Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Idag är det den internationella dagen för biologisk diversitet, som syftar till att öka medvetenheten om vikten av biodiversitet och problemen med förlust av biologisk mångfald. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar för detta, både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

Globalt är ungefär 25% av alla växt- och djurarter utrotningshotade, däremot varierar andelen av utrotningshotade arter mycket mellan grupper [1]. När vi tänker på utrotningshotade arter är det oftast stora däggdjur som noshörningar, isbjörnar eller pandor som dyker upp i tankarna. Ungefär 25% av däggdjuren klassas idag som utrotningshotade men tyvärr finns det grupper som är i betydligt mycket sämre skick. Hummer, sötvattenskrabbor, sötvattenskräftor och sötvattensräkor (27,5%), hajar, rockor och havsmusartade fiskar (30%), revbyggande koraller (33%), barrväxter (34%), havssköldpaddor, havsormar, kameleonter, krokodiler och alligatorer (35%), magnolior, björkar, kaktusar och sydbokväxter (36%), amfibier (41%) och kottepalmer (63%) är alla grupper med högre uppskattad andel utrotningshotade arter än däggdjuren. Däremot har risken för utrotning bara har bedömts på mindre än 5% av världens arter [2]. Därför krävs det stora insatser från forskare för att bevara den biologiska mångfalden.

Figur 1. Proportionerna av icke utdöda djur i IUCN:s rödlista över hotade arter. Version 2019-3. Uppdelade efter kategorierna Utdöd i vilt tillstånd (EW), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Kunskapsbrist (DD), Nära hotad (NT) och Livskraftig (LC). Grupperna är ordnade utifrån de röda strecken som indikerar den bästa uppskattningen för andelen befintliga arter som anses vara utrotningshotade (CR, EN eller VU). [2]

Både Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet. Genom Utställningen Unga Forskare, forsknings-SM, uppmuntrar Unga Forskare varje år hundratals ungdomar att ta sina gymnasiearbeten ett steg längre, och ger dem en chans att visa upp sin forskning. Arbeten inom biologi har sedan många år tillbaka varit den största kategorin i Utställningen. Av de nio olika kategorierna var 40% av projekten som deltog 2019 biologiprojekt.

Genom att dela ut två stipendier kopplade till biologi och biologisk mångfald i finalen av Utställningen uppmuntrar Unga Forskare ytterligare till arbete och forskning inom detta område. Samtidigt som vi hjälper till att lyfta det fantastiska arbete som unga forskare redan gör på området. Nedan kan du läsa mer om stipendierna och vinnarna av dem.

Figur 2. IWRW 2019, fotograf: Jonas Landolt (http://inatura.ch)

Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald

Naturhistoriska riksmuseets stipendium utdelas till det bästa projektet inom biologisk mångfald.

Stipendiet består av en veckas vistelse vid lämplig forskningsavdelning vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, där förutom ämnesfördjupning möjlighet ges till vidareutveckling av det utvalda projektet i samverkan med forskare verksamma inom det aktuella området, samt med museets kommunikatörer. I stipendiet ingår resa till och från Stockholm samt logi.

Vinnare 2020:

En kartläggning av insektssläktet Mymar – Insekter du förmodligen inte visste fanns, Elin Tinnert, Ehrensvärdska gymnasiet, Karlskrona.

Du kan läsa sammanfattningen av Elins projekt och alla andra finalister från Utställningen 2020 här

International Wildlife Research Week

IWRW (International Wildlife Research Week) samlar ungdomar från hela Europa för en veckas vetenskapliga fältstudier av fascinerande växt- och djurarter i de schweiziska alperna. Deltagarna får också träna sig i att skriva och presentera en vetenskaplig rapport.

Utställningen skickar varje år Sveriges två representanter till programmet. På grund av coronaviruset skickar vi dock inte några stipendiater till IWRW 2020.

Vinnare 2019:

Utsläpp i marin miljö – evolutionära och toxiska effekter av motorolja i havet, Wilma Ekman, Lugnetgymnasium, Falun.

Kalkningseffekter på fiskbestånd i Särnamannasjöarna, Emil Uhlin, Lugnetgymnasium, Falun.

Du kan läsa sammanfattningarna av Wilmas och Emils projekt och alla andra finalister från Utställningen 2019 här

Bevarande av biologisk diversitet är ett stort och viktigt internationellt forskningsområde. Vi uppmärksammar det särskilt idag men arbetet pågår året runt. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar biologisk diversitet. Både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

 

 

[1] https://www.unenvironment.org/events/un-day/international-day-biological-diversity-2020

[2] https://www.iucnredlist.org/resources/summary-statistics

Styrelsehelg, digitalt såklart!

Styrelsehelg, digitalt såklart!

I helgen hade förbundsstyrelsen sin andra styrelsehelg. Under helgen hölls utbildnings- och teambuildingpass, diskussioner och styrelsemöte. Helt digitalt såklart!

 

Styrdokument och medlemsmodellen

Under lördagen diskuterades styrdokument i ett pass som hölls av förbundsordförande Max Vinger. Passet handlade om strukturering av styrdokumenten men också om att identifiera eventuella begränsningar i de styrdokument som existerar med hjälp av olika case. Passet väver in i ett arbete med att strukturera och uppdatera gamla styrdokument som styrelsen arbetar med.

Vice förbundsordförande Jonathan Jilg höll också ett pass som i sin tur handlade om boken medlemsmodellen. Vilket även är en bok vi erbjuder alla medlemsföreningar i Unga Forskare. Under passet diskuterade styrelsen tre kapitel i boken, reflektera, introducera och aktivera, som relaterar till årets fokustema som styrelsen arbetar med.

Fokustema 2020

Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare

Årets andra styrelsemöte

På söndagen hölls årets andra styrelsemöte där en rad olika frågor behandlades och beslutades om. Unga Forskares förbundsstyrelse består av sju ledamöter och jobbar på en strategisk nivå. Det innebär att styrelsen främst arbetar med långsiktiga och strukturella frågor kring förbundets riktning och åsikter. Så det var naturligtvis också strategiska frågor som styrelsemötet framför allt handlade om. 

Närvarande på mötet var samtliga ledamöter, generalsekreteraren och även Unga Forskares ideella verksamhetsrevisor. Förbundsstyrelsen höll även ett styrelsemöte för stiftelsen Gundel Cornelias Stipendiefond för unga forskare som förbundsstyrelsen förvaltar. Nedan finns en sammanfattning av punkter som behandlades och beslut som togs.

Rapporter

Generalsekreteraren rapporterade i vanlig ordning om Unga Forskares verksamhet och ekonomi. Föreningsansvarig rapporterade om föreningsfrågor och PR-ansvarig rapporterade om PR-frågor. Bland annat lyftes det jobb som genomförts för att ställa om våra verksamheter till den rådande situationen med Coronaviruset, arbetet med årets fokustema och förbundsstyrelsens ökade kommunikation via hemsidan och sociala medier. 

Revidering av verksamhetsplanen för 2020

Utifrån den rådande situationen med Coronaviruset lyftes verksamhetsplanen för granskning.

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • revidera några punkter i verksamhetsplanen för att möta den rådande situationen med Coronaviruset.
Årsbokslut

Alla företag och organisationer som har affärshändelser är skyldiga att varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut. För Unga Forskare upprättas ett årsbokslut som signeras av förbundsstyrelsens samtliga medlemmar och sedan presenteras för medlemmarna under Riksstämman. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • godkänna årsbokslutet
Tillägg i delegationsordningen

Delegationsordningen är en lista över de olika beslutsärenden där förbundsstyrelsen beslutat att delegera sin beslutanderätt till en annan grupp eller person. Det saknades dock en paragraf gällande beslut om inställande av verksamheter. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • lägga till en ny paragraf i delegationsordningen gällande inställande av verksamhet 
Revidering av förbundsstyrelsens arbetsordning

Enligt förbundsstyrelsens arbetsordning ska en projektplan fastställas senast vid styrelsens andra ordinarie sammanträde. Detta är en paragraf som levt kvar från tidigare styrelser och inte passar med hur styrelsen idag organiserar sig genom mindre projekt. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • stryka paragrafen om projektplan i förbundsstyrelsens arbetsordning
eSignering

Styrelsen har tidigare skrivit under alla dokument för hand. Under denna tid så har det blivit extra tydligt att det ibland är smidigare att kunna skriva under digitalt. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  •  framöver ha möjlighet att signera dokument digitalt
Internationella dagen för sjuksköterskor – ni behövs överallt, även inom forskning!

Internationella dagen för sjuksköterskor – ni behövs överallt, även inom forskning!

Idag är det den internationella dagen för att uppmärksamma sjuksköterskor. I den rådande pandemin kan det kännas som att varje dag är sjuksköterskornas dag, men denna dag har en speciell historia – den 12:e maj är nämligen Florence Nightingales födelsedag. Nightingales var en sjuksköterska som under 1800-talet stod på sig inom den väldigt mansdominerade vården för att förändra och förbättra. En av de många saker hon gjorde var att lyckas sänka mortaliteten hos soldater enormt genom att omorganisera och inför nya hygienrutiner i fält-sjukvården. Att vara sjuksköterska är att se till att patienter får rätt och så bra omvårdnad som möjligt. De flesta sjuksköterskor jobbar med den direkta praktiska patientomvårdnaden men för att den ska bli så bra som möjligt måste de arbeta på flera nivåer. Sjuksköterskor behövs i högspecialiserad vård, inom administration, inom organisation och i forskningsvärlden. 

Pandemin har skapat en stor press på sjukvården och det har krävt omorganisering, omprioritering och innovation från ledning såväl som vårdpersonal – vilket skett på ett imponerande sätt. En vård utan sjuksköterskor är inte en fungerande sjukvård och den hyllning vi ger dem idag bör vi alltid komma ihåg, då de inte slutar utföra sitt essentiella arbete efter pandemin. Tider som denna får en att inse hur mycket vi behöver innovativa personer, likt Nightingales, som kan lyfta problem och komma på lösningar som bidrar till en bättre vård. Sjuksköterskor har ett unikt perspektiv där deras erfarenheter och upplevelser är av stor betydelse inom forskning för att öka vår kunskap om medicin och vård genom att komplementera de perspektiv som exempelvis läkare eller biomedicinska analytiker har i sitt arbete.

Sjuksköterska förbereder patient för intensivvård [1].

Vi har talat med Gunilla Björling som har tagit sina kunskaper och erfarenheter från kliniken in i labbet och som beskriver hur det är att forska som sjuksköterska.

Vad jobbar du med idag? ”Jag är numera professor i omvårdnad och docent i teknisk vårdvetenskap och arbetar också med sjuksköterskeutbildning vid Röda Korsets Högskola.”

Varför började du med forskning?Teamarbete är viktigt inom all vård. Därför behövs också sjuksköterskor som forskar för att utveckla vården. Jag blev själv intresserad av forskning redan under utbildningen till sjuksköterska och har arbetat parallellt som både sjuksköterska och forskare. Min forskning fokuserar på medicinsk teknik och omvårdnad, och i vår grupp undersöker vi hur människor påverkas av medicintekniska produkter som används i kroppen för olika typer av medicinska behandlingar.” 

Vad är det bästa med att forska? “Det bästa med att forska är att ständigt få lära sig nya saker och att utvecklas, dels personligen och dels tillsammans med andra i forskningsteamet. Att se när resultatet av forskningen kommer människor till nytta är svårslaget.” 

Är det svårt att börja med forskning? “Det är egentligen inte svårt att få vara med och bidra i ett forskningsprojekt. Om du har en idé eller är intresserad av att forska så tag kontakt med en kollega eller lärare som forskar och berätta att du är intresserad av forskning. Fråga om du kan bidra med något. Ett annat sätt är att göra sitt examensarbete eller uppsats inom ramen för ett forskningsprojekt.” 

Har du något tips till de som är intresserade av att börja forska? “Mitt tips när man forskar är att vara påläst inom  området, vara tålmodig och arbetsam. Ett bra forskningsprojekt består av 90% planering och 10% ”action”.”

Vi i Unga Forskare hyllar alla sjuksköterskor, och även om vi gör det extra mycket idag hoppas vi att alla fortsätter göra det imorgon, nästa månad, under coronas efterarbete och även när läget är stabilt. Vi är i stort behov av sjuksköterskors erfarenheter och ideer för att nå en hållbar och säker vård. Att forska är ett utmärkt sätt finna lösningar till problem som man stött på och som Gunilla sa “Att se när resultatet av forskningen kommer människor till nytta är svårslaget”. 

 

[1] Health.mil, “DoD to honor nurses during National Nurses Week 2020” 06-05-2020 Taken from [internet]: https://health.mil/News/Articles/2020/05/06/DoD-to-honor-nurses-during-National-Nurses-Week-2020

Earth day – hur mår jorden i krisen?

Earth day – hur mår jorden i krisen?

Stanna hemma! Skolorna är stängda! Flatten the curve! Våra nyhetsflöden, konversationer och sociala medier är belägrade och många känner sig säkert överrumplade av pandemins oroligheter – vi finner ingen tid att tänka på något annat. I dessa tider av stillasittande, webbkamera-fika och onlineföreläsningar kan det vara nyttigt att komma ihåg att jorden fortfarande snurrar och att det ‘normala livet’ fortskrider. Det kan även vara nyttigt att få en glimt av hopp och framtidstro i denna dystra tid – något vi i Unga Forskare vill uppmuntra! 

Idag är det Earth Day – en dag där vi ska belysa alla ansträngningar till att skydda och förbättra miljön. Denna jord är den enda vi har och varje år utmärker sig gymnasieelever i den nationella forskningstävlingen för unga, Utställningen Unga Forskare, genom att med sina projekt bidra med insikter och åtgärder som värnar om den. I år var inget undantag då bland annat projekt som handlade om vågbrytare, koldioxidens påverkan på växters näringshalt och extremtemperaturers påverkan på alger, angrep problem som var kopplade till miljön och jordens hälsa. Det råder inget tvivel om att vägen till en hållbar framtid kräver ambition, kunskap och ett vetenskapligt angreppssätt. Unga visar stor omtanke för miljön och är dessutom väl rustade för att undersöka och uppfinna möjliga sätt att förbättra den!

I pandemins tider tänker vi mycket på den mänskliga hälsan men idag vill vi belysa hur jorden mår som ett resultat av coronapandemin. Samhällets avstannande har lett till en minskad användning av transportmedel och  en minskad varuproduktion, något som, förutsägbart nog, haft en god effekt på miljön. Runtom i världen ser vi minskade halter av kvävemonoxidutsläpp – en giftig gas som bildas då syre och kväve utsätts för högt tryck och temperatur [1]. Detta är förhållanden som bland annat förekommer i bilmotorer och vi brukar därför se höga koncentrationer av gasen i storstäder. Dessutom minskade halten av koldioxidutsläpp i atmosfären – speciellt i Kina där det minskade med 25% i mitten av februari jämfört med några veckor tidigare [2].

En jämförelse mellan kvävemonoxidutsläpp över Europa under mars-april 2019 och mars-april 2020.
(Image: © Copernicus Sentinel data (2019-20), processed by KNMI/ESA) [3]

Jorden reparerar sig när mänsklighetens utsläpp minskar, en hoppingivande insikt som borde stärka vår ambition att minimera vår miljöpåverkan. Däremot har coronaviruset abrupt stannat av  mycket av den forskning och produktion som syftar till att  främja miljön [4]. Däribland produktionen av solceller som huvudsakligen sker i Kina, samt implementeringen av infrastruktur vars tanke är att  skapa förnybara energikällor. Dessutom tenderar samhällen tyvärr att förbruka mer koldioxid efter en kris eftersom länder då lägger stora satsningar på infrastruktur som kräver mycket betong, något som tydliggjordes efter finanskrisen 2008 då växthusgasemissionen ökade markant [5]. Lyckligtvis har pandemin gett många nyttiga insikter kring hur vi förhåller oss till transport och konsumtion, vilket  vi förhoppningsvis kommer komma ihåg när den är över.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att coronapandemin troligtvis kommer att  ha både positiva och negativa effekter på vår miljö och att nettoeffekten beror på hur vi hanterar perioden efter pandemin. Risken är stor att vi återigen ökar våra utsläpp till ursprungsläget – och kanske även lite till. Låt oss försöka se till att  denna risk inte blir verklighet och tillsammans bidra till att främja utveckling, forskning och spridandet av kunskap för att förebygga miljöförstöring. Vi i Unga Forskare ser konstant ambitiösa studenter som onekligen kommer att spela en stor roll på vägen till en hållbar framtid och vi blir ofta påminda om hur ljus framtiden är. Om du också vill känna hopp och glädje i de rådande omständigheterna kan du läsa om Utställningen och årets finalprojekt i finalkatalogen!

[1] United Space in Europe, “Coronavirus nitrogen dioxide emissions drop over Italy” http://www.esa.int/ESA_Multimedia/Videos/2020/03/Coronavirus_nitrogen_dioxide_emissions_drop_over_Italy

[2] CarbonBrief “Analysis: Coronavirus temporarily reduced China’s CO2 emissions by a quarter“ https://www.carbonbrief.org/analysis-coronavirus-has-temporarily-reduced-chinas-co2-emissions-by-a-quarter

[3] United Space in Europe https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Directorates/Observing_the_Earth/(result_type)/images

[4] Bloomberg, “Coronavirus is starting to slow the solar energy revolution” https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-02-27/coronavirus-is-starting-to-slow-the-solar-energy-revolution

[5] National Geographic, “Coronavirus casuing carbon emission to fall but not for long” https://www.nationalgeographic.com/science/2020/04/coronavirus-causing-carbon-emissions-to-fall-but-not-for-long/

Krisens dolda hjältar

Krisens dolda hjältar

Det ökända coronaviruset har resulterat i att flera nödvändiga åtgärder tagits landet över. Stefan Löfven håller tal för nationen, karantänsatta arbetare jobbar hemifrån, den äldre befolkningen sitter isolerade och sjukvårdspersonal jobbar övertid – situationen påverkar oss alla. Inte minst påverkas elever, som efter regeringens uttalande angående övergången till distansundervisning för gymnasie och högskolor den 17:e mars sitter hemma. I en stund som denna är det viktigt att samhället belyser och lyfter de medborgare som behöver dra extra hårt i sitt halmstrå för att stacken ska bli till. Vi i Unga Forskare vill alltid belysa lärarens viktiga roll i samhället, men speciellt under en tid som denna. Lärare till elever i alla åldrar tvingas vara kreativa och snabbt lära sig nya system. De jobbar övertid för att prioritera ungdomars utbildning, vilket de gör rätt i! Utbildning är något av det viktigaste vi har, en grundpelare till det moderna samhället, och det är lärare som trots situationer som denna kämpar för att utbilda nästa generation. 

Skolverket har meddelat att nationella proven ställs in på skolor landet över. En tämligen väntad nyhet som är ett resultat av den pressade och osäkra situationen som skolor befinner sig i. När ska eleverna få komma tillbaka? Hur ska lärarna undervisa? Hur ska eleverna betygsättas? Att förbereda proven hade lett till ytterligare arbetsbelastning för skolor, vilket är orimligt i en situation som denna. Unga Forskare anser att Skolverket gjorde den nödvändiga bedömningen att fördelen med proven som betygsunderlag inte väger upp nackdelen i arbetsbörda. Däremot leder detta till att lärare nu måste sätta betyg utan proven, vilket sätter press på deras egen prestation. Många lärare jobbar långt över deras avsatta schema och kämpar för att få fram en ny kursplan och tillhandahålla med distansundervisning. Lyckligtvis har många identifierat lärarnas kamp och är villiga att hjälpa till, vilket har startat många initiativ där unga hjälper unga, och där universitetselever stödjer lärarna genom att erbjuda digital läxhjälp. Vi i Unga Forskare står självklart bakom, hyllar och stödjer sådana initiativ – ett gyllene exemplar av hur unga kan främja utbildningsverksamheten och spridandet av kunskap. 

Med vårt undervisningsmaterial vill vi dessutom stötta skolor och lärare i dessa tider. Mellanstadie- och högstadieskolor som vill jobba med IT-säkerhetsfrågor i klassrummet kan ta del av digitala lektioner om personlig integritet, lösendord och cybersäkerhet i samhället (www.290cybersecurity.se/onlinelektioner). Vi ser vikten av detta initiativ idag, när allt fler använder internetbaserade mötesplatser. När elever studerar hemifrån är det lätt att studiemotivationen brister. Gymnasieskolor som vill inspirera elever inom vetenskap och forskning eller som förbereder gymnasiearbetet hittar lektionermaterial som passa för distansundervisning här: www.ungaforskare.se/for-larare/gymnasiet/

Lärarna kämpar både mot tid och teknologi, och vi vill därför uppmana elever att vara förstående för den situation era lärare befinner sig i och visa uppskattning för den insats de gör. Vi uppmanar lärare till att utnyttja de ungdomar och volontärer som är villiga att hjälpa till genom att hänvisa deras elever till initiativ såsom: Do the Math, Pluggakuten, Gratis kemi- och biologihjälp online med flera. Dessutom vill vi säga ett stort tack till lärare landet över, som trots motgångar är kreativa, nytänkande och inspirerande! Nu mer än någonsin är det viktigt att källkritik och kunskap ligger i grunden till vårt beteende och våra yttrande – något lärare bidrar till mer än någon annan. Lärare är sannerligen några av krisens dolda hjältar.

Unga Forskares styrelse

Nytt år, ny styrelse

Nytt år, ny styrelse

Övre raden: Max Robertsson, Max Vinger, Jonathan Jilg, Erik Hartman
Nedre raden: Linnea Suomenniemi, Astha Kaul, Julia Reinius

Det har nu gått mer två månader på 2020 och lika länge sen den nya styrelsen (FS2020) klev på sitt uppdrag. I mitten av januari hade den nya styrelsen sin första möteshelg och sitt konstituerande styrelsemöte, och i slutet av februari hade styrelsen sin andra möteshelg. Därför tänkte vi introducera den nya styrelsen och vad vi hunnit med hittills.

 

Coronaviruset (COVID-19) 

Precis som för alla andra står just nu situationen med coronaviruset högst upp på styrelsens agenda. Vi prioriterar våra medlemmars, ideellas, personals och deltagares säkerhet högst. Information om Unga Forskares hantering och de senaste uppdateringarna går att läsa på vår hemsida.

 

Första möteshelgen och konstituerande styrelsemöte 

I januari hade styrelsen sin första möteshelg och konstituerande styrelsemöte. Fokus under helgen låg på att lära känna varandra och Unga Forskare som organisation genom presentationer, teambuilding och överlämning från den avgående styrelsen. Dessutom ägnades större delen av lördagseftermiddagen till att diskutera vad styrelsen ska jobba med under året. Det kom upp många olika idéer för både hur vi i styrelsen och vi tillsammans i förbundet ska fortsätta utvecklas. Många gick såklart i linje med årets fokustema.

Fokustema 2020

Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare

En ny idé som vi redan genomfört är att styrelsen i år har fått mentorer bland våra alumner, och på lördagskvällen hade vi en gemensam middag tillsammans som blev väldigt lyckad. Vi har massor med kloka och inspirerande alumner och det är väldigt roligt att vi fått till ett mentorsskap.

 

På söndagen låg fokus på styrelsens konstituerande styrelsemöte. Här kommer en sammanfattning av vad som behandlades och beslutades.

Konstituering av förbundsstyrelsen 2020/21

Styrelsen beslutade att välja

  • Linnea Suomenniemi till Ekonomiansvarig.
  • Julia Reinius till Föreningsansvarig.
  • Erik Hartman till PR-ansvarig.
  • Max Robertsson till Riksstämmoansvarig.
 
Riksstämman 2020 

Riksstämman är Unga Forskares årsmöte. Det beslutades att hålla Riksstämman 2020 6 till 8 november i Örebro.

 

Utrikesdepartementets ungdomssamråd inför FN:s havskonferens

Unga Forskare fick inbjudan att delta vid Utrikesdepartementets ungdomssamråd inför FN:s havskonferens den 16 januari 2020 och Max Vinger deltog. Samrådets syfte var att samla åsikter från olika ungdomsorganisationer inför Sveriges ståndpunkt i globala målen som rör vattenfrågor. 

 
Antagande av arbetsordning och delegationsordning

Arbetsordningens syfte är att reglera styrelsens arbete. Delegationsordningen är en lista över de olika beslutsärenden där förbundsstyrelsen beslutat att delegera sin beslutanderätt till en annan grupp eller person. Syftet med delegationsordning är att avlasta förbundsstyrelsen vissa rutinmässiga beslut genom att överlåta dessa beslut till någon annan. Ansvaret för besluten följer dock inte med beslutanderätten vid delegeringen, utan detta ligger kvar hos förbundsstyrelsen.

 
Beslutande om attest- och firmateckningsrätter 

Attesträtt innebär att en person får godkänna betalningar som görs av förbundet och regleras i Attestordningen. Med firmateckningsrätt avses en person som har rätt att skriva under avtal i förbundets namn.

 

Antagande av preliminär sammanträdesplan för förbundsstyrelsen

Den preliminära sammanträdesplanen anger preliminära datum för resterande styrelsemöten samt vilka frågor som ska behandlas. Se nedan

 

Styrelsehelg #1

25-26 januari 2020 (styrelsemöte 26 januari)

  • Antagande av arbetsordning
  • Antagande av delegationsordning
  • Konstituering av styrelsen
  • Besluta om firmateckningsrätter
  • Antagande av attestordning
  • Antagande av preliminär sammanträdesplan
  • Beslut om datum och ort för Riksstämman 2020

Arbetshelg #1

29 februari – 1 mars 2020

  • Strategi 2021–2024
  • Fokustema
  • Överlappande mandatperioder

Styrelsehelg #2

9–10 maj 2020 (Styrelsemöte 10 maj)

  • Antagande av projektplan
  • Första version av Strategi 2021–2024

Arbetshelg #2

5–6 september 2020

  • Slutversion av Strategi 2021–2024
  • Redovisning av överlappande mandatperioder till RS
  • Propositioner

Styrelsehelg #3

3–4 oktober 2020 (Styrelsemöte 4 oktober)

  • Antagande av handlingar till Riksstämman
  • Antagande av propositioner
  • Motionssvar till Riksstämman

Styrelsehelg #4

28–29 november 2020 (Styrelsemöte 29 november)

  • Antagande av verksamhetsplan för 2021
  • Antagande av budget för 2021
  • Antagande av budget för FS2021
  • Beslut om utdelning ur Gundel Cornelias Stipendiefond för Unga Forskare

Arbetshelgen

I slutet av februari träffades styrelsen för andra gången. Den här gången hölls inget styrelsemöte utan fokus låg på att arbeta tillsammans.

Under helgen hölls pass om utredningsarbete och våra styrdokument. Medan diskussionerna till stor del handlade om de uppdrag som Riksstämman och stadgarna ålagt styrelsen. Större delen av lördagseftermiddagen diskuterades strategin. Vi tittade närmare på alla strategins delar för att hitta potentiella förbättringspunkter.

Det diskuterades även om överlappande mandatperioder och hur vi ska skapa ännu fler mötesplatser för kommunikation inom organisationen.

 

Avhopp i styrelsen

I januari valde Eleonora Svanberg att avgå från sitt uppdrag som ledamot i styrelsen. Vi önskar henne ett stort lycka till i framtida engagemang! 

Gymnasieprogramsekvationen går inte ihop

I Sverige kommer det inom snar framtid att saknas en stor mängd arbetskraft inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrkesområden, men samtidigt minskar andelen sökande till de gymnasieprogram som leder till dessa yrken. För att motverka detta växande problem måste vi skapa strukturer som ger barn och unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.

Skolverket släppte nyligen sin preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program inför läsåret 2019/20. Samtidigt som andelen sökande till de högskoleförberedande programmen ökar, och därmed vänder trenden över de senaste åren, så minskar för andra året i rad andelen sökande till naturprogrammet. Även teknikprogrammet och de humanistiska programmen fortsätter sin nedåtgående trend, medan ekonomi, estetiska program och samhällsvetenskap ökar. (Källa: Skolverket)

Samtidigt så har det länge varnats om att Sverige saknar en stor mängd arbetskraft inom sjukvården, ingenjörsyrken, programmerare och ytterligare kompetens inom tekniska, matematiska och naturvetenskapliga yrken. I arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt” från februari i år presenterades hälso- och sjukvården samt pedagogiskt arbete som de områden där det kommer saknas mest arbetskraft om fem år. De andra yrkesområdena på högskolenivå med störst avsaknad på arbetskraft förutser arbetsförmedlingen vara Data/IT samt tekniskt och naturvetenskapligt arbete. Bland de specifika yrken på högskolenivå som presenteras kräver 11 av 15 en naturvetenskaplig eller teknisk gymnasieutbildning. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Ekvationen går inte ihop. Om Sverige i framtiden ska fortsätta framstå som ett konkurrenskraftigt land i framkant inom teknisk innovation måste vi göra något nu. Om vi ska lösa den kompetensbrist vi står inför måste vi bli bättre på att uppmuntra till utbildningar inom de naturvetenskapliga ämnena tidigare.

Vi i Unga Forskare är övertygade om att unga inspireras bäst av andra unga. Det är därför som vi låter unga inspirera och öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland andra barn och unga. Hela vår existens grundar sig i att det inte saknas ett tidigt intresse för de här ämnena. Att unga inte söker sig till utbildningar i ämnena i samma takt som behovet ökar beror inte heller på att det finns för få ungdomar som skulle kunna göra det. Så var ligger då problemet? Vi tror att det grundar sig i att det inte finns ett tillräckligt stort sammanhang för intresset att få växa i. Att det utanför NO-, teknik- eller mattelektionen är för svårt att få utforska sitt intresse inom dessa ämnen. Barn och unga måste få en möjlighet att utveckla sitt intresse och få kunskap om hur intresset kan utvecklas till kompetens och senare karriär från tidig ålder.

Idag är det skolan som är tvungen att göra hela jobbet, och även fast lärarna gör ett fantastiskt jobb med att inspirera unga så räcker det inte. Att lägga hela ansvaret på skolan är inte en hållbar lösning. Civilsamhället och näringslivet måste hjälpa till att bära ansvaret, men då måste det också finnas samhällsstrukturer som gör det möjligt för oss att hjälpa till. Vi i Unga Forskare genomför redan många olika aktiviteter för att bemöta problemet men vi klarar det inte heller själva. Fler behöver lyfta fram unga förebilder inom de naturvetenskapliga ämnena, och stödja skolan genom att låta elever utveckla sitt intresse och driva föreningar utanför skoltid. Tillsammans kan vi vända trenden. 

Om vi ska kunna möta efterfrågan på arbetskraft som finns är det dags att göra något nu. Annars kommer ekvationen aldrig att gå ihop.

/Unga Forskares Förbundsstyrelse 

Andel som sökte respektive högskoleförberedande program i första hand, läsåren 2011/12 – 2019/20 (Källa: Skolverket)

Unga Forskare 40 år!

I år har Unga Forskare funnits i 40 år. Det är längre tid än en generation. Vilken fantastisk tid det har varit och vilket fantastiskt jubileumsår vi har framför oss!

Unga Forskares har dock anor som sträcker sig längre tillbaks än så. För över 50 år sedan, år 1963, bildades Stiftelsen Unga Forskare med syfte att stimulera ungdomar till att bedriva egen fritidsverksamhet inom naturvetenskap och teknik. För detta arangerades varje år vetenskapsmässan Utställningen Unga Forskare på Tekniska museet, där ungdomar från hela landet fick tävla om stipendier med sina vetenskapliga projekt.

På initiativ av Stiftelsen Unga Forskare grundades år 1969 Unga Forskares Riksförbund, ett förbund med syfte att samla och stödja alla hobby- och skolföreningar i landet som ägnade sig åt naturvetenskap och teknik, samt föra deras talan på riksplanet.

1977 slog till slut dessa organisationer ihop sin verksamhet och medlemmar till en gemensam organisation; Förbundet Unga Forskare, som efter förra Riksstämman numera heter Unga Forskare.

Trots sina 40 år på nacken är Unga Forskares syfte i stort sett detsamma; vi främjar ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik, samt deras roll i samhället. Vi samlar fortfarande föreningar över hela landet och Utställningen Unga Forskare arrangerar vi på Tekniska museet nu som då. SIYSS har vi arrangerat i 40 år och på senare tid har vi även sommarforskarskolor och Gnistan blivit stora verksamheter i gemenskapen, och genom åren har vi hunnit med otaliga andra verksamheter som alla syftar till samma sak.

Unga Forskare karaktäriseras av upptäckarglädje och gemenskap. Vi har ett syfte som engagerar särskilt mycket, och som ständigt är lika viktigt, både för oss som individer såsom för samhället. Vi som engagerar oss inom Unga Forskare, må det vara i en förening eller i en nationell verksamhet, brinner alla för samma sak. Och det är det som hållit vårt förbund levande och aktivt genom de senaste fyra decennierna, och bundit samman så många fantastiska människor.

I år har Unga Forskare funnits i 40 år. Det är minst sagt värt att fira. Därför kommer det i år, jubileumsåret 2017, hända extra mycket med syfte att uppmärksamma vår organisation och dess verksamheter, vår historia och vårt arv, samt de individer som gjort, och fortfarande gör, allt detta möjligt.

I samband med jubileumsåret lanserar vi även Unga Forskare alumni, ett alumninätverk för vårt förbunds tidigare ideellt aktiva medlemmar. Detta nätverk kommer att möjliggöra kontakter mellan våra otaliga alumner ute i akademin och näringslivet, både i socialt syfte och för att skapa nya samarbeten. Dessutom kommer vi genom Unga Forskare alumni bättre kunna ta tillvara på kunskap och erfaranhet inom förbundet, samt ge möjlighet till fler kontakter för förbundet självt i näringslivet och akademin.

Jubileumsåret kommer att nå sin kulmen under en hejdundrande jubileumssittning i Uppsala lördagen den 21 oktober. Denna sittning, där alla i förbundet ideellt aktiva, alla föreningsmedlemmar, alla partners, alla i personalen och alla alumner, är varmt välkomna, kommer att bli årets största höjdpunkt. Mer information för anmälan kommer att skickas ut så småningom, så håll utkik i våra sociala medier. Vi ser fram emot att träffa just dig där.

Å förbundsstyrelsens vägnar,

Mikael Ingemyr
Förbundsordförande

The last day

Time flies and the last day of the Swedish Japanese Youth Science Program started of at the high school Klara Norra Gymnasium. Here the Japanese and Swedish students got to listen to the last year students of the school present their project work. Also, some of the Japanese students presented their research works that they are doing in Japan.

After the presentations the students got to eat lunch together at a restaurant nearby that the Swedish students usually go to for lunch to see and compare the differences between the countries.
When lunch was finished the students got to join a psychology class at the school and then got the afternoon off to explore Stockholm town with their host students.

Since this was the last evening that the Swedish and Japanese students had together for this program the project managers prepared a great final dinner for the participants.
The dinner was held at the Royal Academy of Sciences club house, where the Nobel Prizes in Chemistry, Physics and Economics are decided.
We shared a great Nordic Buffé with everything from salmon to veal to elk and all the students got to show some wonderful performances including dancing, singing and sharing traditions.
At the dinner diplomas were given to all the participants, great speeches were held of many involved and everyone was greatly thanked for coming together and making this project come true.

When the dinner came to an end the hosts had to say goodbye to their Japanese guests. Tears were shed and contacts established to keep in contact for years to come.
The Japanese guests travelled to a hotel at Arlanda since their plane parted early in the morning on Saturday. Here we could summarize the week and also enjoy a snowball fight before it was time for bed.

We said our farewells in the morning and made our promises to meet in the future, already in august when it is time for the Swedish students to be guests in Japan and participate in the exchange program, something that I think all of us that has been a part of this project are greatly looking forward to.

Until then we will keep contact and reflect upon all the great things we have learnt, all the science and also all the cultural differences and all the great people we have met.

[APRILSKÄMT] Diana Diez tar över som generealsekreterare!

DISCLAIMER: NEDAN ÄR ETT APRILSKÄMT. INGEN GENERALSEKRETERARE ÄR TILLSATT. VI HAR FÅTT IN OTROLIGT MÅNGA FANTASTISKA ANSÖKNINGAR FRÅN OTROLIGT KOMPETENTA MÄNNISKOR. SJÄLVKLART KOMMER VI MEDDELA ALLA SOM INTE ERBJUDS TJÄNSTEN, INNAN DENNA OFFENTLIGGÖRS.
———————————————————————————————-

Det är med stor glädje förbundsstyrelsen kan meddela att beslut tagits om anställning av ny generalsekreterare. Diana Diez, nuvarande förbundsordförande, har varit ansvarig för rekryteringsprocessen och säger som följer:
– Efter att ha tittat på den kompetensprofil som jag tagit fram för tjänsten och ha tittat på de andra ansökningar som kommit in, har jag kommit fram till att den som är bäst lämpad för tjänsten helt enkelt är jag! Förvisso har sista ansökningsdatum inte passerats, men jag har insett att ingen kan trumfa mig. Jag har under dagen tagit ett ordförandebeslut på detta och tillträder direkt efter påsk. Parallellt kommer jag sitta kvar både som förbundsordförande och arbetsledare av generalsekreteraren.

Styrelsen och personalen är mycket glada för detta besked och önskar Diana stort lycka till i det nu utökade engagemanget!