Våra CASTIC-stipendiater har nu hunnit landa hemma i Sverige, men resan följer ännu med! Nedan
kan ni läsa deras berättelser och se bilder från från de sista dagarna utav CASTIC 2017, samt den
efterföljande studievistelsen i Peking! // Neda Farhand, reseledare CASTIC.
Sofia Wadell:
Även den sista dagen under CASTIC-veckan var väldigt intensiv och full av aktiviteter. På morgonen fick vi möjlighet att tillsammans med de övriga internationella deltagarna åka och besöka den berömda byggnaden där G20-mötet hållits 2016. Vi fick en guidad tur i området och arkitekturen var verkligen hur fin som helt. Vi blev minst sagt förvånade men väldigt imponerade när guiden berättade att allt byggts på mindre än 2 år. Vi besökte även en utställning om kinesiska flygplan och rymdskepp genom historien som nyligen öppnat i samma komplex. De hade använt VR i en stor del av museet så även om informationstexterna främst var på kinesiska var det en givande upplevelse. Under eftermiddagen åkte vi tillbaka till utställningen och våra montrar.
Idag var tävlingen dels öppen för skolklasser men det var också VIP-dag, vilket innebar att diverse viktiga personer inom Kinas forskningsvärld samt vicepresidenten från regeringen skulle komma på besök. Det var lite svårt att berätta om våra arbeten för skolbarnen då de flesta var yngre och inte kunde så bra engelska. När de besökte utställningen blev det därför mer fotografering än projektpresentationer, men det var väldigt kul det också.
Säkerhetspådraget och uppmärksamheten som vicepresidenten fick när han anlände var enorm. Det blev verkligen påtagligt att regeringsmedarbetarna har oerhört hög status här i Kina. Folk flockades runt honom i hopp om att få en bild och det var helt omöjligt att ta sig fram i den gången av utställningen han befann sig i. Vi internationella deltagare stod kvar i våra montrar och när vicepresidenten gick igenom gången jag stod i stannade han vid mitt
projekt. Jag fick då möjlighet att dels prata lite med honom och även presentera mitt projekt. Han kunde inte engelska men använde sig av tolk så det var inga problem och han verkade faktiskt genuint intresserad. Han sa även att han gillade Stockholm väldigt mycket som stad vilket var kul att höra som den sanna stockholmare jag nog ändå är.
På kvällen var det dags för prisceremonin och vi fick platser längst fram vid scenen. Allt var väldigt bra ordnat och det var stort TV-pådrag, mycket kanske på grund av att vicepresidenten även nu skulle delta och även hålla ett tal. Vi internationella deltagare fick motta pris först då vi tävlade i en annan kategori än de kinesiska tävlande. Lina och jag lyckades få andra respektive tredje pris – något som vi båda var mer än nöjda med och vi fick gå upp på scen för att ta emot medaljer. Senare på kvällen var det dags att säga hejdå till alla tävlande från de andra länderna då vi alla skulle åka iväg till flygplatsen vid olika tider under morgondagen. Det var såklart tråkigt att behöva skiljas åt men vi var alla otroligt glada över att ha lärt känna varandra och det är flera som jag hoppas och tror kunna hålla kontakten med ett bra tag framöver.
Lina Fransén:
När tävlingen i Hangzhou var slut flög vi till Peking. Första dagen i Peking tog vi det lite lugnt efter många dagar med fullspäckat schema. Vi gick längs shoppinggatan Wangfujing Dajie, och jag köpte lite kinesiskt te att ta med hem. Teet i Kina är verkligen gott. Dag två i Peking åkte vi till den kinesiska muren. Vi blev körda till en by ungefär två timmar från hotellet, och började därifrån gå genom skogen upp mot muren tillsammans med vår guide. Den del av muren som vi kom till först var en “vild” del, som till skillnad från de flesta turistdelar inte har återställts eller reparerats. På den delen av muren var det inte alls många turister (men desto fler mygg och växter). Utsikten över bergen var fantastisk, och det var svårt att föreställa sig att den mur mur vi gick på är ungefär fyra gånger så lång som Sverige.
Efter att ha gått i ett par timmar nådde vi en reparerad del av muren, där det var betydligt fler turister. Denna del av muren stämde bättre överens med den bild som jag hade före resan. Ner från muren tog vi linbanan, eftersom vi alla var mer eller mindre trötta efter att ha hikeat i flera timmar i hettan. På väg hem till hotellet tog vår guide med oss till en lokal restaurang, och beställde flera olika rätter som vi alla delade på. Det var den i särklass godaste maten som jag åt under resan. Hungern kryddade förmodligen maten lite extra.
I Peking hann vi även med att åka på en guidad busstur till Sommarpalatset, Himmelens Tempel och Förbjudna Staden. Vi fick veta att sjön vid Sommarpalatsen är konstgjord, och tillverkad för att efterlikna Xihu (Västra sjön), som vi såg i Hangzhou! När vi var i Förbjudna Staden pratade jag med en brittisk turist (som även råkade vara kemist!) som var på samma guidade tur som vi. Han berättade för mig hur den förbjudna staden är byggd för att tåla jordbävningar. Förbjudna staden har även ett väldigt effektivt dränagesystem, som gör att den klarar sig bra vid översvämningar. Arkitekturen är verkligen imponerande, inte minst med tanke på att Förbjudna Staden är 600 år gammal! På kvällen innan vi åkte hem tittade vi på The Legend of Kung Fu. Jag tyckte verkligen om hur
historieberättande kombinerades med imponerande Kung Fu-uppträdanden. Det var en bra avslutning på en fantastisk och stundvis nästan surrealistisk resa.”
Vi tackar Sofia och Lina för årets rapporter från CASTIC, och hoppas att ni ser fram emot nästa år!