Dag 2 – Invigning av CASTIC

Idag blev vi väckta tidigt för att sedan ta oss iväg till invigningsceremonin för CASTIC. Det var egentligen först idag som vi insåg storleken på tävlingen då hela mässområdet där tävlingen håller hus helt plötsligt var fullt med folk. Antalet maskots hade även mångdubblats så det blev en del bilder på och med dem!

Efter att passerat en säkerhetskontroll kom vi in i hallen där invigningen skulle hållas och som ni kan se var det gott om folk.

 Som sig bör fick varje person i hallen var sin handklappa och Kinesisk flagga för att kunna vinka till kamrorna. CCTV var till och med på plats och sände invigningen så vem vet, vi kanske har gjort TV-debut i Kina nu!

Själva invigningen innehöll nationalsång, en egenskriven sång till CASTIC, många olika dansframträdanden och en hel del tal av viktiga personer. Bland annat var Kinas första kvinnliga astronaut där och berättade lite om vad hon behövt göra för att bli astronaut, samt peppade alla lyssnare till att aldrig ge upp.

 Efter invigningen fick Sonja och Björn gå till sina montrar och presentera sitt projekt, medan jag blev bjuden på 15 rätters (!) tillsammans m,ed de andra ledarna och officiella personer. Nu måste vi dock springa för vi ska på utflykt, Hörs senare!

//Filippa

CASTIC Dag 1 – Utflykt

I skrivande stund sitter vi alla tre på hotellrummet och umgås, helt slutkörda efter eftermiddagens utflykt. Den började med minibussarna som tog oss först till Linggu Temple och Wuliang Hall. Med oss hade vi en guide som berättade om platsens historia. Wuliang Hall är en ”beamless hall” vilket innebär att den inte har något trä eller några spikar utan endast stenar. Där inne kunde man förr be till Buddha – det finns därför ett hål i taket på byggnaden. Nu är det ett monument för alla de soldater som dog i Nordfälttåget. På samma plats såg vi även Linggu Pagoda.

Därefter begav vi oss mot Purple Mountain – som inte alls är lila utan helt grönt, men fick sitt namn då berget för länge sedan inte hade någon växtlighet och bergsytan syntes och tydligen hade en lila nyans. Enligt bilden här nedan skulle man kunna tro att det regnade, men det gjorde det verkligen inte. Det var bara väldigt varmt och folk försökte få skugga med sina paraplyer. 
Minibussarna åkte genom Nanjings ”downtown” och vi gjorde några kortare stopp för att titta på några byggnader. Centrala Nanjing såg riktigt häftigt ut med alla höghus och butiker. Jag ser fram emot att åka dit igen om några dagar. 

Nu ska vi gå och lägga oss i lagom tid så att vi är pigga och glada imorgon när vi ska på invigningsceremonin och möta besökare i vår monter på CASTIC.
/Sonja Edström

CASTIC Dag 1 – Framme i Nanjing.

Igår klockan åtta lokal tid, landade vi på flygplatsen i Nanjing efter nästan 20 timmar på resande fot. Vid utgången välkomnades vi av jättetrevliga CASTIC-arrangörer som visade oss vägen till bagaget och sedan till minibussarna som skulle ta oss till hotellet.

Resan tog ungefär en timme och vi sov för det mesta (i alla fall jag). Alla tre var riktigt trötta eftersom vi inte lyckats sova något på den långa flygresan. I minibussen bekantade vi oss med Zheng som ska vara den funktionären från CASTIC som hjälper oss under veckan. När vi kom fram till hotellet fick vi lite fika och en ”välkomst-goodie bag” innehållande ryggsäck, t-shirt, vattenflaska, gosedjur och pins med CASTIC-loggan på plus alla viktiga papper. Vi längtade rejält efter att få sova och drog oss därför mot rummen ganska tidigt. Vi fick ett varsitt och rummen är jättefina och fräscha.
Efter en god natts sömn väcktes vi något bryskt av hotellpersonalen som både ringde på telefonen och knackade på dörren. Frukosten var något annorlunda mot vad vi är vana vid – här äter man varmrätter till frukost, alltså till exempel dumplings, nudlar etc. Det fanns dock även annat också. Senare begav vi oss mot den enorma utställningsarenan där tävlingen ska hållas – Nanjing Expo Center. På vägen dit slogs vi av den enorma hettan – nästan 40 grader varmt. 
Under förmiddagen bekantade vi oss med arenan och iordningställde vår monter med poster och tillbehör. 
Något som var kul var att alla 500 deltagare i tävlingen har fått en låda full av små kort där projektets namn, deltagare med foto och abstract finns med. Dessa kort gick vi runt och bytte med alla internationella deltagare (de kinesiska korten är svårläsliga, haha.), vi fick deras och de fick våra! Korten ska vi sedan använda för att dela ut till besökare. 

Vi fick vår monter (med världens längsta projekttitel) granskad och godkänd och begav oss sedan mot hotellet för lunch och en paus. Nu ska vi alla vila lite innan vi åker på utflykt med de andra deltagarna. 
/Sonja (och Björn och Filippa.)

Äntligen iväg!

Så är vi äntligen iväg! Så här såg vi ut innan vi checkade in på Arlanda, kan säga att vi inte ser lika pigga ut nu när vi sitter och väntar på vårt flyg på Pekings flygplats. Sonja har redan fått mycket uppmärksamhet för sin längd och Björn glömde nästan postern nyss men vi är alla glada och förväntansfulla ändå!
Nu ska vi fördriva tiden (sova och upptäcka internet utan facebook), så hör vi av oss när vi är framme i Nanjing!

Två veckor i Boston

Nu har dryga två veckor hunnit passera sedan vi kom hit till Boston och gjorde oss hemmastadda i Simmons Hall på MIT campus. Tiden har gått fort och det har varit fullt upp med jobb, föreläsningar, stök och stoj. Jag ska försöka att summera de första veckorna här och sedan försöka blogga lite de resterande veckorna.

Vi anlände till Boston Logan Airport lördagen den 22 juni och möttes av några ledare på RSI som stod och viftade med skyltar. Vi begav oss mot Simmons Hall och träffade de internationella RSI-deltagarna. På söndagen anlände de resterande 50 deltagarna som kommer från USA. Kvällen avslutades med invigning i en föreläsningssal på MIT.

Första veckan bestod av lektioner på dagarna följt av föreläsningar på kvällarna. Morgonpasset bestod av obligatoriska lektioner i Humanities där vi diskuterade boken Frankenstein skriven av Mary Shelley. Därefter följde lektioner för hur man hanterar Athena, vilket är datorsystemet på MIT, skriver i typsättningsprogrammet LaTeX och två olika lektioner inom antingen Physics, Chemistry, Engineering, Mathematics eller Biology baserat på eget val. För mig föll valet på Physics och Engineering.

Under första veckan blev vi även tilldelade ett så kallat miniprojekt vilket skulle involvera plastpåsar. Detta innebar att vi skulle utforma ett experiment, utföra en statistisk analys och skriva en rapport inom 72 timmar. Utmanande men väldigt roligt.

På torsdagen fick de allra flesta träffa sina mentorer som de blivit tilldelade. Dock inte jag för jag hade inte blivit tilldelad varken ett projekt eller en mentor. Så medan majoriteten satte tänderna i forskningsrapporter under helgen, gick jag runt och väntade på information från ledningen av RSI. Till slut 08.30 på måndag morgon fick jag reda på att jag skulle till Harvard och utföra forskning inom nano-optik. Enda problemet, jag skulle vara där 09.00. Det blev lite stressigt men det löste sig till slut.

Första veckan på mentorskapen är alltid ganska krävande då mycket teori ska plöjas igenom och man ska lära känna de personer man arbetar med. Jag har väldigt trevliga doktorander som hjälper mig vilket gör att jag känner mig trygg. Det hanns även med att fira lite 4th of July på torsdagen. Väldigt häftig stämning efter allt som har hänt i Boston nyligen. Säkerheten var höjd till max och jag har nog aldrig sett så många poliser och militärer på samma gång.

Så nu är jag inne på andra veckan av mitt mentorskap och det går framåt. Jag ska inte tråka ut er med detaljer men jag har i alla fall roligt. Vi har även haft några otroligt inspirerande föreläsningar. I går kväll fick vi besök av Nobelpristagaren Phillip Sharp som belönades för sina upptäckt om introner i eukaryot DNA. Därefter avbröts natten med två efterföljande brandlarm. Jätteroligt när man ska börja jobba om två timmar. Jag fick dock detta blogginlägget skrivet så inget ont som inte för något gott med sig.

Säkert mycket som jag redan glömt men det kanske kommer senare!

/Philip Frick

Välkomstkommittén på flygplatsen.
Fyrverkerier över Charles River den 4 juli.
Ett problem som tydligen bara 5% av Harvard-studenter svarade rätt på. Klarar du det?

Tack och adjö!

Idag återvände hela Team Sweden till Arlanda och Sverige. Våra drygt två veckor i USA har varit mycket händelserika och helt fantastiskt roliga. Det har varit en fröjd att få vara reseledare för tre så duktiga, glada, och trevliga ungdomar. Deras föräldrar kan vara riktigt stolta över dem.

Jag kan heller inte lägga nog vikt vid vår tacksamhet till Intel, Skolverket, Stiftelsen Gundel Cornelias Stipendiefond för Unga Forskare, samt Förbundet Unga Forskare, som tillsammans möjliggjort denna stipendieresa.

Jag vill också önska mina tre stipendiater, Måns Holmberg, Andreas Persson, och Josefine Wahlström, ett stort Lycka till i deras framtida utbildning och forskarkarriärer. Ni kommer gå långt!

/Mikael

Tre stipendiater och en reseledare som är bra mycket tröttare än vad som framgår. För kul har vi haft!

Sista dagen i USA

Idag tar äventyret slut (om man inte räknar vår fantastiska resa tillbaka till Sverige). Det är lite tråkigt, men samtidigt håller vi alla nog med om att det ska bli skönt att komma hem. Enkla saker som att kunna dricka prima svenskt dricksvatten som inte smakar klor och att äta en riktig ugnstek med kokt potatis och sås saknar vi nog lite.

Vår dag började så klart med en maffig och underbart god frukost (våfflor med lönnsirap) och sedan var det dags att shoppa lite på Macy’s (om inte till sig själv så till dem där hemma). Efter det tog resan slut. Vi sitter i skrivande stund på JFK i väntan på vårt 6 timmar långa flyg till Amsterdam.

Föräldrar, ni kan sluta oroa er, vi är strax hemma 😀

Hem till Sverige, hem till landet brunsås och mellanmjölk och framförallt hem till studenten!

Till sist vill vi tacka Förbundet Unga Forskare, Intel, Skolverket, och Stiftelsen Gundel Cornelias Stipendiefond för Unga Forskare som gjorde stipendieresan möjlig, samt till Mikael Ingemyr som planerade hela resan och sett efter oss under resan.

Tack till er!

/Josefine

Macy’s i New York marknadsför sig själva som ”världens största butik”. Och stort var det. Till och med Mikael fann saker att köpa.
Under de senaste två veckorna har vi skrivit våra blogginlägg under de få pauser vi haft. Här skriver undertecknad på detta inlägg. Rundgång.
Sverige omnämndes minst tre gånger i dagens Wall Street Journal i olika sammanhang. I detta uppslag fanns en halvsida om några kravaller runt Stockholm som vi helt missat.

Helikoptertur över Manhattan, Wall Street, 9/11 Memorial, och Chinatown

Vi började dagen med en rejäl sovmorgon (till kl 9.00!), för att sedan planera dagen vid frukostbordet. Först på listan, och kanske det vi mest sett fram emot, var en helikoptertur över Manhattan och Liberty Island med frihetsgudinnan. Vädret var en gnutta disigt, men vi fick ändå se hela staden ur en helt ny vinkel. Det är svårt att från marken förstå hur höga stadens skyskrapedistrikt är.
Från luften skymtade även USS Intrepid, ett avvecklat hangarfartyg och museum med bl.a. rymdfärjan Enterprise ombord.

Efter helikopterturen promenerade vi längs Wall Street i tilltagande regn och tittade förbi bland annat US Stock Exchange. Vi besökte även dagens andra delmål, 9/11 Memorial – troligtvis det enda memorial med en sådan stor säkerhetskontroll för att komma in. Minnesplatsen bestod av två gapande, till synes bottenlösa, kvadratiska hål i marken med vattenfall runt om, och alla offrens namn utmed sidorna. Mäktigt var ordet.

Vi försökte därefter ta oss vidare till Chinatown via taxi, men eftersom bilen inte kunde ta sig fram genom New Yorks gator under rusningstiden, blev vi istället tvugna att gå tvärs över Manhattan till fots. Övergången från amerikanska smågator till kinesiska fiskbutiker och reklampelare gick gradvis, men till slut fann vi oss själva fumlandes med varsin krispigt grillad ankhalva, medan restaurangpersonalen skrattade åt vårt mycket ovana bordsskick.

Vi lyckades hitta en taxi tillbaka till hotellet, och i skrivande stund sitter vi på Starbucks och samlar krafter. Ikväll väntar oss nämligen en rejäl steak-middag på TGI Fridays med efterrätt och allt!

/Andreas

Vi fick smak för helikopter från Grand Canyon.
Liberty Island med Frihetsgudinnan är stängd för besökare just nu. Vi flög över den istället.
Piloten ursäktade vädret.
Södra halvan av Manhattan.
Manhattans södra udde. Toppen av nya Freedom Tower, numera USA:s högsta byggnad, är dold bland molnen.
New York Stock Exchange på Wall Street. Finanskrisens Mecka.
Vid 9/11 Memorial. 
Det var en väldigt vacker minnesplats.
Nya 1 World Trade Center, alternativt kallat Freedom Tower, sett från 9/11 Memorial.
Strax inte-så-hungriga-längre-stipendiater i Chinatown.
Som Last Supper i USA fick det bli en favorit i repris; Kött på TGI Friday’s och med Cheesecake som efterrätt.

Apple Store, Central Park, AMNH, Hayden Planetarium, och The Lion King på Broadway

I morse tog vi taxin till den kända Applebutiken på Fifth Avenue, som har formen av en enorm glaskub. Personalen var mycket vänlig och jag passade på att köpa en ny dator och en padda. 

Därifrån gick vi igenom Central Park, den största parken i New York, där vi gick runt och njöt av naturen. Efter en tid i parken började det regna, så vi skyndade oss till vårt nästa mål; American Museum of Natural History. Här spelades filmen Night at the Museum in, och det vi såg var väldigt likt filmen. 

I museet besökte vi bland annat Hayden Planetarium och en ovärderlig mineralutställning. Vi tog även på den största meteorit i världen som visas för allmänheten (34 ton). 

Senare tog vi en taxi tillbaka till hotellet för att äta middag på en fin restaurang och därefter gå på Broadway för att se på den världskända musikalen The Lion King. Showen överträffade alla våra förväntningar och var helt otroligt spektakulär! När den var slut begav vi oss ut på Times Square, innan vi gick tillbaka till hotellet.

/Måns
Morgonvyn utanför vårt fönster på hotellet. 
*The* Apple Store på Fifth Avenue.
Måns köper den bästa av de bästa av de bästa datorerna. 
Andreas på en bro i Central Park.
Fyra prima exemplar ur primatfamiljen. Kan ni se hur många olika arter det är?
Världens tredje största meteorit, samt den största som visas för allmänheten (38 ton).
Modell över Meteor Crater i Arizona. Déjà vu! 
Uppklädda innan showen på Broadway. The Lion King väntar oss!
Kring midnatt på Times Square. Ljust som på dagen!

Första dagen i New York City

Idag anlände vi till New York City efter en 3 timmar och 20 minuter lång tågresa från Washington D.C.
När vi kom fram blev kontrasten stor sett till föregående städer vi varit i. New York är gatukökens och skyskrapornas stad. Husen är så höga att himmeln enbart syns som en rand, om den ens syns.
Dagen fick bli en lugn dag en dag med lite sightseeing och lite mat. Vi gick på The High Line, vilket är ett gammalt tågspår som gjorts om till en liten park ovan mark. Väldigt mysigt och man fick se en stor del av området där vi bor.
Men mest fick vi så klart se från toppen av Empire State Building! Vi kunde se hela vägen till frihetsgudinnan. Det blåste väldigt mycket på toppen men gud vad det var skönt med sval vind!
Hälsningar från ett soligt New York!
/Josefine
Gratis WiFi på tåget mellan D.C. och NYC!
B&H Photo Video var otroligt imponerande. Istället för att kunderna själv skulle bära på sina varor så transporterades allt i banor ovan taket eller under golvet. När man kom till kassan fick man allt färdigpackat i en kasse i handen.
Väldigt smart användning av gammal upphöjd järnväg.
Solnedgång över High Line.
Lång exponering av södra Manhattan från Empire State Building. Lägg märke till flygplanet i bildens övre del, med en blinkande lampa.