Vad ska rikstämman säga att förbundet ska göra 2014?

Här kommer nästa blogginlägg om propositioner. Gustav Johansson skriver om verksamhetsplanen.


Butterfly effect är en ganska roligt film eller hur? Varje beslut vi tar eller handling vi gör påverkar en serie av händelser som tillslut kan ge stora konsekvenser. Det är knepigt att veta vilka beslut man skall ta i alla lägen och gör man det på fel nivå eller fel tidpunkt finns ofta risken att man påverkar sådant som man inte alls vill påverka (Butterfly effect).


Det finns en fråga som jag vet att alla i hela förbundet vill påverka och det är vilken typ av servetter man använder under den middag som är på lördagen under Utställningen Unga Forskare. Det har varit ett hett ämne under lång tid och det är kanske dags att rikstämman skriver in i verksamhetsplanen att man skall ha gröna högkvalitativa servetter under denna middag?


Jag tror ni har förstått att jag är ironisk, men hur skall man då göra om man som medlem vill påverka? Vad borde man påverka? Förbundsstyrelsen har i år gjort ett stort arbete med att låta projektledare och kansli ta större ansvar för sin verksamhet. Att beslut och initiativ kommer nedifrån och upp är viktigt för att det skall vara roligt att engagera sig i ett unga forskare!


Men vi vill också att Rikstämman skall få ta de viktigaste besluten och en av de viktigaste besluten vi tar varje år är vilken typ av verksamhet vi skall göra för att uppnå vårt syfte. Ni som kommer ihåg tidigare verksamhetsplan kommer märka en stor skillnad, året förslag på verksamhetsplan täcker in hela hela förbundets verksamhet och svarar på frågan vilken typ av verksamhet skall vi ha i förbundet? Det lämnar utrymme för organisationen att under året forma verksamhet som täcker in detta behov och ett lämnar handlingsutrymme till förbundets entreprenörer ute i verksamheterna att driva sina projekt.

Vi ser fram emot att ha en ständigt aktuell diskussion i Unga Forskare kring vilken typ av verksamhet vi skall ha i förbundet. Vi hoppas att ni själva vågar driva frågan om att lägga till eller tar bort saker i verksamhetsplanen och att slutligen rikstämmans samlade åsikt samlas på ett papper som ligger till grund för ett nytt år av verksamhet som syftar till att ge unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik.

Om propositionen om tvåårsmandatperioder

Nu är det snart dags för Riksstämman och i förra veckan kom alla handlingarna ut. Det ligger ett förslag på proposition om tvåårsmandatperioder. Det betyder helt enkelt att vi vill att Unga Forskares styrelse ska sitta i två år. Det kommer att börja gälla från år 2015, så styrelsen kommer alltså att väljas på Riksstämmans 2014 och valberedningen som tar fram denna styrelse väjs i år. Det ska också vara så att en styrelse väljs på två år och sedan väljs en ny styrelse på två år.


Så varför denna förändring? Jo, det handlar om framför allt om att det passar in att arbeta under två år om man arbetar strategiskt. Det är lättare att få till ett långsiktigt arbete i organisationen om inte det hela tiden byts ut personer i styrelsen. De tankar och idéer som byggs upp stannar kvar längre och även den erfarenhet man får av uppdraget stannar också kvar längre. Styrelsens arbete handlar mycket om att förstå Unga Forskare som helhet och utifrån det försöka hitta en riktning och långsiktigt följa upp den. Detta är ofta något som tar mer än ett år att göra och därför är det lämpligt att styrelsens mandat ligger på två år. Man hinner som styrelse knappt komma igång med sitt arbete innan det är dags att börja lämna över. Flera av de som satt i styrelsen både denna och den förra mandatperioden (som var nästan två år eftersom att Riksstämman flyttades) som upplevde en stor skillnad i hur mycket man hann diskutera och ändra.


Så klart finns det också många risker med förändringen. Framför allt finns det två risker som styrelsen såg när man tog fram beslutsunderlaget. Den första är att eftersom att Unga Forskare är en ungdomsorganisation och unga idag kan ha svårt att lova bort något på två år. Man vet ibland inte vad man kommer att göra, hur man kommer att bo och vad som kommer att hända två år framöver. Då kan det kännas svårt att lova något på två år. Styrelsen har vägt det här fram och tillbaka och tror ändå att det går att lösa så att det ska kunna kännas som att det ska gå att lova. Idag arbetar styrelsen med att hitta en jämnare arbetsbelastning. Uppdraget ska inte behöva ta mer än ungefär 8 helger och ett par timmar i veckan för att genomföra på ett år. Lägger man ut mandatperioden blir det nog ännu färre möten per år (15 möten på en mandatperiod). Skulle man resa bort några månader går det alltid att lösa. Därför tror vi att det skulle kunna gå att känna att man kan lova två år utan att man behöver offra allt.


Det andra viktiga argumentet emot som vi har sett är att det idag har varit svårt att hitta personer som vill sitta i styrelsen under ett år, då kanske det är ännu svårare att hitta personer som vill sitta i två år. Att sitta i styrelsen är jättekul och även om det innebär ett stort ansvar så innebär det också helt nya erfarenheter som är svåra att få annars. Det har till och från tagit ganska mycket tid att sitta i styrelsen. Styrelsen har under året arbetat för att dra ner på tiden det tar att sitta i styrelsen. Vi hoppas att det här ska leda till att fler känner att de vill sitta i styrelsen. Det finns idag många andra ungdomsorganisationer där man har tvåårsmandatperioder där det fungerar bra. Det borde också gå att överföra till Unga Forskare.

Det finns en del svårigheter med att ha tvåårsmandatperioder. Samtidigt tror vi att fördelarna överväger nackdelarna. Det allra viktigaste en förbundsstyrelse gör är att hitta en riktning och följer den, att man står för långsiktigheten. Man kan göra mycket för att lämna över frågor som styrelsen har diskuterat under året och vi har ju självklart också en strategi som gäller över fem år. Men hur man än arbetar med överlämning kommer det alltid vara så att en ny styrelse kommer att tänka nytt, och det här i grund och botten väldigt bra, men som strategisk styrelse är det också viktigt att man har samma inriktning under en längre period. Därför vore det bra om styrelsen också var mer kontinuerlig för det strategiska uppdraget.

Förebilder och sommarpratare

AstraZenecas sommarforskarskolan kan vi läsa på på Metros första sida. Kul tycker jag! Det är så klart alltid kul för alla arrangörer att man får synas och att det viktiga arbetet uppmärksammas. För mig är det också otroligt viktigt på ett djupare plan.  För att fler unga ska upptäcka hur kul och häftigt naturvetenskap och teknik måste det bli något som man faktiskt kan ägna sig åt på friden. Då tror jag att bland det viktigaste vi kan göra är faktiskt visa vad vi gör. Det räcker helt enkelt inte med att göra en bra verksamhet, det måste också synas. Unga förebilder behöver lyftas fram. Om man ser att man kan ägna sig åt naturvetenskap och teknik på friden och att det faktiskt är jättekul, då kommer man kunna få allt fler som också gör detta val. Så jag hoppas på att fler unga förebilder lyfts fram i alla möjliga forum framöver!

På temat forskare som syns i samhället kan jag lyfta fram en sommarpratare för i år. Katarina Gospic är en av få representanter av forskningen i sommar i år och pratar om sin forskning och varför det är så otroligt viktigt att man lär sig från forskningen i samhället. Det är kul att hon får prata men vi behöver fler förebilder för naturvetenskapen och tekniken!

Det har i mitt facebookflöde under sommaren dykt upp många andra förebilder i flera olika sammanhang och jag vet att finns många som redan arbetar hårt för att lyfta fram unga som gjort coola grejer. Både SIYSS och Utställningen gör ju också detta. Vi får helt enkelt fortsätta vårt arbete och på sikt kommer det säkert att få fler än en handfull naturvetare och tekniker som sommarpratar! 

Unga Forskare inspirerar i Almedalen

Sedan i måndags har Unga Forskare befunnit sig i somriga Almedalen tillsammans med vår samarbetspartner AstraZeneca. Förutom att delta på seminarier om ungas intresse för naturvetenskap och teknik, så har vi även inspirerat unga själva. Med hjälp av flytande kväve har vi gjort massor med experiment i vårt tält som har inspirerat alla besökare, men i synnerhet unga. Bara några minuter efter att vi har satt igång våra experiment så samlas massvis med barn som har ställt frågor mellan himmel och jord; ”Varför krymper ballongen ihop?”, ”Hur kan ni göra glass utan en frys?”, ”Varför kokar det (flytande kväve ser ut som vatten)?” och många fler frågor.

Det är en otrolig ynnest att få möjlighet att inspirera unga och gamla till att vår värld är fantastisk spännande och det visar att det går att göra väldigt mycket häftigt med få resurser och mycket kreativitet. Det visar också att det går att få många att intressera sig för naturvetenskap och teknik om det bara framställs på rätt sätt och med passion för ämnet.

Vi vill tacka AstraZeneca som har varit med och stött oss under veckan med både en plattform och resurser för att inspirera. Vi vill även tacka alla som har stått i tältet och gjort ett fantastiskt jobb i vårt tält, ni är sanna förebilder för unga forskare. 

Almedalen

Nu har Almedalen satt igång och Unga Forskare är på plats för att mingla, ställa frågor till Astras forskare och bjuda på kväveglass! Imorgon ska även jag och Karl Larsson att vara med i en paneldebatt som handlar om hur man ska få unga mer intresserade av arbeta i industrin. Det finns så klart en massa olika saker som är viktiga men det som jag och Karl främst har tänkt på är att det finns någonstans utanför skolan där man kan ha ett intresse för naturvetenskap och teknik. Men när naturvetenskap och teknik endast är något som man gör i skolan finns det en risk att det tar mycket av det roliga ur det. Jag vet inte om någon har läst till ett prov som varit jättetråkigt, men allt annat som står i boken är mycket mer intressant? Och när man sedan är klar med tentan så var det ganska spännande det som stod i boken ändå. Nu menar jag självklart inte att vi ska ta bort alla prov och krav. Det är självklart viktigt med struktur, test och prov för att se till att man faktiskt lär sig och det är en viktig roll som skolan fyller. Problemet uppstår när det här är den enda plattformen som finns för att man ska få pyssla med naturvetenskap och teknik.

Och hur knyter vi då detta till industrin? Jo, om naturvetenskap och teknik var ett mer naturligt fritidsintresse, som är lustfyllt och spännande tror vi att fler skulle brinna för naturvetenskap och teknik. Då tror vi också att som ett brev på posten skulle fler unga söka sig till den industrin. Jag tror verkligen att vi blir allt fler som tycker att det är viktigt att det jobb vi har också känns meningsfullt för oss. Brinner fler för naturvetenskap och teknik så kommer också fler vilja jobba där.

Och därför fyller Unga Forskare en så viktig plats i vårt samhälle. Här är det faktiskt det roliga och
spännande med naturvetenskap och teknik som får fokus. Det var därför jag gick med i förbundet
och det var också då jag verkligen förstod att naturvetenskap och teknik var något mer än det man läser i en bok. Detta är något vi arbetar med att spridas i Almedalen och vi hoppas att det finns fler som ser problemet och vill hjälpa oss att fortsätta arbeta för att naturvetenskap och teknik ska få bli
mer än skolarbete för fler unga i framtiden!

Och är ni nyfikna på vad som hänt tills i Almedalen kan ni spana in lite här http://astrazeneca.se/almedalen/extrainslag/

Ny blogg!

Välkommen till Unga Forskares ordförandeblogg. Den har legat i vila ett tag, tagit många olika former, men nu är tanken att den ska vakna till liv igen!

Jag skulle vilja skriva det allra första inlägget om en film som ligger på vår facebooksida. Den visar när Unga Forskares showgrupp gör glass med hjälp av flytande kväve i Kungsträdgården tillsammans med Tekniklyftet i dagarna. Man ser hur flytande kväve hälls på glassmeten, det ryker och ser mycket gott ut. Men det mest anmärkningsvärda i filmen tycker jag är det man hör. ”Åh, vad coolt” ”Oh, my god, oh my god”är några fraser jag uppfattar och det är en massa skratt och förundrade röster. Att lyssna på den filmen gör mig verkligen glad. Det jag hör är nyfikenhet och intresse som bara bubblar. Lyssnar på det igen. Jag kan se de stora ögonen framför mig, leendena. Det är därför vi finns. Detta är en del av naturvetenskap och teknik som så lätt glöms bort i skolan. Hur sjukt kul och inspirerande det är! Det finns en bild av naturvetenskap som något torrt och tråkigt. Unga Forskare visar hur inspirerande, coolt och kul det är! Och det är på det sättet som jag tror att vi formar framtidens samhälle med forskning och teknik.

Sedan vill jag också gärna visa detta filmklipp för Joar Horn som här argumenterar för att Ungdomsstyrelsens pengar ska gå till idrotten istället för till exempelvis Unga Forskare. När jag läser hans inlägg blir det tydligt för mig att han inte förstått varför Sverige satsar på ett brett utbud bland fritidsintressena för unga idag. Och videon tycker jag visar tydligt varför Unga Forskare fyller en viktig plats i vårt samhälle!