Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för bemannade rymdfärder

Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för bemannade rymdfärder

På initiativ från Ryssland, förklarade FN:s generalförsamling 2011 den 12 april som den Internationella dagen för bemannade rymdfärder till följd av årsdagen för den första mänskliga rymdflygningen som genomfördes av Jurij Gagarin den 12 april 1961. I år markerar vi 60 år sedan den första mänskliga rymdfärden, som understryker vikten av fortsatt rymdforskning och teknologi som inneburit stora framsteg inom områden såsom jordbruk, biologi, fysik och telekommunikation. Dagen firas också för att uppmärksamma den gemensamma ambitionen om att främja och utvidga utforskningen och användandet av yttre rymden för fredliga ändamål.

Intresset för rymden och vad som finns bortom himlen har drivit människans nyfikenhet sedan länge och är fortfarande en drivkraft för vårt fortsatta utforskande. Människor drivs av att utforska det okända, upptäcka nya världar och driva gränserna för vad vi kan upptäcka härnäst. Mänsklig rymdforskning bidrar till kunskap om vår plats i universum, dess uppkomst och historia, samt hur vi besvarar frågor om livets uppkomst och huruvida vi är ensamma i universum. Utmaningar relaterade till vårt utforskande ger oss nya kunskaper inom teknik, skapar nya industrier och hjälper oss att främja en fredlig förbindelse med andra nationer. 

Vår nyfikenhet och upptäckarglädje gynnar vårt globala perspektiv med stora framgångar inom innovation som bidragit till viktiga avancemang inom forskning och utveckling. Förståelse för rymden förbättrar vår livskvalite med bekvämligheter och tekniker som påverkar vårt dagliga liv från mobiltelefoner och medicintekniska behandlingar till GPS-trafikledning och väderprognoser. Forskare har lärt sig mycket om jorden genom att studera rymden. Resultat från decennier av vetenskapliga och tekniska framsteg har lett till förbättrade studier inom alla möjliga områden. På Rymdstyrelsens hemsida finns ytterligare exempel på hur rymdforskning och rymdtillämpningar bidrar till kunskap inom många olika områden: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/nytta-med-rymden/?page=1&st=0. Till exempel hur mikrovågor för kortsiktiga väderprognoser numera kan användas för att upptäcka tidig uppkomst av cancerceller och hur satelliter kan hålla oss informerade om föroreningar i luft och vatten.

|

Astronomi sträcker sig från vetenskapen om de allra minsta beståndsdelarna i naturen, nämligen kvantmekaniken, till det allra största, vetenskapen om universums struktur – kosmologin. Högaktuella forskningsämnen som inte bara förbättrar vår förståelse om universum och vårt ursprung utan även för den teknik vi använder dagligen.

Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom astronomi och rymdfart. Vi har pratat med vår medlemsförening STAR – Stockholms amatörastronomer som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för astronomi och rymdfart.

Venuspassage 2012

Saturnus

Orionnebulosan

Norrsken

Gamla Observatoriet, Odenplan

Hej STAR! Vad är syftet med eran förening?

STAR har sedan 60-talet spritt intresse och kunskap om astronomi till allmänheten.

Varför är kunskap om rymden så viktigt?

Sedan 50-talet har rymdindustrin utvecklats fortlöpande. Vi har inte bara satelliter och teleskop i omloppsbana runt jorden utan med resor till andra himlakroppar och planeter runt hörnet har det aldrig varit hetare med kunskaper om rymden.

Vad är det bästa med rymden?

Att den är så enormt stor och att den till största del antas bestå av mörk materia och energi som vi knappt vet något om!

Vilka typer av aktiviteter genomför er förening?

Måndagsträffar där vi snackar astronomi, håller föredrag och träffar nya astronomiintresserade vänner. Ibland träffas vi ute i skogen och observerar himlakroppar tillsammans. Vi håller även regelbundna aktiviteter för allmänheten.

Hur har det senaste året påverkat er?

Vi har anpassat oss till coronasäkra aktiviteter. Föredrag håller vi över videolänk, vi har virtuella måndagsträffar där medlemmarna kan mingla och vi ses utomhus när vädret tillåter.

Varför ska man satsa mer på rymdforskning?

Astronomi sträcker sig från vetenskapen om de allra minsta beståndsdelarna i naturen, nämligen kvantmekaniken, till det allra största, vetenskapen om universums struktur kosmologin. Högaktuella forskningsämnen som inte bara förbättrar vår förståelse om universum och vårt ursprung utan även för den teknik vi använder dagligen.

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera fler att intressera sig för astronomi och rymdfart?

Ta inspiration av rymdindustrin! 1000-tals människor jobbar med att utveckla morgondagens rymdteknik och det är högaktuellt att utbilda sig inom rymdbranschen.

Hur tror ni framtiden inom astronomi och rymdfart kommer att se ut?

Priset per kilogram till omloppsbana har drastiskt minskat bara de senaste åren, och de förväntas minska rejält kommande åren framåt. Med låga priser till rymden öppnar man inte bara upp för fler satelliter utan även för privatpersoner att åka upp till rymden. Vi ser nya projekt från NASA som satsar stora summor på att få människor tillbaka på månen och SpaceX bygger teknik för att resa till månen. Att människan etablerar sig på andra himlakroppar är något som kan tänkas ligger nära i framtiden.

Vi på Unga Forskare arbetar aktivt med att öka intresset för naturvetenskap, matematik och teknik. De anmärkningsvärda prestationerna sedan den första mänskliga rymdfärden och den fortsatta utforskningen av rymden bidrar till stor nyfikenhet hos barn och ungdomar. Studier påvisar att cirka en tredjedel av alla barn upplever det som kallas ett “intensivt intresse”, vilket i de flesta fall inkluder rymden som ämnesområde. NASA, ESA och majoriteten av många andra rymdorganisationer erbjuder plattformar speciellt utformade för den yngre generationens intresse för rymden. Att aktivt stödja och ge utrymme för ett vidare intresse inom naturvetenskap, matematik och teknik är en viktig ledfråga som Unga Forskare driver. I Sverige bidrar bland annat Rymdstyrelsen till att få fler barn och unga att intressera sig för rymden. De erbjuder kostnadsfria utbildningsmaterial och lärarfortbildningar med inspiration och tips på rymdarbeten och utbildningar inom rymdområdet. Med rymdforskningens mångsidiga appliceringsområden finns utrymme och potential för att uppmuntra ungas intresse i ämnet ytterligare. Barns fantasi, skaparglädje och fascinationen kring ämnet ska tas tillvara på för att ge utrymme till vidare nyfikenhet inom naturvetenskap, matematik och teknik. Ett viktigt steg i detta är att på ett roligt och kreativt sätt öka ungas kunskap och intresse för ämnena i tidig ålder och samtidigt stärka deras förmåga att lösa problem. För att göra detta krävs fortsatt utveckling av pedagogiskt material och utformande av lärmiljöer som stimulerar intresset för ämnena, vilket också är en viktig utgångspunkt för Sveriges fortsatta utveckling som kunskapsnation.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Förbundsstyrelsen

Unga Forskare uppmärksammar den internationella matematikdagen (Pi-dagen)

Unga Forskare uppmärksammar den internationella matematikdagen (Pi-dagen)

Idag firar världen den internationella matematikdagen, närmare bestämt Pi-dagen! 

Pi-dagen firas den 14 mars (3/14) runt om i världen och är tillägnad den matematiska konstanten Pi (grekiska bokstaven ”π”), vars symbol används i matematiken för att beskriva förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter vilket är ett irrationellt tal med oändligt antal decimaler med början 3,14159…

Pi-dagen är ett årligt tillfälle för matematikentusiaster att recitera Pi:s oändliga decimaler, prata med sina vänner om matematik och att äta paj (pie). UNESCO utropade hösten 2019 14 mars till den Internationella matematikdagen. Temat för i år är ”Matematik för en bättre värld”. I Sverige arbetar Sveriges Matematiklärarförening och Nationalkommittén för matematik (en underavdelning till Kungl. Vetenskapsakademien) som nationell samordnare för att stötta lärare, skolor, kommuner och andra organisationer med idéer, aktiviteter och inspiration dagen till ära. De många aktiviteter som äger rum runt om i världen för att fira dagen är ett bevis på den entusiastiska mottagningen den fått.

En ökad global medvetenhet om matematiska vetenskaper är avgörande för att hantera utmaningar inom områden såsom artificiell intelligens, medicin, ekonomi, teknik, klimatförändringar, energi och hållbar utveckling och för att förbättra livskvaliteten i både utvecklade och utvecklingsländer. Den internationella matematikdagen syftar till att visa upp den grundläggande roll som matematiska vetenskaper spelar för att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål och för att kunna möta de utmaningar som väntar i framtiden. Dagen inbjuder oss att fira glädjen som finns i matematik såväl som vår förståelse av naturen som präglas av matematik och dess sätt att konkretisera vår omvärld.

Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom matematik. Vi har pratat med vår medlemsförening Alef Noll som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för matematik.

Hej Alef Noll! Vad är syftet med eran förening?

Alef Nolls syfte är att främja ungdomars intresse för matematik, skapa en social mötesplats för matematikintresserade och skapa en angenäm studiemiljö för matematikintresserade.

|

Matematiken är en vetenskap som har mycket stor användning inom nästintill alla andra vetenskaper. Fysiken, kemin och biologin, och i princip alla andra naturvetenskapliga ämnen använder matematik som ett språk för att beskriva och kommunicera världen.

Varför är matematik viktigt?

Matematiken är en vetenskap som har mycket stor användning inom nästintill alla andra vetenskaper. Fysiken, kemin och biologin, och i princip alla andra naturvetenskapliga ämnen använder matematik som ett språk för att beskriva och kommunicera världen. Matematiken är viktig för att utan den så fungerar i princip inga av våra modeller för att förstå universum eller vår moderna teknologi.

Vad brukar ni göra på Pi-dagen?

Vanligtvis brukar en del av oss informellt träffas för att baka och äta paj. Tyvärr är det inställt i år på grund av den rådande pandemin.

Vad är det bästa med talet Pi?

Det bästa med Pi är att det är mångsidigt och kan appliceras på många olika områden. Allt från att räkna ut omkrets på en cirkel till att manövrera Cassini-Huygens (rymdsonden Cassini och landaren Huygens skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan).

Vilka typer av aktiviteter genomför er förening?

Vid några tillfällen varje år samlas vi alla traditionsenligt för att spela spel och äta lite mat. Till exempel arrangerar vi årligen en mycket uppskattad julfest, där vi serverar egen uppfunna lussevåfflor. Dessutom tar vi ibland in föreläsare eller håller i mindre kurser, bland annat i programmering.

Hur har det senaste året påverkat er?

Tyvärr har vi behövt ställa in nästintill alla aktiviteter på grund av den rådande pandemin. Däremot har vi lyckats hålla humöret uppe med några online-event.

Varför ska man satsa mer på matematik?

Intresset för både teknologi och AI skapar ett allt större behov för matematikkunskaper. Dessutom kräver komplexa kurser i bland annat fysik och programmering att eleven har god förståelse för matematiken. Därför är det viktigt att elever får en bra och stabil grund inom matematikens konst.

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera fler att intressera sig för matematik?

Svårt att veta! Det går inte att tvinga någon att bli intresserad, men en bra och inspirerande lärare som faktiskt undervisar matematiken på ett intressant sätt, istället för att låta elev sitta och traggla med en mattebok, kan vara väsentligt. Sedan, genom att visa vilka otaliga möjligheter goda matematiska kunskaper kan ge, hoppas vi att fler intresserar sig för ämnet.

Hur tror ni framtiden inom matematik kommer att se ut?

Något specifikt om hur matematiken kommer utvecklas kan vi ju självklart inte säga, men om vi tillåts spekulera tror vi att bland annat datorer och AIs utveckling kommer ha stor påverkan på hur matematik förändras i framtiden.

Vi på Unga Forskare håller med om att matematikens mångsidighet behöver belysas mer. Även om Skolverket bekräftade en positiv PISA-trend över OECD-genomsnittet i matematik från 2018 års PISA-resultat, finns det fortfarande anledning att uppmärksamma de brister som finns i svensk matematikundervisning [1]. I en artikel från Lärarförbundets tidning Ämnesläraren uppmärksammar man problemet med ointresserade elever där matematiken tillsammans med naturvetenskapliga ämnen tappar koppling till verkligheten [2].  Matematik är en del av mänsklighetens kulturarv: det är lika viktigt för vår teknik som det är ett verktyg för utveckling. Dess appliceringsområden och otaliga användsområden gör matematiken till en grund för innovation och hållbar utveckling, vilket måste belysas mer i Sveriges matematikundervisning. Vi måste bli bättre på att belysa vikten av goda kunskaper i matematik samt kunna koppla undervisningen till de breda appliceringsområdena. Även i matematikens mest teoretiska aspekter berör den oss alla.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Styrelsen

Lansering av projektbidrag för medlemsföreningar

Lansering av projektbidrag för medlemsföreningar

Idag är det alla hjärtans dag, en dag där vi vill skänka lite extra kärlek till våra medlemsföreningar och visa uppskattning för de fina insatser som gjorts trots begränsade förutsättningar under året. Det senaste året har verkligen slagit hårt mot föreningsverksamheten i Sverige. Därför lanserar Unga Forskare ett projektbidrag som kan sökas av våra medlemsföreningar utöver det vanliga förenings- och medlemsbidrag som delas ut.

Unga Forskare tror på principen unga för unga och föreningars kraft i att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Tyvärr har det senaste året drabbat många föreningar hårt, event har ställts in eller tagit många resurser att omstrukturera för ett digitalt format, men många har också hittat nya möjligheter och lösningar.

För att ge våra medlemsföreningar extra möjligheter att nå ut till sina medlemmar och göra saker för och med sina medlemmar under pandemin har Förbundsstyrelsen beslutat om att under 2021 dela ut 200 000 kr extra till våra medlemsföreningar i form av projektbidrag. Utöver det vanliga förenings- och medlemsbidrag som vi delar ut. Detta går i linje med Strategi 2024 som beslutades på Riksstämman 2020 och fokustemat för 2021, att Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare. Vi har på grund av detta även valt att premiera föreningsöverskridande bidragsansökningar.

Ta chansen och sök extra ekonomisk bidrag till er förening! Har ni något kul event ni skulle vilja utföra, någon speciell utrustning till er verksamhet som behövs eller kanske vill göra er årliga träff extra bra? Då är detta ett ypperligt tillfälle att söka detta projektbidrag. 

Läs mer om projektbidraget och hur din förening kan ansöka på https://ungaforskare.se/projektbidrag/.

Glad alla hjärtans dag önskar vi från Förbundsstyrelsen! 

Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap

Idag firar världen den sjätte Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap som initierades av FN 2015. Vetenskap och jämställdhet är båda viktiga för att uppnå de internationellt överenskomna utvecklingsmålen i Agenda 2030. Under de senaste 15 åren har det globala samfundet gjort stora ansträngningar för att inspirera och engagera kvinnor och flickor i vetenskap. Ändå fortsätter kvinnor och flickor att uteslutas från att få delta fullt ut i vetenskapen.

Forskning och utveckling inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) möjliggör nya vetenskapliga upptäckter och vår förståelse för omvärlden. Statistik visar att mindre än 30 procent av världens forskare är kvinnor. [1] Det kan också understrykas att bara omkring 30 procent av alla kvinnliga studenter väljer STEM-relaterade områden inom högre utbildning enligt statistik från UNESCO. [2] Långvariga fördomar och könsstereotyper styr flickor och kvinnor bort från vetenskapsrelaterade områden. I Sverige är andelen flickor intresserade av STEM redan underrepresenterade på gymnasienivå och år 2018 utgjorde andelen flickor på programmen i naturvetenskap och teknik knappt 40 procent. [3]

Nobelpriset och priset i ekonomiska vetenskaper har tilldelats kvinnor 57 gånger mellan 1901 och 2020 av totalt 603 utdelade priser. Knappt en tiondel av alla Nobelpris har tilldelats kvinnor, fastän de banbrytande upptäckterna bakom många av priserna uppdagades av just kvinnor.

Även om de bakomliggande orsakerna till denna obalans är spridda så finns det fortfarande hopp om framtiden. Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom STEM. Vi har pratat med vår medlemsförening Girls in STEM som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för STEM-ämnena hos unga tjejer.

Hej Girls in STEM! Vad är syftet med eran förening och varför startade ni den?

Girls in STEM finns för att ingen tjej ska välja bort STEM på grund av fördomar, för lite information eller brist på inspiration. Vi vill att föreningen ska fungerar dels som ett nätverk för de som redan är nyfikna på STEM och dels som inspiration för de som inte upptäckt STEM ännu. (från visuell identitet)

|

I dagens samhälle använder alla sig av teknik, men alla är inte representerade bland de som producerar den här tekniken. För att vi ska uppnå ett hållbart och inkluderande framtida samhälle, speciellt med en så snabb teknikutveckling, behöver vi snabbt se till att alla känner sig välkomna till STEM.

Varför brinner ni särskilt för den här frågan?

Forskningen visar på att tjejer tappar intresset för teknik vid ung ålder, mycket på grund av stereotyper och fördomar om STEM-ämnen och hur en STEM-intresserad person är. I dagens samhälle använder alla sig av teknik, men alla är inte representerade bland de som producerar den här tekniken. För att vi ska uppnå ett hållbart och inkluderande framtida samhälle, speciellt med en så snabb teknikutveckling, behöver vi snabbt se till att alla känner sig välkomna till STEM.

Vilka typer av aktiviteter genomför ni inom eran förening?

Vi har varit verksamma som ideell förening i drygt 4 år och under årens lopp har vi fokuserat på många olika typer av aktiviteter allt för att få unga tjejer att få upp ögonen för STEM och koppla bra erfarenheter till dessa ämnen. Vi har haft workshops och experimentlabbar för ungdomar, men även föreläsningar och diskussioner om ojämställdhet och vad teknik egentligen innebär. Nu för tiden satsar vi även mycket på sociala medier och bedriver mycket aktiviteter online. På de servrar där vi håller till är hundratals tjejer med och diskuterar STEM, ger varandra råd och peppar!

Girls in STEMs workshop om “Vad behövs för att bygga upp en bas på Mars?” under Code Summer Camp 2019

Girls in STEMs workshop om “Vad behövs för att bygga upp en bas på Mars?” under Code Summer Camp 2019

Girls in STEMs robotikworkshop under Girls Tech’ Day 2019.

Med tanke på vad som händer i världen just nu, hur har det senaste året påverkat er?

Den rådande situationen i världen har självklart gjort vårt fysiska arbete, liksom för de flesta liknande organisationer, svårare. Men å andra sidan har detta år, då fysisk kontakt har åsidosatts, gjort att vi har vuxit mycket mer digitalt! Detta ser vi som en stor fördel då det även lett till att vi har nått ut ännu mer nationellt, eftersom tjejer över hela Sverige nu har kunnat delta i våra aktiviteter. Det, och att jobba mycket med våra sociala medier, är något vi kommer hålla fast i även när läget går tillbaka mot det normala. 

Hur tror ni det senaste året har påverkat tjejer inom STEM?

Vi tror att det senaste året har gjort att många unga har öppnat upp ögonen för att teknik är framtiden! Teknik har varit en vital del av allas vardag de senaste året, i form av olika forum för att kunna gå i skolan och hålla social kontakt. Självklart har det senaste året säkerligen gjort många unga omotiverade till mycket, men det är här vi vill finnas som ett stöd och peppa tjejer att inte ge upp! 

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera och stärka tjejer inom STEM?

Vi behöver lyfta relaterbara förebilder och visa att en person som gillar STEM kan vara vem som helst! 

Vi tror verkligen på att ge en tydligare bild av att STEM är för alla! Ett väldigt bra sätt att kommunicera detta på är att lyfta relaterbara förebilder. Fler unga tjejer måste få se andra tjejer hålla på med teknik så att de kan känna att “det där skulle jag också kunna göra”.

Vi tror och känner själva att det också är viktigt att prata mer öppet om de hinder som finns. Överprestation, utmattning och att inte känna sig bra nog är exempel på saker många unga tjejer kämpar med. Att kunna ta hjälp av varandra, ge tips och råd, få prata av sig och att bara inte behöva känna sig ensam i sina känslor och tankar är mycket värt! Det är just detta som är huvudsyftet med vår discordkanal där över 200 st tjejer och icke-binära är medlemmar.

Hur tror ni framtiden inom STEM kommer att se ut?

STEM är framtiden! Framtiden kommer (förhoppningsvis) handla mycket om att hitta hållbara och smarta lösningar som gynnar både klimatet och människan samt förenklar vår vardag; STEM är i princip alltid en del av sådana lösningar. Det kan handla om miljövänliga transporter, appar som underlättar plugget, tekniska lösningar som skyddar djurlivet och förbättrar läget i våra fattigaste länder eller naturvetenskaplig forskning som gör att vi kan utrota cancer. Man kan alltid utveckla och förbättra saker med STEM!

Några av Girls in STEMs styrelseledamöter i sin favoritmiljö – labbsalen!

Vi på Unga Forskare håller med om att kvinnors och flickors intresse för STEM behöver belysas mer. FN:s initiering av den Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap år 2015 är en viktig milstolpe i att uppmärksamma den ojämställdhet som länge funnits, och finns, inom STEM-området. Detta är således ett viktigt steg för vetenskapens framtida utveckling och jämställdhetsarbete.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Förbundsstyrelsen

 

 

[1] UNESCO Institute of Statistics
http://uis.unesco.org/en/topic/women-science

[2] Cracking the code: girls’ and women’s education in science, technology, engineering and mathematics (STEM) (2017)
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000253479

[3] SCB (2019)
https://www.scb.se/contentassets/0c78685c9da142eb921b46f0e2caf4d2/uf0549_2019a01_sm_a40br1903.pdf

Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Idag är det den internationella dagen för biologisk diversitet, som syftar till att öka medvetenheten om vikten av biodiversitet och problemen med förlust av biologisk mångfald. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar för detta, både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

Globalt är ungefär 25% av alla växt- och djurarter utrotningshotade, däremot varierar andelen av utrotningshotade arter mycket mellan grupper [1]. När vi tänker på utrotningshotade arter är det oftast stora däggdjur som noshörningar, isbjörnar eller pandor som dyker upp i tankarna. Ungefär 25% av däggdjuren klassas idag som utrotningshotade men tyvärr finns det grupper som är i betydligt mycket sämre skick. Hummer, sötvattenskrabbor, sötvattenskräftor och sötvattensräkor (27,5%), hajar, rockor och havsmusartade fiskar (30%), revbyggande koraller (33%), barrväxter (34%), havssköldpaddor, havsormar, kameleonter, krokodiler och alligatorer (35%), magnolior, björkar, kaktusar och sydbokväxter (36%), amfibier (41%) och kottepalmer (63%) är alla grupper med högre uppskattad andel utrotningshotade arter än däggdjuren. Däremot har risken för utrotning bara har bedömts på mindre än 5% av världens arter [2]. Därför krävs det stora insatser från forskare för att bevara den biologiska mångfalden.

Figur 1. Proportionerna av icke utdöda djur i IUCN:s rödlista över hotade arter. Version 2019-3. Uppdelade efter kategorierna Utdöd i vilt tillstånd (EW), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Kunskapsbrist (DD), Nära hotad (NT) och Livskraftig (LC). Grupperna är ordnade utifrån de röda strecken som indikerar den bästa uppskattningen för andelen befintliga arter som anses vara utrotningshotade (CR, EN eller VU). [2]

Både Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet. Genom Utställningen Unga Forskare, forsknings-SM, uppmuntrar Unga Forskare varje år hundratals ungdomar att ta sina gymnasiearbeten ett steg längre, och ger dem en chans att visa upp sin forskning. Arbeten inom biologi har sedan många år tillbaka varit den största kategorin i Utställningen. Av de nio olika kategorierna var 40% av projekten som deltog 2019 biologiprojekt.

Genom att dela ut två stipendier kopplade till biologi och biologisk mångfald i finalen av Utställningen uppmuntrar Unga Forskare ytterligare till arbete och forskning inom detta område. Samtidigt som vi hjälper till att lyfta det fantastiska arbete som unga forskare redan gör på området. Nedan kan du läsa mer om stipendierna och vinnarna av dem.

Figur 2. IWRW 2019, fotograf: Jonas Landolt (http://inatura.ch)

Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald

Naturhistoriska riksmuseets stipendium utdelas till det bästa projektet inom biologisk mångfald.

Stipendiet består av en veckas vistelse vid lämplig forskningsavdelning vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, där förutom ämnesfördjupning möjlighet ges till vidareutveckling av det utvalda projektet i samverkan med forskare verksamma inom det aktuella området, samt med museets kommunikatörer. I stipendiet ingår resa till och från Stockholm samt logi.

Vinnare 2020:

En kartläggning av insektssläktet Mymar – Insekter du förmodligen inte visste fanns, Elin Tinnert, Ehrensvärdska gymnasiet, Karlskrona.

Du kan läsa sammanfattningen av Elins projekt och alla andra finalister från Utställningen 2020 här

International Wildlife Research Week

IWRW (International Wildlife Research Week) samlar ungdomar från hela Europa för en veckas vetenskapliga fältstudier av fascinerande växt- och djurarter i de schweiziska alperna. Deltagarna får också träna sig i att skriva och presentera en vetenskaplig rapport.

Utställningen skickar varje år Sveriges två representanter till programmet. På grund av coronaviruset skickar vi dock inte några stipendiater till IWRW 2020.

Vinnare 2019:

Utsläpp i marin miljö – evolutionära och toxiska effekter av motorolja i havet, Wilma Ekman, Lugnetgymnasium, Falun.

Kalkningseffekter på fiskbestånd i Särnamannasjöarna, Emil Uhlin, Lugnetgymnasium, Falun.

Du kan läsa sammanfattningarna av Wilmas och Emils projekt och alla andra finalister från Utställningen 2019 här

Bevarande av biologisk diversitet är ett stort och viktigt internationellt forskningsområde. Vi uppmärksammar det särskilt idag men arbetet pågår året runt. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar biologisk diversitet. Både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

 

 

[1] https://www.unenvironment.org/events/un-day/international-day-biological-diversity-2020

[2] https://www.iucnredlist.org/resources/summary-statistics

Styrelsehelg, digitalt såklart!

Styrelsehelg, digitalt såklart!

I helgen hade förbundsstyrelsen sin andra styrelsehelg. Under helgen hölls utbildnings- och teambuildingpass, diskussioner och styrelsemöte. Helt digitalt såklart!

 

Styrdokument och medlemsmodellen

Under lördagen diskuterades styrdokument i ett pass som hölls av förbundsordförande Max Vinger. Passet handlade om strukturering av styrdokumenten men också om att identifiera eventuella begränsningar i de styrdokument som existerar med hjälp av olika case. Passet väver in i ett arbete med att strukturera och uppdatera gamla styrdokument som styrelsen arbetar med.

Vice förbundsordförande Jonathan Jilg höll också ett pass som i sin tur handlade om boken medlemsmodellen. Vilket även är en bok vi erbjuder alla medlemsföreningar i Unga Forskare. Under passet diskuterade styrelsen tre kapitel i boken, reflektera, introducera och aktivera, som relaterar till årets fokustema som styrelsen arbetar med.

Fokustema 2020

Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare

Årets andra styrelsemöte

På söndagen hölls årets andra styrelsemöte där en rad olika frågor behandlades och beslutades om. Unga Forskares förbundsstyrelse består av sju ledamöter och jobbar på en strategisk nivå. Det innebär att styrelsen främst arbetar med långsiktiga och strukturella frågor kring förbundets riktning och åsikter. Så det var naturligtvis också strategiska frågor som styrelsemötet framför allt handlade om. 

Närvarande på mötet var samtliga ledamöter, generalsekreteraren och även Unga Forskares ideella verksamhetsrevisor. Förbundsstyrelsen höll även ett styrelsemöte för stiftelsen Gundel Cornelias Stipendiefond för unga forskare som förbundsstyrelsen förvaltar. Nedan finns en sammanfattning av punkter som behandlades och beslut som togs.

Rapporter

Generalsekreteraren rapporterade i vanlig ordning om Unga Forskares verksamhet och ekonomi. Föreningsansvarig rapporterade om föreningsfrågor och PR-ansvarig rapporterade om PR-frågor. Bland annat lyftes det jobb som genomförts för att ställa om våra verksamheter till den rådande situationen med Coronaviruset, arbetet med årets fokustema och förbundsstyrelsens ökade kommunikation via hemsidan och sociala medier. 

Revidering av verksamhetsplanen för 2020

Utifrån den rådande situationen med Coronaviruset lyftes verksamhetsplanen för granskning.

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • revidera några punkter i verksamhetsplanen för att möta den rådande situationen med Coronaviruset.
Årsbokslut

Alla företag och organisationer som har affärshändelser är skyldiga att varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut. För Unga Forskare upprättas ett årsbokslut som signeras av förbundsstyrelsens samtliga medlemmar och sedan presenteras för medlemmarna under Riksstämman. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • godkänna årsbokslutet
Tillägg i delegationsordningen

Delegationsordningen är en lista över de olika beslutsärenden där förbundsstyrelsen beslutat att delegera sin beslutanderätt till en annan grupp eller person. Det saknades dock en paragraf gällande beslut om inställande av verksamheter. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • lägga till en ny paragraf i delegationsordningen gällande inställande av verksamhet 
Revidering av förbundsstyrelsens arbetsordning

Enligt förbundsstyrelsens arbetsordning ska en projektplan fastställas senast vid styrelsens andra ordinarie sammanträde. Detta är en paragraf som levt kvar från tidigare styrelser och inte passar med hur styrelsen idag organiserar sig genom mindre projekt. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  • stryka paragrafen om projektplan i förbundsstyrelsens arbetsordning
eSignering

Styrelsen har tidigare skrivit under alla dokument för hand. Under denna tid så har det blivit extra tydligt att det ibland är smidigare att kunna skriva under digitalt. 

Förbundsstyrelsen beslutade att:

  •  framöver ha möjlighet att signera dokument digitalt
Internationella dagen för sjuksköterskor – ni behövs överallt, även inom forskning!

Internationella dagen för sjuksköterskor – ni behövs överallt, även inom forskning!

Idag är det den internationella dagen för att uppmärksamma sjuksköterskor. I den rådande pandemin kan det kännas som att varje dag är sjuksköterskornas dag, men denna dag har en speciell historia – den 12:e maj är nämligen Florence Nightingales födelsedag. Nightingales var en sjuksköterska som under 1800-talet stod på sig inom den väldigt mansdominerade vården för att förändra och förbättra. En av de många saker hon gjorde var att lyckas sänka mortaliteten hos soldater enormt genom att omorganisera och inför nya hygienrutiner i fält-sjukvården. Att vara sjuksköterska är att se till att patienter får rätt och så bra omvårdnad som möjligt. De flesta sjuksköterskor jobbar med den direkta praktiska patientomvårdnaden men för att den ska bli så bra som möjligt måste de arbeta på flera nivåer. Sjuksköterskor behövs i högspecialiserad vård, inom administration, inom organisation och i forskningsvärlden. 

Pandemin har skapat en stor press på sjukvården och det har krävt omorganisering, omprioritering och innovation från ledning såväl som vårdpersonal – vilket skett på ett imponerande sätt. En vård utan sjuksköterskor är inte en fungerande sjukvård och den hyllning vi ger dem idag bör vi alltid komma ihåg, då de inte slutar utföra sitt essentiella arbete efter pandemin. Tider som denna får en att inse hur mycket vi behöver innovativa personer, likt Nightingales, som kan lyfta problem och komma på lösningar som bidrar till en bättre vård. Sjuksköterskor har ett unikt perspektiv där deras erfarenheter och upplevelser är av stor betydelse inom forskning för att öka vår kunskap om medicin och vård genom att komplementera de perspektiv som exempelvis läkare eller biomedicinska analytiker har i sitt arbete.

Sjuksköterska förbereder patient för intensivvård [1].

Vi har talat med Gunilla Björling som har tagit sina kunskaper och erfarenheter från kliniken in i labbet och som beskriver hur det är att forska som sjuksköterska.

Vad jobbar du med idag? ”Jag är numera professor i omvårdnad och docent i teknisk vårdvetenskap och arbetar också med sjuksköterskeutbildning vid Röda Korsets Högskola.”

Varför började du med forskning?Teamarbete är viktigt inom all vård. Därför behövs också sjuksköterskor som forskar för att utveckla vården. Jag blev själv intresserad av forskning redan under utbildningen till sjuksköterska och har arbetat parallellt som både sjuksköterska och forskare. Min forskning fokuserar på medicinsk teknik och omvårdnad, och i vår grupp undersöker vi hur människor påverkas av medicintekniska produkter som används i kroppen för olika typer av medicinska behandlingar.” 

Vad är det bästa med att forska? “Det bästa med att forska är att ständigt få lära sig nya saker och att utvecklas, dels personligen och dels tillsammans med andra i forskningsteamet. Att se när resultatet av forskningen kommer människor till nytta är svårslaget.” 

Är det svårt att börja med forskning? “Det är egentligen inte svårt att få vara med och bidra i ett forskningsprojekt. Om du har en idé eller är intresserad av att forska så tag kontakt med en kollega eller lärare som forskar och berätta att du är intresserad av forskning. Fråga om du kan bidra med något. Ett annat sätt är att göra sitt examensarbete eller uppsats inom ramen för ett forskningsprojekt.” 

Har du något tips till de som är intresserade av att börja forska? “Mitt tips när man forskar är att vara påläst inom  området, vara tålmodig och arbetsam. Ett bra forskningsprojekt består av 90% planering och 10% ”action”.”

Vi i Unga Forskare hyllar alla sjuksköterskor, och även om vi gör det extra mycket idag hoppas vi att alla fortsätter göra det imorgon, nästa månad, under coronas efterarbete och även när läget är stabilt. Vi är i stort behov av sjuksköterskors erfarenheter och ideer för att nå en hållbar och säker vård. Att forska är ett utmärkt sätt finna lösningar till problem som man stött på och som Gunilla sa “Att se när resultatet av forskningen kommer människor till nytta är svårslaget”. 

 

[1] Health.mil, “DoD to honor nurses during National Nurses Week 2020” 06-05-2020 Taken from [internet]: https://health.mil/News/Articles/2020/05/06/DoD-to-honor-nurses-during-National-Nurses-Week-2020

Earth day – hur mår jorden i krisen?

Earth day – hur mår jorden i krisen?

Stanna hemma! Skolorna är stängda! Flatten the curve! Våra nyhetsflöden, konversationer och sociala medier är belägrade och många känner sig säkert överrumplade av pandemins oroligheter – vi finner ingen tid att tänka på något annat. I dessa tider av stillasittande, webbkamera-fika och onlineföreläsningar kan det vara nyttigt att komma ihåg att jorden fortfarande snurrar och att det ‘normala livet’ fortskrider. Det kan även vara nyttigt att få en glimt av hopp och framtidstro i denna dystra tid – något vi i Unga Forskare vill uppmuntra! 

Idag är det Earth Day – en dag där vi ska belysa alla ansträngningar till att skydda och förbättra miljön. Denna jord är den enda vi har och varje år utmärker sig gymnasieelever i den nationella forskningstävlingen för unga, Utställningen Unga Forskare, genom att med sina projekt bidra med insikter och åtgärder som värnar om den. I år var inget undantag då bland annat projekt som handlade om vågbrytare, koldioxidens påverkan på växters näringshalt och extremtemperaturers påverkan på alger, angrep problem som var kopplade till miljön och jordens hälsa. Det råder inget tvivel om att vägen till en hållbar framtid kräver ambition, kunskap och ett vetenskapligt angreppssätt. Unga visar stor omtanke för miljön och är dessutom väl rustade för att undersöka och uppfinna möjliga sätt att förbättra den!

I pandemins tider tänker vi mycket på den mänskliga hälsan men idag vill vi belysa hur jorden mår som ett resultat av coronapandemin. Samhällets avstannande har lett till en minskad användning av transportmedel och  en minskad varuproduktion, något som, förutsägbart nog, haft en god effekt på miljön. Runtom i världen ser vi minskade halter av kvävemonoxidutsläpp – en giftig gas som bildas då syre och kväve utsätts för högt tryck och temperatur [1]. Detta är förhållanden som bland annat förekommer i bilmotorer och vi brukar därför se höga koncentrationer av gasen i storstäder. Dessutom minskade halten av koldioxidutsläpp i atmosfären – speciellt i Kina där det minskade med 25% i mitten av februari jämfört med några veckor tidigare [2].

En jämförelse mellan kvävemonoxidutsläpp över Europa under mars-april 2019 och mars-april 2020.
(Image: © Copernicus Sentinel data (2019-20), processed by KNMI/ESA) [3]

Jorden reparerar sig när mänsklighetens utsläpp minskar, en hoppingivande insikt som borde stärka vår ambition att minimera vår miljöpåverkan. Däremot har coronaviruset abrupt stannat av  mycket av den forskning och produktion som syftar till att  främja miljön [4]. Däribland produktionen av solceller som huvudsakligen sker i Kina, samt implementeringen av infrastruktur vars tanke är att  skapa förnybara energikällor. Dessutom tenderar samhällen tyvärr att förbruka mer koldioxid efter en kris eftersom länder då lägger stora satsningar på infrastruktur som kräver mycket betong, något som tydliggjordes efter finanskrisen 2008 då växthusgasemissionen ökade markant [5]. Lyckligtvis har pandemin gett många nyttiga insikter kring hur vi förhåller oss till transport och konsumtion, vilket  vi förhoppningsvis kommer komma ihåg när den är över.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att coronapandemin troligtvis kommer att  ha både positiva och negativa effekter på vår miljö och att nettoeffekten beror på hur vi hanterar perioden efter pandemin. Risken är stor att vi återigen ökar våra utsläpp till ursprungsläget – och kanske även lite till. Låt oss försöka se till att  denna risk inte blir verklighet och tillsammans bidra till att främja utveckling, forskning och spridandet av kunskap för att förebygga miljöförstöring. Vi i Unga Forskare ser konstant ambitiösa studenter som onekligen kommer att spela en stor roll på vägen till en hållbar framtid och vi blir ofta påminda om hur ljus framtiden är. Om du också vill känna hopp och glädje i de rådande omständigheterna kan du läsa om Utställningen och årets finalprojekt i finalkatalogen!

[1] United Space in Europe, “Coronavirus nitrogen dioxide emissions drop over Italy” http://www.esa.int/ESA_Multimedia/Videos/2020/03/Coronavirus_nitrogen_dioxide_emissions_drop_over_Italy

[2] CarbonBrief “Analysis: Coronavirus temporarily reduced China’s CO2 emissions by a quarter“ https://www.carbonbrief.org/analysis-coronavirus-has-temporarily-reduced-chinas-co2-emissions-by-a-quarter

[3] United Space in Europe https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Directorates/Observing_the_Earth/(result_type)/images

[4] Bloomberg, “Coronavirus is starting to slow the solar energy revolution” https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-02-27/coronavirus-is-starting-to-slow-the-solar-energy-revolution

[5] National Geographic, “Coronavirus casuing carbon emission to fall but not for long” https://www.nationalgeographic.com/science/2020/04/coronavirus-causing-carbon-emissions-to-fall-but-not-for-long/

Krisens dolda hjältar

Krisens dolda hjältar

Det ökända coronaviruset har resulterat i att flera nödvändiga åtgärder tagits landet över. Stefan Löfven håller tal för nationen, karantänsatta arbetare jobbar hemifrån, den äldre befolkningen sitter isolerade och sjukvårdspersonal jobbar övertid – situationen påverkar oss alla. Inte minst påverkas elever, som efter regeringens uttalande angående övergången till distansundervisning för gymnasie och högskolor den 17:e mars sitter hemma. I en stund som denna är det viktigt att samhället belyser och lyfter de medborgare som behöver dra extra hårt i sitt halmstrå för att stacken ska bli till. Vi i Unga Forskare vill alltid belysa lärarens viktiga roll i samhället, men speciellt under en tid som denna. Lärare till elever i alla åldrar tvingas vara kreativa och snabbt lära sig nya system. De jobbar övertid för att prioritera ungdomars utbildning, vilket de gör rätt i! Utbildning är något av det viktigaste vi har, en grundpelare till det moderna samhället, och det är lärare som trots situationer som denna kämpar för att utbilda nästa generation. 

Skolverket har meddelat att nationella proven ställs in på skolor landet över. En tämligen väntad nyhet som är ett resultat av den pressade och osäkra situationen som skolor befinner sig i. När ska eleverna få komma tillbaka? Hur ska lärarna undervisa? Hur ska eleverna betygsättas? Att förbereda proven hade lett till ytterligare arbetsbelastning för skolor, vilket är orimligt i en situation som denna. Unga Forskare anser att Skolverket gjorde den nödvändiga bedömningen att fördelen med proven som betygsunderlag inte väger upp nackdelen i arbetsbörda. Däremot leder detta till att lärare nu måste sätta betyg utan proven, vilket sätter press på deras egen prestation. Många lärare jobbar långt över deras avsatta schema och kämpar för att få fram en ny kursplan och tillhandahålla med distansundervisning. Lyckligtvis har många identifierat lärarnas kamp och är villiga att hjälpa till, vilket har startat många initiativ där unga hjälper unga, och där universitetselever stödjer lärarna genom att erbjuda digital läxhjälp. Vi i Unga Forskare står självklart bakom, hyllar och stödjer sådana initiativ – ett gyllene exemplar av hur unga kan främja utbildningsverksamheten och spridandet av kunskap. 

Med vårt undervisningsmaterial vill vi dessutom stötta skolor och lärare i dessa tider. Mellanstadie- och högstadieskolor som vill jobba med IT-säkerhetsfrågor i klassrummet kan ta del av digitala lektioner om personlig integritet, lösendord och cybersäkerhet i samhället (www.290cybersecurity.se/onlinelektioner). Vi ser vikten av detta initiativ idag, när allt fler använder internetbaserade mötesplatser. När elever studerar hemifrån är det lätt att studiemotivationen brister. Gymnasieskolor som vill inspirera elever inom vetenskap och forskning eller som förbereder gymnasiearbetet hittar lektionermaterial som passa för distansundervisning här: www.ungaforskare.se/for-larare/gymnasiet/

Lärarna kämpar både mot tid och teknologi, och vi vill därför uppmana elever att vara förstående för den situation era lärare befinner sig i och visa uppskattning för den insats de gör. Vi uppmanar lärare till att utnyttja de ungdomar och volontärer som är villiga att hjälpa till genom att hänvisa deras elever till initiativ såsom: Do the Math, Pluggakuten, Gratis kemi- och biologihjälp online med flera. Dessutom vill vi säga ett stort tack till lärare landet över, som trots motgångar är kreativa, nytänkande och inspirerande! Nu mer än någonsin är det viktigt att källkritik och kunskap ligger i grunden till vårt beteende och våra yttrande – något lärare bidrar till mer än någon annan. Lärare är sannerligen några av krisens dolda hjältar.

Unga Forskares styrelse

Nytt år, ny styrelse

Nytt år, ny styrelse

Övre raden: Max Robertsson, Max Vinger, Jonathan Jilg, Erik Hartman
Nedre raden: Linnea Suomenniemi, Astha Kaul, Julia Reinius

Det har nu gått mer två månader på 2020 och lika länge sen den nya styrelsen (FS2020) klev på sitt uppdrag. I mitten av januari hade den nya styrelsen sin första möteshelg och sitt konstituerande styrelsemöte, och i slutet av februari hade styrelsen sin andra möteshelg. Därför tänkte vi introducera den nya styrelsen och vad vi hunnit med hittills.

 

Coronaviruset (COVID-19) 

Precis som för alla andra står just nu situationen med coronaviruset högst upp på styrelsens agenda. Vi prioriterar våra medlemmars, ideellas, personals och deltagares säkerhet högst. Information om Unga Forskares hantering och de senaste uppdateringarna går att läsa på vår hemsida.

 

Första möteshelgen och konstituerande styrelsemöte 

I januari hade styrelsen sin första möteshelg och konstituerande styrelsemöte. Fokus under helgen låg på att lära känna varandra och Unga Forskare som organisation genom presentationer, teambuilding och överlämning från den avgående styrelsen. Dessutom ägnades större delen av lördagseftermiddagen till att diskutera vad styrelsen ska jobba med under året. Det kom upp många olika idéer för både hur vi i styrelsen och vi tillsammans i förbundet ska fortsätta utvecklas. Många gick såklart i linje med årets fokustema.

Fokustema 2020

Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare

En ny idé som vi redan genomfört är att styrelsen i år har fått mentorer bland våra alumner, och på lördagskvällen hade vi en gemensam middag tillsammans som blev väldigt lyckad. Vi har massor med kloka och inspirerande alumner och det är väldigt roligt att vi fått till ett mentorsskap.

 

På söndagen låg fokus på styrelsens konstituerande styrelsemöte. Här kommer en sammanfattning av vad som behandlades och beslutades.

Konstituering av förbundsstyrelsen 2020/21

Styrelsen beslutade att välja

  • Linnea Suomenniemi till Ekonomiansvarig.
  • Julia Reinius till Föreningsansvarig.
  • Erik Hartman till PR-ansvarig.
  • Max Robertsson till Riksstämmoansvarig.
 
Riksstämman 2020 

Riksstämman är Unga Forskares årsmöte. Det beslutades att hålla Riksstämman 2020 6 till 8 november i Örebro.

 

Utrikesdepartementets ungdomssamråd inför FN:s havskonferens

Unga Forskare fick inbjudan att delta vid Utrikesdepartementets ungdomssamråd inför FN:s havskonferens den 16 januari 2020 och Max Vinger deltog. Samrådets syfte var att samla åsikter från olika ungdomsorganisationer inför Sveriges ståndpunkt i globala målen som rör vattenfrågor. 

 
Antagande av arbetsordning och delegationsordning

Arbetsordningens syfte är att reglera styrelsens arbete. Delegationsordningen är en lista över de olika beslutsärenden där förbundsstyrelsen beslutat att delegera sin beslutanderätt till en annan grupp eller person. Syftet med delegationsordning är att avlasta förbundsstyrelsen vissa rutinmässiga beslut genom att överlåta dessa beslut till någon annan. Ansvaret för besluten följer dock inte med beslutanderätten vid delegeringen, utan detta ligger kvar hos förbundsstyrelsen.

 
Beslutande om attest- och firmateckningsrätter 

Attesträtt innebär att en person får godkänna betalningar som görs av förbundet och regleras i Attestordningen. Med firmateckningsrätt avses en person som har rätt att skriva under avtal i förbundets namn.

 

Antagande av preliminär sammanträdesplan för förbundsstyrelsen

Den preliminära sammanträdesplanen anger preliminära datum för resterande styrelsemöten samt vilka frågor som ska behandlas. Se nedan

 

Styrelsehelg #1

25-26 januari 2020 (styrelsemöte 26 januari)

  • Antagande av arbetsordning
  • Antagande av delegationsordning
  • Konstituering av styrelsen
  • Besluta om firmateckningsrätter
  • Antagande av attestordning
  • Antagande av preliminär sammanträdesplan
  • Beslut om datum och ort för Riksstämman 2020

Arbetshelg #1

29 februari – 1 mars 2020

  • Strategi 2021–2024
  • Fokustema
  • Överlappande mandatperioder

Styrelsehelg #2

9–10 maj 2020 (Styrelsemöte 10 maj)

  • Antagande av projektplan
  • Första version av Strategi 2021–2024

Arbetshelg #2

5–6 september 2020

  • Slutversion av Strategi 2021–2024
  • Redovisning av överlappande mandatperioder till RS
  • Propositioner

Styrelsehelg #3

3–4 oktober 2020 (Styrelsemöte 4 oktober)

  • Antagande av handlingar till Riksstämman
  • Antagande av propositioner
  • Motionssvar till Riksstämman

Styrelsehelg #4

28–29 november 2020 (Styrelsemöte 29 november)

  • Antagande av verksamhetsplan för 2021
  • Antagande av budget för 2021
  • Antagande av budget för FS2021
  • Beslut om utdelning ur Gundel Cornelias Stipendiefond för Unga Forskare

Arbetshelgen

I slutet av februari träffades styrelsen för andra gången. Den här gången hölls inget styrelsemöte utan fokus låg på att arbeta tillsammans.

Under helgen hölls pass om utredningsarbete och våra styrdokument. Medan diskussionerna till stor del handlade om de uppdrag som Riksstämman och stadgarna ålagt styrelsen. Större delen av lördagseftermiddagen diskuterades strategin. Vi tittade närmare på alla strategins delar för att hitta potentiella förbättringspunkter.

Det diskuterades även om överlappande mandatperioder och hur vi ska skapa ännu fler mötesplatser för kommunikation inom organisationen.

 

Avhopp i styrelsen

I januari valde Eleonora Svanberg att avgå från sitt uppdrag som ledamot i styrelsen. Vi önskar henne ett stort lycka till i framtida engagemang!