oss möjlighet att greppa små saker med stor precision. Men den traditionella pincetten har också den sina begränsningar. När man vill se och få tag i riktigt små partiklar blir det genast mycket svårare. När vi rör oss ned från millimeterstora objekt till mikrometer och nanometer behövs det en annan teknik för att kunna hålla fast objekt eftersom det helt enkelt blir för svårt att bygga traditionella pincetter med tillräckligt små gripdon.

En del av årets Nobelpris i fysik går just till en sådan här pincett som har banat väg till att hålla fast små objekt på ett nytt sätt. Arthur Ashkin har varit del i upptäckten av metoden att använda ljus för detta ändamål i vad som kallas en optisk pincett.

Men att använda ljus för att hålla fast partiklar tänker ni kanske, hur fungerar egentligen det? Kan man verkligen gripa tag i något med enbart ljus?

För att bättre förstå hur detta går till borde vi snabbt bara repetera lite om ljus. Ljus är som du nog redan vet en våg och beroende på hur stor våglängden är så får vi olika färger som motsvarar olika energier. Vitt ljus såsom den från solen består av ljus i alla olika våglängder men det är även möjligt att välja ut en färg på ljuset, en våglängd, och i en laser förstärka den så att man får en stråle ut som enbart består av en färg.

En optisk pincett är just en laserstråle som man riktar genom ett mikroskop och för nära partikeln man vill hålla fast. Men till skillnad från en vanlig pincett utnyttjar man ljusets strålningstryck, alltså en kraft som drar partikeln till laserstrålen. Det gör det då möjligt att hålla fast partiklar för att till exempel studera dem under mikroskop eller flytta dem till en annan plats. De är även möjligt att flytta på levande materia såsom bakterier helt utan att skada dem, vilket Ashkin visade 1987 och det är någonting som verkligen revolutionerat den medicinska forskningen eftersom det underlättat studier av biologiska system.

Den andra delen av Nobelpriset gick till Gerard Mourou och Donna Strickland för att de banat väg för en metod att få fram väldigt korta och intensiva laserpulser som kallas CPA eller chirped pulse amplification. En laser består av en viss våglängd av ljus som man förstärker och likriktar. Men för att kunna få riktigt intensiva lasrar behöver man ”packa ihop” ljuset till korta pulser och sända dem kort efter varandra. Eftersom man trycker ihop ljuset till korta pulser gör det också att man trycker ihop energin hos pulserna och kan sända många pulser efter varandra. Tänk dig ungefär som att du har ett grillspett där du vill få plats med så många marshmallows som möjligt. Låt oss säga att du får plats med 10 st om du låter dem sitta på ett avstånd där de precis nuddar varandra. Du kan såklart skära av delar av varje bit för att få plats med fler, men då förlorar du samtidigt en del av varje marshmallow. Men om du istället pressar ihop varje marshmallow så mycket du kan och sedan trär på dem kommer du märka att du får plats med många fler, och ändå har du kvar alla bitarna hela.

Precis så är det med laserpulserna i CPA. Man har funnit ett sätt att behålla hela pulsen men har tryckt ihop den så att det får plats många fler pulser efter varandra och på så sätt kan man leverera mer energi (fler pulser) än vad man hade kunnat göra om man inte hade tryckt ihop dem. Det har funnits sätt att göra korta pulser innan CPA, men problemet med de metoderna var att man skadade materialet man använde för att förstärka pulsen eftersom den redan var väldigt kort och energirik. Men med Morous och Stricklands metod började man med att istället dra ut pulserna och göra dem längre för att minska toppenergin, sedan lät man dem gå igenom ett förstärkarmaterial som ökade intensiteten för att till sist trycka ihop pulsen.

 

Figur 1. Tillvägagångssättet för att förstärka pulser enligt CPA-metoden. En puls dras ut för att sedan förstärkas och till sist tryckas ihop igen. I andra metoder försöker man förstärka pulsen direkt som den är, vilket leder till att man förstör förstärkarmaterialet. (Källa llustration: Johan Jarnestad. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2018)

 

Denna typ av metod har blivit standard bland höghastighetslasrar och har öppnat upp för nya många tillämpningar, i allt från att bygga kompakta partikelacceleratorer, till att möjliggöra synkorrigerande ögonoperationer för att rätta till till exempel närsynthet eller översynthet.

Under min utbildning till civilingenjör inom nanoteknik har jag många gånger befunnit mig omkring lasrar. Jag har gjort alltifrån hologram, undersökt hur man kan skapa lasrar där man kan byta våglängd, försökt förstå mig på interferens med små ofarliga lasrar där det räcker med att man har en blinkreflex för att undvika skador vid kontakt med ögonen. Men jag har också stått i labbet med energirika pulslasrar där man var tvungna att ha speciella skyddsglasögon och där det var strikt förbjudet att hamna i ögonhöjd med lasern, inte ens för att ta upp pennan man tappat på golvet. Att skapa en koherent och energirik laser är inte det enklaste och kräver ofta hela rum med utrustning. Det är otroligt avancerat och jag har stor respekt för alla tre Nobelpristagare i fysik 2018 som redan under 1980-talet kunde komma fram till avancerade metoder med lasrar som vi använder oss av än idag och som framöver fortsatt kommer vara av stor betydelse. 

Linnea Suomenniemi, förbundsordförande, Unga Forskare.

 

Arkiv